Riksgälden: "HQ ser skakigt ut"

Det uppger en handläggare på Riksgälden för Realtid.se.

Klicka här för att gratis få Realtid.se:s nyhetsbrev Finans och försäkring varje vecka via e-post.

Turbulensen kring aktiemäklarfirman HQ har varit stor på sistone med ökande tradingförluster och akuta kapitaltillskott.

Formellt är HQ en bank, och HQ Bankaktiebolag som bolaget heter är anslutet till insättningsgarantin vilket kostar en viss avgift.

Skulle HQ i värsta fall gå i konkurs och inte kunna betala tillbaka insatta pengar, träder staten in och ersätter insatta medel upp till 50.000 euro (dock lägst 500.000 kronor) per kontohavare per bank.

En förutsättning för att garantin ska gälla är att det gäller pengar på vanliga sparkonton. Sedan spelar det ingen roll om det insatta kapitalet är bundet eller fritt att ta ut.

Pensionssparande omfattas inte av insättningsgarantin.

På www.insattningsgarantin.se finns ett kontaktnummer till Riksgälden för frågor om insättningsgarantin.

En kvinna svarar i telefon på det numret.

– Det verkar lite skakigt kring HQ just nu, säger hon på fråga från Realtid.se.

Vad tycker ni man ska göra om man har över 500.000 kronor på sitt sparkonto hos HQ?

– Det är alltid klokt att dela upp kapitalet.

– Det finns ingen anledning att ta risken att inte få tillbaks pengarna.

Man kan alltså dela upp kapitalet på flera banker så att man har under 500.000 på varje ställe. Insättningsgarantin täcker därmed hela kapitalet på alla ställen.

– Sedan bör man inte ha exakt 500.000 kronor på varje ställe, eftersom garantin även omfattar intjänad ränta som ännu ej utbetalats.

Det avser räntan till och med konkursdagen.

Ett problem är att det trots insättningsgarantin kan dröja upp till tre månader innan insättaren får tillbaks sina pengar.

Där väntas den nya lagen om insättningsgaranti som ska godkännas i höst, medge snabbare utbetalningstider.

Den lagen gör det även möjligt för insättarna att få exakt besked från Riksgälden om vilka konton hos en bank som insättningsgarantin gäller.

I dagsläget kan man inte få förhandsbesked om det från Riksgälden, utan får nöja sig med att fråga banken (som är skyldig att ge besked om det) eller ha utgångspunkten att det måste vara ”vanliga, hederliga sparkonton”.

Det får exempelvis inte finnas konstigheter med ett konto i form av att kontot i någon form är kopplat till avkastningen på andra konton.

Finns det risk för att HQ kommer att gå i konkurs?

– Det är egentligen Finansinspektionen som har tillsyn över bankerna.

– Vår roll i det här är insättningsgarantin och hur den är upplagd, och informera om frågor kring det.

– Men att avgöra om HQ riskerar gå i konkurs är inte vår uppgift på Riksgälden.

I fallet med aktiemäklarfirman
Carnegies tradingförluster och sedermera kollaps uppstod stor dramatik då Carnegies tillstånd till slut drogs in av Finansinspektionen, och Riksgälden tog över Carnegie för statens räkning.

Debatt pågår än idag om det var rätt gjort av Riksgälden att göra det, och om Riksgälden gjorde det på villkor som gynnade Riksgälden.

Frågan är nu om Riksgälden även kan tänka sig att ta över HQ om det skulle behövas.

– Anledningen till att Riksgälden tog över Carnegie var att vi då var mitt uppe i en brinnande finanskris, säger Riksgäldens presschef Marja Lång.

– Och det läget har vi inte idag.

– Det var andra omständigheter som rådde då.

Så det är inte troligt att ni nu kommer att ta över HQ?

– Nej, för att om vi tar över en bank är det om det föreligger hot mot den finansiella stabiliteten, och något sådant hot kan vi inte säga finns idag.

Realtid.se har sökt HQ:s vd Stefan Dahlbo och informationschef Erik Amcoff upprepade gånger för att fråga om kommentarer.

