"Risk för skattefel inom delningsekonomin"

Globalt omsatte delningsekonomin förra året cirka 130 miljarder kronor, enligt en rapport från PWC. Omsättningen förväntas i samma rapport stiga till 2.700 miljarder kronor år 2025. Det kan få effekter för statskassan.

Rebecka Filis.

I en delrapport som nyligen lämnades in till Finansdepartementet flaggar Skatteverket för ökad risk för skattefel.

De flesta transaktioner inom delningsekonomin kräver nämligen att privatpersoner själva uppger sina inkomster i deklarationen. Det kan leda till att Skatteverket går miste om kontrolluppgifter. Och bolag som har sitt säte utomlands försvårar inhämtningen ytterligare.

Utförarna – exempelvis privatpersoner som kör Ubertaxi– riskerar också att hamna i en skatteteknisk gråzon. Om du transporterar andra i din privata bil mot betalning räknas det som inkomst av tjänst och du behöver ingen F-skattsedel.

– Men risken är ändå att man hamnar i en gråzon mellan näringsidkare och privatperson eftersom man nästan får ett likartat ansvar som en näringsidkare, säger rapportförfattaren Rebecka Filis, verksamhetsutvecklare på Skatteverket, och tillägger att denna problematik kan medföra komplicerade skatteregler och att privatpersoner blir skyldiga att redovisa moms och hålla bokföring.

Enligt Filis måste myndigheten därför förbättra sin information till aktörer inom delningsekonomin.

– Vi har påbörjat en dialog med tillhandahållare bakom plattformarna för att se om vi kan komma överens och se till att de frivilligt lämnar inkomstuppgifter eftersom det är de som har informationen, säger hon.

Men hur ser då ut? Har aktörer i den nya sektorn börjat undergräva skattebasen. Nej, inte hittills, konstaterar Filis.

Orsak: Bolagen – förutsatt att de kan likställas med abetsgivare – måste betala socialavgifter till utförare som är verksamma inom landets gränser. Det gäller även om de är etablerade utomlands och inte har så kallat fast driftställe i Sverige. Men på längre sikt kan sektorn påverka skattebasen.

I en uppföljande rapport som släpps 31 oktober ska Skatteverket därför granska de bolag som tillhandahåller digitala plattformar och de som utför tjänsterna.

– Skulle politikerna inte tycka att det blir bra effekter till exempel att skattebasen försvinner då finns det säkert anledning se över reglerna. Men det handlar också om resultatet av våra kontroller och vad vi ser i dem, säger Rebecka Filis.