Så blir offret bedragare i nya Nigeriabrev

– Visst sker det en utveckling inom Nigeriabrev. Vi får in anmälan då och då. Men framförallt hör folk av sig för att rådfråga oss vad vi ska göra.

Det säger Björn Seeth, kriminalinspektör vid Bedrägerisamordningen i Stockholm City.

Anmäl dig till Realtid.ses nyhetsbrev TMT som skickas ut varje tisdag.

I går skrev Realtid.se om en kvinna som hade blivit lurad av en bedragerska på HBT-communityn Qruiser.com.

– Det handlar inte bara om dejtingssidor. Det kan vara Facebook. Det kan vara kristna sidor, alla tänkbara sidor där möten sker mellan människor.

Björn Seeth ger ett exempel som stämmer precis överens med det som Realtid.se fick ta del av i måndags.

– En person som utger sig för att komma från USA säger sig arbeta med sjuka barn i ett afrikanskt land. Efter ett par veckors chattande säger personen att hon fått tre dagars ledighet och gärna vill besöka dig.

Men hon behöver pengar till flygbiljetter som hon ska betala tillbaka senare. Pengar ska skickas via Western Union. Ett par dagar senare kommer ett nytt mejl. Trafikproblem har lett till att hon missade flyget. Hon ber om mer pengar till nya flygbiljetter.

– Sedan fortsätter det med att hon har missat ett anslutningsflyg i Amsterdam och behöver låna pengar till hotellövernattning. Detta kan i vissa fall uppgå till en summa av 25.000 kronor innan man förstår att man blivit lurad.

Men det kan inte vara vanligt.

– Nej, men det händer. De som har kommit på kroken kan ha svårt att fatta att det rör sig om bedrägeri. Det kan handla om kärleksbehov.

Därefter kan någon tacka för lånet och vill nu betala tillbaka. Checken är på 100.000 kronor. Du får själv behålla 35.000 och ska skicka vidare resten.

Uteslutande är dessa bankcheckar falska, risken finns att man själv blir misstänkt för bedrägeri.

Det är samma princip som vid ännu en ny form av Nigeriabrev.

– Man får kontakt med någon som utger sig vara en jurist i Dubai. Han har ett arv med pengar åt en klient som dock bor utomlands, men skattereglerna är sådana att det inte går att skicka från Dubai till det landet, berättar Seeth.

Han ber att få skicka en bankcheck till dig på 150.000 kronor för att du sedan ska skicka vidare 120.000 till mottagare i annat land. Som tack för hjälpen får du själv behålla 30.000 kronor.

En annan kreativ variant av Nigeriabrev som är lite kusligt gäller när bedragaren kapar din inbox.

Du får ett e-post som utger sig komma från samma leverantör som din e-post, kanske Hotmail. I mejlet står att olika typer av säkerhetsändringar måste göras och därför behövs tillgång till dina privata inloggningsuppgifter.

Den som går på det skickar iväg sina inloggningsuppgifter. Någon minut senare kommer personen inte åt sin e-post. Samtidigt sitter någon annan där och skickar ut massmejl till dina kontakter i adressboken a´ la: Hej, jag befinner mig i Filippinerna men har råkat ut för en bilolycka och behöver fort låna pengar till ett sjukhusbesök, kan du skicka 2.000 kronor.

– Säg att du har 300 i din adressbok, så kanske någon skickar pengar. Problemet är att du inte längre kommer åt adressboken och kan förklara dig.

Pengarna skickas uteslutande via Western Union, via ett system utan id-krav. Det enda som behövs på andra sidan är ett Money Transfer Nummer, uppgifter om vem som skickat pengarna. Mottagaren uppger detta och hämtar ut pengarna.

– Western Union är inget problem i sig. Det är ett utmärkt sätt att skicka pengar mellan människor som känner varandra. Men att skicka till okända människor är som att skicka pengarna i ett svart hål.

Varför slås inte fler av den tanken?

– Man har fått en bra kontakt, personen förefaller vara trovärdig. Man kanske hoppas att detta ska vara någon som förändrar ens liv på något sätt. Drömmen om pengar och kärleken. Men den drömmen innebär uteslutande en förlust, säger Björn Seeth.

– Det som kan vara lurigt är att man sitter hemma, i en lugn miljö med en kopp kaffe och chattar och inte reflekterar över det orimliga. Ingens kulle låna ut några tusen till en främling med liknande historia på öppen gata i Kairo.

De spelar på vanliga mänskliga känslor.

– Alla bedragare spelar på det, och är trevliga och framstår ofta som välutbildade eller arbetar för något behjärtansvärt. Det som är genomgående är ofta att det är lite bråttom.

Vad har ni för chans mot dessa bedragare?

– Chansen är att upplysa folk. Om vi leker med tanken: Vad har vi för chans att ringa polismyndigheten i Nigeria och säga att nu hämtar en bedragare ut pengar på något kontor i ett gathörn?

Hur upplyser ni folk?

– Via media, av och till. Och till de som ringer hit och rådfrågar