Robert Boije om Ekonomipriset: "Ett bra val"

Standfordforskarna Paul R Milgrom och Robert B Wilson och får Svenska Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. De tilldelas priset för sina förbättringar av auktionsteorin och uppfinnandet av nya auktionsformer, enligt Vetenskapsakademiens ständige sekreterare Göran K Hansson.

– Det här är ganska välkänt och var favorittippat, säger Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi, verksam vid Institutet för näringslivsforskning till Sveriges Radio.

– Auktionsteori har en rad intressanta tillämpningsområden i samhället där både privata och offentliga värden kan modelleras. De bägge pristagarnas teorier har också kommit att användas brett i praktiken. Ett bra val i hård konkurrens med många andra som också kunde ha fått priset. Det finns ju en lång lista att beta av,  säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB till Realtid.

Sasja Beslik, chef för hållbar finansutveckling på J. Safra Sarasin håller inte med.

– Årets ekonomipris i Alfreds Nobels minne borde i ställets ha delats ut till nya hållbara ekonomiska lösningar kring det faktum att världen vi lever i brinner just nu, säger han.

Vem borde ha fått priset i stället?

– Mark Carney, Bank of Englands tidigare chef. Han är en av dem som har mod att säga som det är.

Årets ekonomipristagare, Paul Milgrom och Robert Wilson, har studerat hur auktioner fungerar. De har dessutom omsatt sina teorier i praktiken och utformat nya auktioner för varor och tjänster som är svåra att sälja på traditionellt vis, till exempel radiofrekvenser. Upptäckterna har gynnat säljare, köpare och skattebetalare världen över.

Att sälja något till den som bjuder högst, eller köpa något av den som bjuder lägst, har människan ägnat sig åt i tusentals år. Numera byter föremål för astronomiska värden dagligen ägare vid auktioner – inte bara bruksföremål, konst och antikviteter, utan även värdepapper, mineraler och energi. Även offentliga upphandlingar kan ske i form av auktioner.

Med hjälp av auktionsteori försöker forskare förstå konsekvenserna av olika regler för budgivning och slutpris – auktionens format. Analysen är svår eftersom budgivare agerar strategiskt utifrån tillgänglig information. De beaktar både vad de själva vet och vad de tror att andra vet.

Robert Wilson utvecklade teorin för auktioner av föremål med ett gemensamt värde – ett värde som på förhand är osäkert men i slutändan detsamma för alla. Exempel är det framtida värdet av radiofrekvenser eller mängden mineraler i ett visst område. Wilson visade också varför rationella budgivare tenderar att bjuda lägre än sina egna uppskattningar av det gemensamma värdet: de är rädda för att betala ett överpris och förlora på affären – vinnarens förbannelse.

Paul Milgrom formulerade en mer generell auktionsteori som innefattar både gemensamma och privata värden, där de senare varierar från budgivare till budgivare. Han analyserade budgivarnas beteenden inom en rad kända auktionsformat och visade att ett format ger säljaren högre förväntade intäkter när deltagarna lär sig mer om varandras värderingar av objektet under budgivningen.

Över tid ville samhället fördela allt mer komplicerade objekt bland användare, till exempel landningstillstånd för flygplan. Milgrom och Wilson uppfann då nya format för att samtidigt auktionera ut många relaterade objekt, för säljare med bred samhällsnytta snarare än maximala intäkter som mål. År 1994 använde amerikanska myndigheter för första gången en av deras auktionsformat för att sälja radiofrekvenser till teleoperatörer. Sedan dess har många andra länder följt efter.

– Årets ekonomipristagare har ägnat sig åt teoretisk grundforskning och själva använt resultaten i praktiska tillämpningar som fått global spridning. Deras upptäckter har kommit samhället till stor nytta, säger pris- kommitténs ordförande Peter Fredriksson.

74 procent av pristagarna de senaste tio åren är amerikanska män. Av de 84 personer som hittills fått utmärkelsen är bara två kvinnor. 

Bland de 23 forskare som belönats under de senaste tio åren är 17 amerikaner – de flesta verksamma vid ett elituniversitet som Stanford eller Harvard.