Risk för fortsatt varselvåg 2009

– Det lär bli fortsatt höga varseltal nästa år också, säger Tord Strannefors, prognoschef på Arbetsförmedlingen.

Problemet är att utvecklingen är mer svårbedömd än kanske någon gång tidigare och därmed utsikterna för en ljusning som skulle kunna minska antalet varsel.

Därför är det rimligt att anta att den dystra hösten (55 000 varsel på tre månader) följs av en tung vinter/vårvinter.

Men det är närmast ogörligt, enligt Strannefors och flera andra prognosmakare, att beräkna hur många varslen kan bli nästa år.

Under december i år har hittills 14 773 personer varslats om uppsägning, enligt Arbetsförmedlingen.

Lägger man till de siffror som redovisats för årets första elva månader blir summan nästan 92 700 personer. Det är 65 000 fler än förra året och den högsta årssiffran sedan 1993. Då varslades nästan 122 000 personer.

Det svartaste året sedan 1990 är 1992 då fler än 185 000 varslades.

Inte mycket talar för att 2009 blir bättre än i år, snarare tvärtom. Det beror på att prognosmakarna spår en kraftigt ökad arbetslöshet nästa år. Regeringen tror på en ökning från 6,1 procent i år till 7,7 procent och Konjunkturinstitutet (KI) på 7,9 procent.

Varsel betyder inte automatiskt arbetslöshet, av de som blir arbetslösa någon gång under ett år är det bara en liten del som hör till de varslades skara. Den absoluta majoriteten är tillfälligt anställda som inte får sina kontrakt förlängda.

– Det glömmer man ofta bort, säger Tord Strannefors.

Att varslen ökar är därför inte bara en dålig nyhet för dem som direkt drabbas. De som är på väg in på arbetsmarknaden och de som bara har tillfälliga jobb får det än svårare att få in en fot.