Riksgälden håller tummarna

Om en svensk bank går i konkurs så riskerar spararna att förlora sina pengar. Då ska de få ersättning av staten. I dag höjde regeringen ersättningstaket från 250.000 kronor till 500.000 kronor.

Det innebär förstås att staten nu kan bli skyldig mer pengar om en svensk bank går omkull. Hur mycket mer som skulle behövas är oklart.

Bankerna betalar vid årets slut en avgift på 0,1 procent av de besparingar som omfattas av den så kallade insättningsgarantin till riksgälden. Det är dessa avgifter som ska användas för att ersätta spararna vid en konkurs.

Riksgälden räknar med att en större andel av svenskarnas besparingar kommer att omfattas av garantin i slutet av 2008 än i slutet av 2007, eftersom ersättningstaket höjs till 500.000 kronor. Därför kommer riksgälden att få in mer pengar från bankerna, trots att avgiften inte höjts.

Bankerna kommer inte heller som i USA att tvingas betala någon extra avgift på grund av finanskrisen.

– Det kommer inte ske någon extra debitering nu. Pengarna behövs inte förrän det sker en konkurs. Det har inte talats om att man ska höja avgifterna, säger Erik Sjulander, enhetschef vid avdelningen för garanti och kredit på riksgälden, till Realtid.se.

Räcker de 17 miljarder som finns i insättningsgarantifonden?

– Det är vår bedömning, men allt beror på vad som händer, säger Erik Sjulander.

– Om det inte sker någon konkurs så behövs ju inga pengar över huvud taget.

Regeringen gav i april särskilde utredaren Per Håkansson från Riksbanken direktiv för att föreslå förändringar i reglerna för insättningsgarantin så att spararna ska kunna få tillbaka sina pengar snabbare. I fallet Custodia tog det uppemot ett halvår – mer än tillräckligt för att driva både hushåll och företag i konkurs.

Utredningen skulle varit klar den 3 oktober men försenades.

– Det handlar främst om juridiskt-tekniska problem, säger utredningssekreterare Erik Öman till Realtid.se.

Hade det inte suttit fint att ha utredningen klar nu?

– Jo, men riksbankens besked är ju att den svenska banksektorn är stabil.

– Det här är ju bara första steget i en lång lagstiftningsprocess. Utredningen ska gå på remiss till berörda parter och sedan ska departementet arbeta fram en proposition.

– Så oavsett om utredningen hade varit färdig i tid eller inte så hade den inte kunnat ligga till grund för några förändringar som skulle kunnat påverka situationen nu under hösten. Det ligger snarare något år framåt i tiden.

Utredningen har inte fått förändrade direktiv trots att frågan blivit allt mer aktuell.

– Man är ju populär på fester och så, säger Erik Öman.

– Alla undrar hur det ska fungera.