Rottneros-vd rasande över "felaktig analys"

Aktiemäklarfirman Avanza presenterade under måndagen en säljrekommendation på Rottneros-aktien. ”De har inte gjort sin hemläxa”, säger Rottneros vd Ole Terland till Realtid.se.

Det var Avanzas analysavdelning Placera.nu som publicerade en aktieanalys där aktieinvesterare ges rådet att sälja Rottneros-aktien.

Realtid.se får tag på Terland under måndagseftermiddagen.

Känner du till Placera.nu?

– Naa, jag har sett deras tråkiga skrivning.

Du har sett den?

– Ja.

Har du någon kommentar, för nu menar de i princip att det är kört för Rottneros?

– Ja, men de har inte pratat med oss, och inte gjort sin hemläxa genom att ta reda på hur saker och ting ligger till.

Det är alltså något som du tycker är felaktigt i deras analys?

– Jag vill inte kommentera det nu. Vi är ju inne i en ”tyst period” inför presentationen av vår resultatrapport för helåret 2010 .

I analysen står det om att ni hade ett produktionsstopp i december på grund av det höga elpriset?

– Ja, det har vi offentliggjort.

Så ni är gillar helt enkelt inte när det är så här höga elpriser?

– Nej, det gör vi inte. Men det är så att det här gäller en speciell produktionslinje.

– Man gör ju pappersmassa med olika tekniker, och en av dem är en mekanisk process som är väldigt elintensiv.

– Det är den vi har valt att stoppa.

– Men huvuddelen av vår produktion är ju den kemiska processen där man kokar flis till cellulosa.

– Den har väldigt låg energiförbrukning, så den berörs mycket, mycket mindre av elprischockerna.

– Så det är en speciell produktionslinje som är 20 procent eller något sådant av vår sammanlagda produktion, som är berörd av det stoppet.

Det är en av produktionslinjerna i Rottneros bruk.

Rottneros-aktien slutade måndagen i 4,03 kronor, vilket var en nedgång med 5 procent jämfört med fredagens slutkurs. Som lägst var aktien nere i 3,90 kronor under måndagen.

Vid nuvarande aktiekurs är hela Rottneros i dagsläget värt drygt 600 miljoner kronor på börsen.

Samtidigt gick det väldigt bra för Rottneros under tredje kvartalet då bolaget hade ett resultat före skatt på 64 miljoner kronor.

I årstakt blir det förenklat ett resultat före skatt kring 180 miljoner kronor.

Rottneros-aktien ser ju väldigt billig ut om nuvarande aktiekurs innebär att bolaget är värt drygt 600 miljoner kronor och genererar ett årsresultat på 180 miljoner kronor?

– Det är du som huvudräknar. Jag vill inte kommentera det, men du har räknat förr, konstaterar Terland.

Det var ju tidigare krisläge i Rottneros med olika räddningsåtgärder som vidtogs. Känns det som att det stadiet är passerat nu?

– Absolut. Och dessutom är vi ju ett av ganska få nettoskuldfria bolagen på börsen.

– Vi har ju en nettokassa idag.

Borde ni inte återbetala era skulder då om ni har en bruttokassa som är större än era skulder, eller ni vill kanske ha en beredskep?

– Det är det vi har ordnat nu så att vi har en kreditlina som vi kan utnyttja om vi behöver den i ett beredskapsläge så att säga.

Rottneros finanschef Tomas Hedström fyller i:

– har vi nu bjudit in Placera.nu att komna till oss, så att vi kan förklara vår verksamhet, dess problem och möjligheter för Placera.nu.

– Alla får naturligtvis alla ha sina åsikter, men vi vill gärna träffa Placera.nu:s analytiker Leif Pettersson och se om vi kan förklara vår verksamhet lite bättre.

Har han missförstått Rottneros?

– Det vill jag inte säga. Han har väl sin bild av oss.

– Men att som han har skrivit påstå att vi har stora, tvingande investeringsbehov framför oss; så är det inte.

– Det vill vi gärna förklara för honom.

Under måndagen framkom att Rottneros omfinansierar sina lån från att tidigare ha haft ett låneaftal med flera banker, till att nu ha hela lånet hos Danske Bank.

Hur ska man se på den här omfinansieringen? Är det en rutinmässig händelse eller genomförs den av något särskilt skäl?

– Det är ju inget som man lägger om varje månad precis, säger Terland.

– Och lägger man om, så finns det väl något skäl till det – ja.

Beror omfinansieringen på att det är någon typ av kris för Rottneros?

– Tvärsom! Tvärsom! Det är vår styrka som gör att vi kan göra det här.

Ska man alltså tolka det som att ni alltså kan lägga om lånet till en lägre ränta?

– Ja, det här blir en billigare finansiering för oss.

