Så ska omöjliga miljömål bli möjliga

Det hävdar regeringen som nu föreslår en ny strategi. Målen finns kvar, men hänsyn ska tas till att de kan ta lång tid att uppnå.

Strategin ingår i en proposition som lades fram i dag. Enligt miljöminister Andreas Carlgren innebär den att miljömålspolitiken blir mer realistisk.

— Målen får inte vara omöjliga. Det undergräver tilltron till systemet, säger han.

Miljömålen infördes av den förra S-regeringen 1999. Avsikten var att skapa ett sorts mätsystem för att se om miljöpolitiken fungerade på kort och lång sikt. Slutdatum sattes till 2020. Då skulle samtliga 16 mål vara uppnådda.

Men i dag är det lätt att konstatera att fyra av målen är mycket svåra eller omöjliga att nå inom den utsatta tiden. Det gäller exempelvis klimatmålet, men även målen som inbegriper giftfri miljö, god stadsmiljö och ett stopp för utarmningen av växt- och djurlivet.

— Svårigheterna beror på att naturen behöver lång tid för att återhämta sig, men också på att frågorna ibland är helt beroende av internationella åtgärder, säger Andreas Carlgren.

För att lösa upp knutarna införs ett nytt så kallat generationsmål, som i korthet går ut på att de stora miljöproblemen i landet ska vara lösta ”till nästa generation”. Etappmål införs för att kontrollera hur framgångsrik den förda politiken är och hänsyn tas till naturens återhämtningsförmåga.

Naturskyddsföreningen ser positivt på införandet av både generationsmål och etappmål. Men i första hand är man glad över att miljömålen alls blev kvar.

— Det har funnits tankar på att skrota hela systemet, säger Svante Axelsson, generalsekreterare i föreningen.