Riksbankschef oroad över svenska bopriser

Eftersom vi sett en stark återhämtning i Sverige har Riksbanken börjat normalisera räntan. Det sade vice riksbankschef Karolina Ekholm vid ett seminarium på Spara & Placera-mässan i fredags.

En av anledningarna till återhämtningen är att nedgången för svensk del var ”särskilt stor”. Då Sverige kommer från lägre nivå blir återhämtningen automatiskt snabbare. Fallet orsakades av ett exportbortfall då efterfrågan minskade.

– Sverige är specialiserat på varaktiga konsumtionsvaror, och efterfrågan på denna typ av varor drabbades extra hårt, sade hon.

Stabila statsfinanser och stimulanser har också påverkat positivt, ansåg hon.

Ytterligare en enskilt viktig faktor är att vi inte sett dramatiska fall i fastighetspriserna. Till skillnad från länder som USA, Storbritannien och Spanien, med flera.

I Sverige har detta inneburit att hushållens konsumtion har hållts uppe på ett annat sätt än exempelvis i USA. Eftersom fastigheter är hushållens enskilt viktigaste tillgång medför prisfall en ökning av sparandet, sade Karolina Ekholm.

Hon visade upp ett diagram över utvecklingen för svenska och amerikanska reala huspriser från 1952 fram till i dag (bilden ovan visar enbart utvecklingen från 1980 till 2010). Diagrammet visade en likartad utveckling fram till 2006/2007. Då föll amerikanska huspriser 30 procent samtidigt som svenska bopriser fortsatt upp.

– Frågan är om detta är en hållbar utveckling att bopriserna fortsätter att stiga decennium efter decennium?, sade hon.

Karolina Ekholm sade att hon förr eller senare räknar med en lugnare utveckling för de reala bopriserna i Sverige. Hon poängterade att det vore en fördel för den svenska ekonomin om bopriserna planade ut än att vi får ”den typ av förlopp som vi sett i USA”.

– Dels skapar det stora problem i ekonomin, samt så är det svårt för centralbank eller regering att motverka, sade den vice riksbankschefen.

Hon konstaterade att hushållskrediterna hållts uppe under krisen, men att företagsutlåningen fortfarande minskar. Har då hushållen felaktiga förväntningar på framtida ränta och ligger det bakom den dramatiska ökningen av bopriser, undrade hon.

Enligt Karolina Ekholm ligger hushållens förväntningar på framtida låneränta nära Riksbankens prognos för bankers utlåningsräntor under de kommande två åren.

Riksbankens prognos sträcker sig inte längre än två år medan hushållen tror att räntan fortsätter att bli succesivt högre under de närmaste fem åren.

Hon sade samtidigt att hon oroar sig mindre för obalanser på bomarknaden i dag, sedan andra aktörer gått in och reglerat. Hon anser att Finansinspektionens bolånetak bör kunna minska risken på bostadsmarknaden.

Att använda ”ett så trubbigt instrument som styrräntan” för att kyla av bostadsmarknaden skulle inte vara optimalt, tyckte hon.

Att det är just hon själv och Lars EO Svensson, två ledamöter med mer akademisk bakgrund, som för närvarande är oeniga jämfört med majoriteten i direktionen är mer tillfälligheter.

Hon anser dock att det är naturligt att det råder mer oenighet om penningpolitiken i ett skede där den ändrar inriktning, än annars.

Hon förstår sig inte riktigt på spekulation om att direktionen presenterar en reporäntebana de inte tror på, i syfte att kyla av bostadsmarknaden. Själv skulle hon aldrig rösta för en prognos om hon inte tror på den.

Däremot skulle bostadsmarknaden kunna få inverkan på prognosen, och vara med i övervägandet, vid oro för att obalanser håller på att byggas upp på marknaden, sade hon.

Karolina Ekholm påpekade dock att det är inflationen som är Riksbankens överordnade mål. Framöver väntas KPI nå över två procents inflation, till följd av styrräntehöjningar. Men rensat för boräntor (KPIF) väntas inflationen nå två procent år 2013, sade hon.