Värdeförändringen för riskkapitalbolagens investeringar har utvecklats bättre än aktieindex, visar ny statistik.
Riskkapitalister klår aktieinvesterare


Det är analysföretaget Preqin som sammanställt beräkningarna i en rapport.
Klicka här för att gratis få Realtid.se:s nyhetsbrev Finans och försäkring varje vecka via e-post.
Rapporten avser perioden juli 2008 till och med juni 2009.
Under denna period hade riskkapitalbolagens fonder i snitt en värdeförändring på -24 procent.
Det kan jämföras med amerikanska aktieindexet S&P500 som under samma period hade en värdeförändring på -26 procent, och aktieindexet MSCI Europe för Europa vars förändring var -34 procent.
Inte heller aktier i utvecklingsländerna slog riskkapitalfonderna. Aktieindexet MSCI Emerging Markets förändrades med -28 procent.
Även på längre sikt har riskkapitalbolagen övertaget.
Mätt över de senaste tre åren till och med halvårsskiftet 2009, var riskkapitalfondernas värdeförändring 10 procentenheter högre än för S&P500.
För den senaste femårsperioden gick riskkapitalbolagen 21 procentenheter bättre.
Ser man på olika typer av riskkapitalfonder gick det sämst för de med inriktning på att köpa företag (”buyout funds”). De hade en värdeförändring på -28 procent under de 12 månaderna till och med juni 2009.
Bäst (minst dåligt) gick det för riskkapitalfonder som investerar i krisdrabbade företag, oftast genom att köpa lånefordringar i sådana bolag. Dessa ”distressed private equity”-fonder hade en värdeförändring på -14 procent under perioden.
Realtid.se får tag på Tim Friedman på analysföretaget Preqin som gjorde rapporten.
Han pekar på två skäl till att riskkapitalfonderna går bättre än aktieindex:
• Riskkapitalfonder gör sina investeringar för lånade pengar.
• Riskkapitalfonder tillsätter sin expertis för att sköta köpta företag.
– Det borde i teorin ge en avkastning över aktieindex.
– Men samtidigt är riskkapitalfonder, som ofta har en begränsad löptid på 10 år, mycket riskabla investeringar.
– Det är oftast institutionella investerare som investerar i riskkapitalfonder, som är en mycket speciell investeringsform.
Av era siffror ser det ut som att alla borde investera i riskkapitalfonder snarare än vanliga aktier?
– Den enda invändningen är att det är en stor spridning mellan de bästa riskkapitalfonderna och de som inte klarar sig bra.
– Därför måste man ha en diversifierad portfölj med många riskkapitalfonder, vilket kan bli komplicerat.
– Och det går inte heller att sälja en andel i en riskkapitalfond hur som helst.
– Som utgångspunkt måste en investerare vänta i 10 år eller mer innan man får några pengar tillbaka.
– Det är bara stora institutionella investerare som har kapital som erbjuds investera i riskkapitalfonder.
Det finns även särskilda riskkapitalfonder (”fund of funds”) vars inriktning är att köpa andelar i andra riskkapitalfonder.
– Det är ett sätt för mindre investerare, kanske mindre pensionsfonder, att göra en investering i en riskkapitalfond och få tillgång till en diversifierad portfölj av riskkapitalfond-andelar.
I vanliga riskkapitalfonder måste investerare ofta investera minst 1-10 miljoner dollar för att över huvud taget få investera i fonden.
– Har man som investerare bara ett litet kapital, så kanske man därför bara har råd att investera i 1-2 riskkapitalfonder vilket vore mycket riskabelt.
– För mindre pensionsfonder och investerare som ogillar risk, är därför en fund-of-funds ett alternativ.
Enligt Friedman är det även dyrt för en enskild investerare att göra den noggranna granskning (”due diligence”) av en riskkapitalfond, som krävs innan man investerar där.
– Det innebär ytterligare fördelar för mindre investerare att investera i en fund-of-funds, i stället för direkt i en riskkapitalfond.
Totalt omfattar Preqin-rapporten om riskkapitalfondernas värdeförändring, nästan 5.000 sådana riskkapitalfonder.
– I våra beräkningar ingår dessa fonder vars värde uppgår till 70 procent av alla riskkapitalfonder som någonsin bildats.
Hur stort värde är det?
– Över 1.000 miljarder dollar i gjorda investeringar, och ytterligare 1.000 miljarder dollar i ”dry powder” .
Det blir alltså totalt drygt 2.000 miljarder dollar, motsvarande 14.000 miljarder kronor.