– Och det är ju mycket enklare att jobba med en bank jämfört med att jobba med ett banksyndikat.

Terland pekar på att Rottneros i och med låneomläggningen även slipper ifrån de särskilda lånevillkoren (så kallade ”kovenanter”) i det tidigare låneavtalet.

I det tidigare banksyndikatet fanns Nordea, norska DnB Nor, tyska HSH Nordbank och spanska Banco Bilbao, och Danske Bank.

Var det Rottneros initiativ att lägga om lånet?

– Ja.

Hur kom det sig att ni valde att lägga lånet hos Danske Bank. Var det Danske som nappade på det?

– Ja, det kan man väl säga. Vi fick bäst villkor och förutsättningar, samt ett bra upplägg i samarbetet med dem, vilket gjorde att vi valde dem.

Vad är det senaste som är sagt vad gäller priserna på pappersmassa?

– Vi har ju låga massaprisnivåer i Europa, även om det är stabilt – förutom valutaförändringarna.

– Vi har ju haft en ganska avsevärd kronförstärkning under hösten, vilket naturligtvis ger lägre nettoinkomster.

– Men det är ju inte på grund av att massamarknaden är svag eller så, utan på grund av att den svenska kronan är stark vilket gör att inkomsterna blir mindre.

Är förutsättningarna ändå sådana att Rottneros som helhet kan visa lönsamhet?

– Som massapriserna är nu; ja.

Var går smärtgränsen?

– Det finns inte något sådant enkelt svar på det. Det beror på hur kronan står och hur vedpriserna är.

– Det ändrar sig vecka för vecka var de gränserna går.

Rottneros har i övrigt gjort en satsning på förpackningar, men det är fortfarande inte en stor del av Rottneros som helhet.

– Nej, tvärsom, säger Herland.

– Det där är ju någonting som har varit litet, och är litet och vi snarare är på väg ur.

Är det så?

– Ja, det var längesedan vi offentliggjorde det.

– Det har aldrig varit något och det är nästan ingenting, så det är inte värt den uppmärksamheten det har fått.

– Det är en bra förpackningsprodukt i den satsningen, men den kostar för mycket att tillverka i förhållande till marknadens betalningsvilja.

Största aktieägare i Rottneros är bolaget Nemus Holding med en ägarandel kring 20 procent.

Bakom det bolaget står Tomas Onstad.

Är han norrman?

– Jaaa…Det vet jag inte .

– Han har norska rötter längre tillbaka, men jag tror att han är född i Sverige och är svensk.

– Det är lite som jag själv.

Sitter han i styrelsen?

– Nej.

Utövar han sitt ägarinflytande på något sätt?

– Inte särskilt aktivt. Det gör han inte.

– Men han har ju suttit i över 20 år som huvudägare i Rottneros, och det är en långsiktig ägare.

Rottneros finanschef Tomas Hedström berättar att Rottneros lån från banksyndikatet uppgick till knappt 40 miljoner kronor plus en lånefacilitet på drygt 100 miljoner USA-dollar.

Det nya lån hos Danske Bank ligger något lägre efter en del amorteringar.

Rottneros nettokassan efter avdrag för skulder ligger då kring 100 miljoner kronor.

Hedström berättar att Rottneros har en produktionskapacitet på 400.000 ton pappersmassa per år i två bruk; Rottneros och Vallvik.

Kapaciteten i Rottneros bruk (mekanisk massaproduktion) ligger på 160.000 ton pappersmassa per år.

Kapaciteten i Vallviks bruk (kemisk massaproduktion) ligger på 220.000 ton per år.

Hedström bekräftar att Rottneros bruk lider av höga elpriser, medan Vallviks bruk är i balans vad gäller energiförbrukningen tack vare att man får ut så mycket energi samtidigt som energi förbrukas där.

Det produceras värme i Vallvik, vilket används av bolaget självt.

Och dessutom kan elöverskottet i Vallvik säljas till det allmänna elnätet.

För kemisk massa är priserna styrda av ett världsmarknadspris i form av ett offentligt ”fixpris”.

Där ligger prisnivån i dagsläget sedan ganska länge på 950 dollar per ton pappersmassa.

Det innebär en nedgång med 30 dollar från toppnivån i somras.

Innan dess var det en ganska kraftig prisuppgång för kemisk massa under hela våren till toppen på 980 dollar i juni.

Därefter slutade kineserna att köpa varefter prisnivån på kemisk massa sakta tuggade ner under hösten.

Den senaste månaden har prisnivån legat stabilt kring 950 dollar per ton.

För mekanisk pappersmassa finns det inte på samma sätt någon officiell prisbild, men i dagsläget ligger priset för mekanisk massa per ton en bit under priset för kemisk massa.

Vad gäller kapacitetsutnyttjandet så kör Rottneros i dagsläget för fullt i båda massabruk.

