Riksrevisionen kritiserar studentimporten

Trots att antalet svenska studenter har minskat på svenska universitet och högskolor de senaste åren har volymen hållits genom att öka antalet utländska studenter.

”Därmed kan den sammantagna resursinsatsen för högre utbildning ha blivit större än vad som blivit fallet om lärosäten inte hade kunnat kompensera ett vikande intresse från svenska studenter med rekrytering av internationella studenter.”

Så står det i rapporten som Riksrevisionen kom med i dag.

Ni indikerar att utlandsstudenterna har blivit en intäktsmodell?

– Ja, det kan man ju säga. Men kritiken är framförallt att regeringen bara låter det här gå trots att det finns så uttalade mål. Regeringen borde berätta för riksdagen hur det ser ut och vad det kostar – och det har man inte gjort, säger Karin Lindell, ansvarig riksrevisor.

Realtid.se har tidigare skrivit om hur Högskolan Dalarna har drunknat i ansökningar som strömmat in från länder som Nigeria och Pakistan. Även på riksnivå har handläggning av ärenden och därefter överklaganden för avslag blivit ett större administrativt arbete. Vi har också rapporterat om Migrationsverket och ambassadörernas frustration över svårhanterliga uppgifter för de som ansöker om uppehållstillstånd för studier, samt att många av de som antas till utbildningar vid svenska lärosäten aldrig dyker upp.

Vad är mest anmärkningsvärt i er rapport?

– Förutom att inte följa upp målen så finns en problematik kring det omfattande arbete som Migrationsverket och utlandsmyndigheter lägger ner på det här. Och sen att det är stort bortfall – vilket jag tror är nytt för många, svarar nu Karin Lindell.

Eftersom ett av regeringens mål är kulturellt utbyte skulle det vara bra om utländska och svenska studenter dels träffades och dels kunde tala med varandra, påpekar Riksrevisionen i sin rapport.

– Många av de här internationella utbildningarna som vi har tittat på består till hundra procent av internationella studenter. Sannolikheten för kulturellt utbyte i studiesituation är minimal, säger Karin Lindell.

Ett annat problem är att många av de internationella studenterna på masterutbildningarna talar dålig engelska vilket gör att det kan bli svårt att hänga med i undervisningen på svenska lärosäten.

Det märks om inte annat på de internationella masterutbildningarna vid Lunds universitet där utländska studenter är överrepresenterade i hela universitetets fuskstatistik. I protokoll hävdar flera av de som åker fast (och stängs av) att de har kopierat akademiskt material eftersom de har problem med engelskan.

I Riksrevisionens rapport får också de undersökta lärosätena sig en känga eftersom de inte tillhandahåller svenskundervisning i tillräcklig utsträckning. Detta kan medföra att utländska studenter som skulle kunna bli aktuella på den svenska arbetsmarknaden stängs ute på grund av språkbarriärer.

– Att de skulle stanna kvar på den svenska arbetsmarknaden har vi inte kunnat se några indikationer på. Det är snarare så att man studerar här och åker hem igen.