Så påverkar elpriset SCA och Stora-Enso

Under fredagen framkom att pappersmassa-bolaget Rottneros stängt ner produktion på grund av det höga elpriset.

Frågan är hur de riktigt stora pappersbolagen SCA och Stora-Enso drabbas.

Realtid.se ringde upp SCA:s informationschef Pär Altan.

Hur drabbas ni nu av det höga elpriset?

– Jag håller på att gräva lite i det här eftersom det är många journalister som frågar samma sak. Så jag kan återkomma om ett tag och berätta mer, säger han.

Senare skickar Altan följande uttalande från SCA:s vd Jan Johansson via mejl:

”Kommentar från SCA:s koncernchef Jan Johansson apropå elprisernas effekt på industrin:

Jag anser att vi har orimliga elpriser i Sverige med tanke på produktionsstrukturen i landet och detta är något mycket allvarligt för vår exportindustri.

SCA har en stor del prissäkrat i Sverige. Det som inte säkrats påverkas självfallet av de höga elpriserna.”

Johansson fortsätter:

”Ortvikens pappersbruk anpassar produktionen av mekanisk pappersmassa (TMP) till de för närvarande mycket höga priserna på el.

Det innebär en högre produktion av TMP-massa under nätter och andra perioder med lägre elpriser – och en lägre produktion av TMP-massa när elpriset är som högst.

Genom TMP-linjen på Ortviken finns möjligheter att anpassa massaproduktionen utan att pappersproduktionen påverkas. Pappersproduktionen körs i stort sett som vanligt.

När det gäller
produktionen av kemiskt förbehandlad mekanisk massa (CTMP) på Östrands massafabrik görs inga anpassningar av produktionen med anledning av de höga elpriserna.

Produkten är
efterfrågad och vi är väl bokade.”

Realtid.se får tag på Anders Heldemar som är elchef för finsk-svenska papperskoncernen Stora-Ensos Sverige-verksamhet.

– Det vi gör naturligtvis när vi har de här riktigt ”spetsiga” pristimmarna som dyker upp på spotmarknaden för el – som vi hade förra vintern och som vi har haft något enstaka tillfälle den här veckan också – är att vi ju styr ner konsumtionen under morgontimmarna och kvällstimmarna en aning, så att vi duckar undan det värsta, säger han.

– Det fungerar ju så att man får reda på spotpriserna på elmarknaden klockan 14 dagen innan prisdygnet.

– Då kan man se vilka pristimmar som kan vara lite dyra, och då har vi ganska gott om tid på oss att göra viss omplanering.

– Det gäller framför allt i de största fabrikerna där vi har stora massa-kar. Då kan vi ladda upp där så att vi har gott om massa ur karen, och sedan undviker vi att riva ner massa under några timmar och leva på det vi har i lagret.

– Pappersmaskinerna fortsätter att gå som vanligt, men genom våra anpassningar använder vi därmed lite mindre el under de riktigt dyra timmarna. Så vi försöker utnyttja informationen om de här riktigt dyra timmarna, så mycket vi kan. Uppenbarligen har samhället större användning än vi av kraften under de timmarna.

– Så det är långt ifrån att vi skulle stänga ner hela fabriker eller så på grund av elpriset. Det har vi inte ens varit i närheten av att göra. Men vi försöker utnyttja den flexibilitet vi har i vår elkonsumtion.

Är det något nytt att ni anpassar er produktion utifrån elpristopparna under ett dygn?

– Nej, vi har haft rutiner för det i flera år, och har haft en beredskap för att ta dem i bruk vid behov. Men det har ju framför allt aktualiserats under förra vintern när elpriset plötsligt drog iväg på spotmarknaden för vissa timmar på spotmarknaden.

Går det att säga var smärtgränsen går för er vad gäller elpriset?

– Nej, det är svårt att säga för det har helt och hållet att göra med hur det ser ut dag för dag med läget i fabrikerna, samt marknad och orderläggning. Man får anpassa det lite grand från dag till dag och se vad vi kan göra och inte kan göra.

– Och naturligtvis håller vi ett noggrannt öga på vad som händer på spotmarknaden hela tiden.

Men på somrarna behöver ni inte göra de där produktionsanpassningarna?

– Nej, det har ju tack och lov inte varit den typen av marginalprissättning på somrarna. Det skulle vara illa om man skulle se sådana här höga priser under den årstiden.

