Så säljs svårsålda böcker

Genom att peka ut vilka titlar som är svårsålda säljs de lättare, menar Bia Sigge som är inköpare för pocketkedjan.

I Pocket Shops butik inne på Kulturhuset i Stockholm finns en avdelning under kategorin ”Svårsålt” med ett fyrtiotal titlar.

– Det är framförallt böcker från romansektionen som vi ville vi lyfta fram de som annars lätt blir osålda, säger Bia Sigge, inköpare för Pocket Shop.

Anmäl dig till Teknik, Media och Telekom-nyhetsbrevet som kommer ut på tisdagar.

På svårsålthyllan finns böcker såsom italienske Italo Calvinos Kosmokomik där läsaren via huvudpersonen Qfwfqs liv får läsaren följa universums födelse från Big Bang fram till sextiotalet. Varje kapitel börjar med en vetenskaplig fras som:

”Gravitationsfältets ekvationer som sätter det krökta rummet i relation till materiens fördelning håller redan på att ingå i det allmänna medvetandet.”

– Vi har gjort ett urval ur vårt sortiment och valt ut böcker som är smala och inte lättlästa. De har haft svårt att hävda sig i hyllorna tidigare, säger Bia Sigge.

Även en av Brasiliens främsta författare Clarice Lispector har kvalificerat sig till de svårsåldas kategori, med boken Stjärnans ögonblick.

Hon är i gott sällskap med bland andra Varlam Sjalamovs
Skovelmästaren. Tillsammans med nobelpristagaren Aleksandr Solzjenitsyn räknas han till de viktigaste skildrarna av det sovjetiska fånglägersystemet Gulag som även den svårsålda pocketen handlar om.

– Många av böckerna är svårsålda för att de är svårlästa. De har ett snårigt språk eller kan ha ett omslag som riktar sig till en elit.

Vad har ni fått för reaktioner?

– Många tycker att det är kul för att de har läst de svårsålda böckerna som finns i hyllorna och flera av dem har sålt bättre nu, sedan vi placerade dem där, berättar Bia Sigge.

Hexameter-klassikern Metamorfoser som är den romerske skalden Publius Ovidius mest kända verk med 250 olika sagor, räknas också till de svårsåldas skara och i butiken har personalen placerat in de svåra böckerna i hyllorna sedan i våras.

Hur väljer ni ut titlarna?

– Vi har tittat på statistik och sett böcker som inte sålts så bra, och som vi ändå vill ha kvar.

Har du sett någon annan bokhandel som gjort som ni?

– Nej, men jag såg Alex Schulmans skyltfönster där han sålde ”dyr skräplitteratur”. Jag vet inte vad han menar riktigt, men det var väldigt kul.

Nästa bok upp på svårsålthyllan lär bli Dantes iakttagelser om medeltidens syn på fysikens lagar, i klassikern Den gudomliga komedin.

En klassikerhylla?

– Det är tråkigt om det blir en typisk klassikerhylla, men just den boken är snårig att läsa. Vi försöker att balansera det med lite nyare titlar.

Bia Sigge tycker inte att svenskar, generellt sett, har svårt för klassiker.

– Men olika författare är populära under olika tider. Nu har exempelvis Marguerite Duras och Selma Lagerlöf så gott som alltid sålt bra, men de senaste åren till och med ännu bättre, säger hon.

Finns det något problem med den här typen av kategoriseringar?

– Jag har svårt att se några problem med det. Man får väl passa sig så att man inte blir raljant i tonen förstås, men faktum är att en del av de titlar vi valt ut till den här hyllan skulle vi inte kunnat ha haft inne alls om vi inte valt att lyfta fram dem på det här sättet. Nu får de ett längre liv.

Mer nyutkommen bok i Svårsålt-hyllan är Svarta solen av Lotta Lotass.

– Och så hoppas jag att den svårlästa men underbara Angela Carters Wise Children kommer i pocket för då är den given för hyllan.

I dagsläget finns ingen plan på att fler butiker i kedjan ska ha en avdelning med svårlästa böcker. Däremot diskuteras nu andra typer av skyltar som inte är en typisk indelning för bokhandlar.

– Men vi kommer aldrig att ha kategorin ”Skräplitteratur”. Det vore ju förfärligt.

Finns det skräplitteratur?

– Ja, det är klart! Det kommer ut mycket böcker som man inte förstår varför de finns.

Litteraturvetaren Ingrid Elam, tidigare kulturchef för GP och DN men numera vice rektor på Malmö Högskola, värjer sig mot kategoriseringen ”svårlästa böcker”.

– Svårläst ger en negativ klang, säger hon.

Men visst kan böcker vara svårlästa.

– Antingen för att de är så illa skriva att man inte klarar av att läsa dem, eller för att boken ställer höga krav på läsaren.

Dantes Den gudomliga komedin är omöjlig att läsa om man inte har mycket tid då läsaren måste kunna mycket runt boken för att hänga med.

– Men författare som Lotass, Dantes, Lispector är värda den tiden. Böcker som jag har lagt ner mycket tid på är också de jag minns bäst, säger Ingrid Elam.

En bok som ställer höga krav på läsaren, en tät bok, innehåller ofta flera meningar i varje mening medan en lättare bok, låt gå för en typisk svensk deckare, oftast har fraser som läsaren känner igen.

Lästid finns, menar Elam, men det är mycket annat som pockar på vår uppmärksamhet, datorn till exempel.

– Men om man anser att en bok ska vara lika lätt som ett tv-program, då är det inte många bra böcker som klarar det.

Vilken är den svåraste bok som du själv har läst?

– ”Det befriade Jerusalem” av den italienske renässansdiktaren Torquato Tassos. Den är skriven på vers och tog mycket tid.

Var den mödan värd?

– Ja, det finns vissa saker i den som jag aldrig glömmer. Men jag hade inte läst den om jag inte var tvungen.