Det som hände i december var enligt Hedström ett stopp i produktionen i Rottneros, på grund av att elkonsumtionen är en stor del av kostnadsmassan där.

Därför valde bolaget att under december tidvis låta produktionen stå där.

Men i övrigt körs båda bruken i Rottneros och Vallvik fullt.

Som strategi försöker bolaget alltid att hitta vägar att utveckla verksamheten.

Steg ett är att utveckla den befintliga verksamheten.

Där planeras en del investeringar i Vallvik under 2011.

Efter det är det ganska färdiginvesterat där.

Sedan kan man i nästa steg undersöka en eventuell kapacitetsökning i Vallvik, utifrån en ”flaskhalsanalys”.

För Rottneros finns inga omedelbara planer på någon utökning.

Kemisk massa säljs väldigt mycket som ”filtermassa” som kan användas som pappersfilter (exempelvis ”Melitta-filter”) för att filtrera något.

Det säljs också mycket som ”elektriskt isolermaterial” för exempelvis transformatorer och starkströmskablar.

Det är få ämnen som är så lite el-ledande som pappersmassa.

90 procent av den produktionen säljer bolaget på export.

Det är i huvudsak till Europa, en del till Asien, och en del till USA och övriga Nordamerika.

Mekanisk pappersmassa används för sin del till olika typer av kartong.

I övrigt är tidningspapper det stora användningsområdet för mekanisk massa.

Bolaget gör dock ingen mekanisk massa för det ändamålet.

Tillverkare av tidningspapper har istället oftast egna massabruk för sitt behov.

I Rottneros bruk finns det två linjer; en för produktion av ”CTMP-massa” som i hög grad används av kartongtillverkare, och en linje med slipmassa som är en annorlunda teknik för produktion av mekanisk massa som råvara åt tryckpapperstillverkare.

Som helhet är Rottneros-koncernens plan förmodligen att förbli en massaleverantör på sin plats i förädlingskedjan.

En möjlighet är dock de bioenergiprojekt som Rottneros undersöker för att eventuellt utveckla.

Det handlar om att det både vid båda Rottneros bruk finns möjlighet att uppföra anläggningar i form av metanolfabriker.

Den typen av anläggningar använder i princip samma infrastruktur som de befintliga bruken.

Det är infrastruktur i form av järnväg, elanslutningar, logistikflöden och skogsråvara – men av lite annan typ.

Rottneros räknar med att det med anledning av politiska beslut i Sverige kommer att krävas ett antal metanolanläggningar.

Därför räknar bolaget med att det kommer att byggas metanolanläggningar i Sverige.

Om Rottneros ska vara med på det – vilket bolaget hoppas – så kommer det att göras ihop med starka partners.

Orsaken är att en metanolanläggning kan beräknas kosta 3 miljarder kronor.

Det är enormt mycket pengar.

Det varken kan eller vill Rottneros finansiera på egen hand.

Det blir en för stor kaka.

Därför vill bolaget få med partners.

I ett första steg vill därför Rottneros minska sin finansiella exponering och risktagande i metanolanläggningar som bolaget kan komma att vara med på att uppföra.

Det kan åstadkommas genom att ta med partners i de metanolfabriksprojekten.

Som ”rätt partners” ser Rottneros i det här sammanhanget exempelvis råmaterial-leverantörer såsom skogsägare, och även partners i antingen konsument- eller distributörsledet såsom oljebolag.

Genom att få med partners i form av exempelvis sådana skogsägare och distributörer för att få ned ursprungsinvesteringen på 3 miljarder kronor för en metanolfabrik.

Dessutom blir sådana metanolprojekt i sig mycket bättre om man får med sådana partners enligt Rottneros.

Då minskar riskerna, och den förväntade lönsamheten blir mycket högre.

Sammantaget ser Rottneros de metanolprojekten som möjligheter.

Det är inte något som Rottneros måste göra, men det kan vara något som genomförs.

Rottneros jobbar i dagsläget med att utveckla metanolfabriker vid bolagets båda bruk.

Kan en metanolfabrik vid det ena bruket ros iland, så är det bra.

Och utöver partners som kan tas med, kan man utnyttja projektfinansiering av sådana projekt.

Rottneros vill inte spekulera i en tidslinje för när metanolprojekten kan komma att köras igång, men bolaget jobbar på så gott det går under 2011 och i slutet av 2011 bedöms man kunna veta om det kan bli av.

Den metanol som i så fall kan produceras kan användas som drivmedel som exempelvis kan blandas i bensin eller diesel.

Rottneros utgångspunkt är att om det inte går att göra väldigt bra kalkyler på metanolfabriker, så kommer inte sådana projekt att köras igång.

Blir det av lär det bli komplement till Rottneros massatillverkning, snarare än att det kommer att dominera Rottneros framtida verksamhet.