– Framför allt var det under den förra vintern som det var ett ganska speciellt läge med höga elpriser.

Då måste det ju vara vid någon speciell elprisnivå som ni börjar anpassa er produktion efter pristopparna under ett dygn?

– Jo, så är det. Men det är ingen fix nivå utan det är något vi diskuterar fram internt, framför allt när vi i förväg ser att det kommer att bli riktigt höga elpriser under vissa timmar så att vi hinner vidta åtgärder.

– Det har ju hänt några gånger att när vi exempelvis har planerat att göra ett produktionsjobb under en vecka då det kommer att bli lite höga elpriser, så har vi ibland tidigarelagt det jobbet eftersom det passar bra in. För när vi får informationen om det kommande dygnets elpriser, så har vi i alla fall 16, 20, 25 timmar på oss att agera och då hinner man ju ofta göra en hel del.

Vilket elbolag har Stora-Enso som el-leverantör?

– Den som har vårt ”balans-ansvar” är en aktör som inte är helt okänd och heter Vattenfall som sköter den biten, men sedan agerar vi själva mot elbörsen och elmarknaden som om vi hade vårt eget balansansvar.

Bevakar du elpriserna kontinuerligt? Vet du vad elpriset ligger på för nivå just nu?

– Ja, vilket elpris vill du veta?

Vilket elpris är det mest relevanta för er?

– Man kan ju se timpriserna som sätts på spotmarknaden. Då ser man vilka elpriser det kommer att bli timme för timme det kommande dygnet, och utifrån det kan vi detaljplanera morgondagen.

– Du kan själv gå in och se de timpriserna på Nordpool.com där de är upplagda i matriser.

Är du alltså elchef för Stora-Ensos verksamhet i Sverige?

– Ja.

Vilka stora fabriker är det Stora-Enso har i Sverige egentligen?

– De som är av format är ju Kvarnsveden, Fors, Skoghall, Skutskär, Hylte och Nymölla. Det är de stora. Sedan har vi även sågverk och några mindre anläggningar.

Det är alltså sex stora fabriker som Stora-Enso har i Sverige.

Vad är det för produkter ni tillverkar där?

– Vi tillverkar tidningspapper, magasinspapper, finpapper, kartong och pappers-massa.

Är det bara massa för er egen användning, eller säljer ni till andra också?

– Man kan säga att det uteslutande är till oss själva. Skutskär är vårt stora massabruk varifrån vi levererar pappers-massa som vi använder i våra andra bruk.

Och de produkter som ni tillverkar i bruken; vart säljer ni dem? Är det till kunder i Europa eller över hela världen?

– Både och kan man säga. Vi säljer våra produkter över hela världen.

Det lönar sig alltså att transportera de här produkterna över hela världen?

– Ja, det gör vi mellan varven. Både transportkostnaderna och valutakurser som euron och dollarn varierar, så mellan varven finns det kunder som för vissa produkter har en bättre betalningsförmåga även om de kunderna kan finnas långt utanför Europa.

Och hur går det för er nu? Är det god efterfrågan och höga priser nu på era produkter?

– Jag svarar ju för elverksamheten och sedan får andra inom Stora-Enso svara för produktsidan.

Utöver i Sverige och Finland har Stora-Enso även stor verksamhet i Tyskland, och så har koncernen numera verksamhet i Kina och i Sydamerika också.

Ska man sammantaget tolka det som att det alltså inte är någon jättekris ännu för Stora-Enso vad gäller elpriset i Sverige?

– Inte mer än att vi som elintensiv industri är allmänt oroade över om det här börjar bli ett bestående mönster; att elpriserna börjar lägga sig på den här nivån. Det är definitivt inte bra.

– Men i det korta perspektivet så kan vi hantera det.

Stora-Enso i Sverige förädlar cirka 6,3 TWh (tera-watt-timmar) elkraft per år, varav drygt 1 TWh genereras i egna mottrycksanläggningar på bolagets bruk.

Det kan jämföras med den totala elanvändningen i Sverige som uppgår till drygt 140 TWh per år.

Stora-Enso värderar all sin kraft till spotpris, men har i grunden säkrat upp sig med olika långa kraftkontrakt från olika leverantörer i en flerårig kraftportfölj.