Riksbankens tuffa räntehöjning var inte nog. Trots stigande repoänta ligger inflationsförväntningarna högt
Riksbankshöjning hjälpte inte
Det visar en ny enkät.
Riksbanken höjde oväntat sin styrande reporänta i februari till 4,25 procent. Höjningen tog marknaden på sängen och fick mycket hård kritik. Två av de sex ledamöterna i Riksbankens direktion röstade också mot höjningen.
Ett av skälen bakom höjningen var att inflationsförväntningarna låg för högt och att det var dags att sätta ner foten. Men analysföretaget Prosperas nya enkät bland inköpschefer, aktörer på penningmarknaden och representanter för arbetsgivare och fackförbund visar att inflationsförväntningarna ligger kvar på en hög nivå, trots Riksbankens räntehöjning. Förväntningarna ligger högt över Riksbankens inflationsmål på 2,0 procent, både på kort och lång sikt.
De tillfrågade i enkäten räknar nu med en inflation på 2,9 procent på ett års sikt, 2,7 procent på två års sikt och 2,5 procent på fem års sikt. I den förra undersökningen, som publicerades i januari, trodde de på en inflation på 3,0 procent på ett års sikt, 2,8 procent på två års sikt och 2,6 procent på fem års sikt.
Peter Kaplan, chefsanalytiker på Handelsbanken, blev överraskad av det svaga gensvaret på räntehöjningen i enkäten.
– Med tanke på de svaga inflationssiffrorna under januari och februari hade jag väntat mig att inflationsförväntningarna skulle falla. Men enkäten visar bara en marginell nedgång, säger Kaplan.
Kaplan tror att de fortsatt höga förväntningarna handlar om att prishöjningarna på energi, råvaror och livsmedel ska slå igenom även på andra varor. Det finns troligen också osäkerhet om den billiga importen från till exempel Kina kommer att hålla i sig.
De flesta räntebedömare räknar med att Riksbanken ska sänka räntan under hösten. Men de höga inflationsförväntningarna talar i motsatt riktning. Kaplan tycker också att det i dagsläget inte finns några starka skäl för att Riksbanken skulle sänka räntan.
– Det som krävs för att det ska bli räntesänkningar är att den svagare internationella konjunkturen sprids även till Sverige och att det ger avtryck i arbetsmarknaden. Men än så länge har vi sett förvånansvärt få tecken på det, säger Kaplan.