Realtid.se får även tag på Konsumenternas bank- och finansbyrås chef Kicki Westerståhl.

Vad tycker ni man ska göra om man har över 500.000 kronor på sitt sparkonto hos HQ och är orolig över det?

– Fördela pengarna, säger hon.

– Att man vänder sig till andra banker så att man har flera insättningar i flera banker.

Man kan enligt Westerståhl även fördela pengarna på flera familjemedlemmar såsom makar, sambos eller andra partners.

– Då kan varje person ha ett saldo upp till 500.000 kronor, och har man ändå kapital över kan man även lägga en del av kapitalet hos en annan bank.

Det är enligt Westerståhl alltså om man vill att pengarna ska skyddas av insättningsgarantin.

– Men de här kunderna hos HQ kanske har andra skäl för att ha saldon över 500.000 kronor på sina konton.

– De kanske vill ha pengarna tillgängliga för olika typer av placeringar.

– Det vet inte jag. Jag vet inte hur de har tänkt.

– Men i så fall kanske det är opraktiskt att sprida ut sitt kapital på konton i flera banker.

– Då är man kanske redo att ta risken av att ha ett saldo över 500.000 kronor på sitt HQ-konto.

– Men för många är insättningsgarantin viktig.

– Folk som hör av sig till oss frågar ju om insättningsgarantin.

– De kanske har sålt sitt hus och har över 500.000 kronor.

– Då är vårt råd till dem att se till att man har kapitalet fördelat på flera ställen.

– Eller så kan man sätta in pengarna hos Riksgälden.

– Då är det en obegränsad insättningsgaranti som gäller, eftersom Riksgälden ju är staten själv.

– Om det blir så att inte ens staten kan återbetala pengarna, lär vi nog ha andra problem att bekymra oss över.

Westerståhl kan inte bedöma hur läget egentligen är med HQ.

Hon har följt bankens utveckling, och har sett kritik som framförts mot HQ.

Men i övrigt hänvisar Westerståhl precis som Riksgäldskvinnan till Finansinspektionen.

– Det är ju Finansinspektionen som har tillsyn över stabiliteten i bankerna, och det är Finansinspektionen som ska reagera om något inte står rätt till.

Hur reagerar de?

– Fråga dem. De har väl något körschema för sådana situationer.

– Finansinspektionen ska reagera vid en viss tidpunkt.

– Det känner jag mig rätt övertygad om att de gör om det behövs, för stabiliteten är viktig.

– Och det finns egentligen inga lagar som hindrar banker att gå omkull.

– Marknaderna avregleras mer och mer, så tekniskt sett ska både banker och försäkringsbolag kunna gå omkull.

Det finns även något som heter investerarskydd vid sidan om insättningsgarantin.

Investerarskyddet innebär att staten ersätter kunder med upp till 250.000 kronoer per kund – om kunden har värdepapper eller pengar hos exempelvis en bank, men inte kan få ut dem efter en konkurs.

Det är inte just vid en banks konkurs som investerarskyddet ska träda in, utan om exempelvis ett fondbolag inte fört sina register eller i övrigt inte skött sig på ett ordentligt sätt.

Konsumenternas bank- och finansbyrå är en stiftelse där styrelsen består av företrädare för Konsumentverket, Finansinspektionen, Bankföreningen, Fondhandlarföreningen och Fondbolagens förening.

Myndigheterna har majoritet i styrelsen men det är branschen som finansierar byrån.

– Vi är ett exempel på självreglering, säger Westerståhl.

– Vi är ingen myndighet och vi hör inte till branschen.

– Vårt uppdrag är att bistå konsumenterna i frågor om banker och värdepapper.

Både Riksgäldskvinnan och Westerståhl uppger att de hittills inte har fått några telefonsamtal oroliga HQ-kunder.

Enligt Westerståhl var det ingen konsument som hörde av sig om Carnegie heller när dess kris var aktuell.

– Det är väl inte riktigt den typen av konsumenter som kontaktar oss, säger hon.