Så kan Sverige behålla ledartröjan i AI-racet

Detta är en argumenterande text med avsikt att påverka. Åsikterna som förmedlas här är skribenten/skribenternas egna.

Analyser visar att utnyttjandet av AI har stor potential att öka ekonomisk tillväxt och bidra med lösningar till både miljömässiga och sociala samhällsproblem. Redan idag revolutionerar AI den svenska sjukvården där den kan upptäcka saker som det mänskliga ögat inte kan se. AI gör också gruvdriften säkrare med hjälp av fjärrstyrda fordon.

Enligt regeringens AI-utredning är Sverige bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. När vi nyligen lät undersökningsföretaget Research In Action fråga beslutsfattare inom IT på 150 svenska storföretag, blev svaret detsamma: Sverige är ledande i genren. Jag ser nu en stor risk för att vi kan förlora den positionen – om vi inte tar itu med Sveriges tre främsta AI-utmaningar.

Enligt svenska beslutfattare är bristen på teknisk kunskap och erfaren personal den främsta och allra största utmaningen för att implementera AI i Sverige. Det framgår av rapporten The Artificial Intelligence in Europe som blev resultatet av Research In Actions undersökning. Av svaren går det bara att dra en slutsats: Sverige måste överbrygga kunskapsglappet på arbetsmarknaden för att kunna bygga nästa generations IT. För att lyckas med det krävs fler relevanta utbildningar och erfarenhetsutbyten mellan högskolor och näringsliv.

Den andra stora utmaningen, som framkommer i undersökningen, är att många av företagens datacenter och teknisk utrustning inte är optimerad för AI. Tillgången till data är en grundläggande förutsättning för tillämpning av AI. Det gäller data om människor och data om tillståndet i exempelvis maskiner, byggnader och fysisk miljö. Om det ska fungera är det viktigt att all data samlas in och analyseras nära slutanvändaren och maskinerna, likväl som att kommunikationen mellan datapunkterna är friktionsfri. När det gäller implementering av AI svarar emellertid 39 procent av svenska beslutsfattarna att de upplever brister i företagets IT-infrastruktur, det visar en undersökning genomförd av Ledarna. De primära hindren uppges vara utmaningar som nätverkskopplingar och tillgång till datacenterkapacitet. Det är något vi ser i hela Europa.

Den tredje stora utmaningen är utbyggnaden av 5G. Tyvärr har den försenats efter att Post- och telestyrelsen tillfälligt pausade 5G-auktionen i Sverige den 13 november i år. Många ser 5G som en väldigt betydelsefull del i utvecklingen av AI. Självkörande bilar, uppkopplade enheter och smarta städer är bara några exempel på vad kombinationen 5G och AI kan förverkliga.

Utbyggnaden av 5G innebär i förlängningen att en ökad mängd data skickas mellan enheter och människor. För att hantera all denna data och säkerställa att den tekniska utrustningen är optimerad för AI måste företag investera i rätt infrastruktur. Tillgängligheten till säkra, uppkopplade och energieffektiva datacenter blir därmed vitala för att förse AI-miljöerna med den kraft och kyla som behövs. Genom att även ligga geografiskt nära slutanvändare och maskiner kan företag öka hastigheten i dataöverföringen. Vilket jag menar på är helt avgörande för att exempelvis fel i maskiner ska kunna upptäckas i tid. Att koppla upp sig direkt till kunder, molnplattformar, partners och leverantörer i en modern colocation miljö möjliggör denna snabba hantering av data.

Sverige har redan en hög digital mognad och alla förutsättningar finns där: infrastrukturen, innovationsviljan och hållbar kraftförsörjning. Så kan vi bara lösa de tre nämnda AI-utmaningarna är min bestämda uppfattning att Sverige kan behålla ledartröjan i AI-racet.

Martin Svensson
Affärsutvecklingsdirektör Norden på Interxion.