Rika svenskar ångrar skatteflykt

Spelplanen minskar för den som inte vill betala skatt. Det finns fortfarande länder på OECD:s svarta lista där det går att gömma sig. Men bara ett par år efter att den nordiske samordnaren Torsten Fensby inledde sin kampanj väljer nu allt fler smitare att krypa fram.

220 svenskar har sedan förra sommaren självmant avslöjat för Skatteverket att de gömt pengar i skatteparadis.

Skatteverket får in de nya uppgifterna i så kallade självrättelser.

De får nu betala 75 miljoner kronor i skatt på de gömda pengarna.

Men de slipper det skattetillägg på ytterligare 40 procent som alla som Skatteverket redan utreder eller avslöjat måste betala som straff enligt Taxeringslagen.

Den ångerfulle skattesmitaren har typiskt gömt undan mellan 800.000 kronor och en miljon under fem år. Längre tillbaka än så tittar inte Skatteverket, såvida det inte handlar om skattebrott. Då riskerar smitaren också åtal.

Det är framför allt oredovisad förmögenheter och oredovisad inkomst av kapital som det handlar om. Förmögenhetsskatten var 1,5 procent när Alliansen avskaffade den efter förra valet den 1 januari 2007. Det innebär att de summor som de ångerfulla smitarna gömt uppgår till flera miljarder kronor.

Utan förmögenhetsskatt är förmögenheten inte längre en offentlig uppgift. Inkomståret 2006 är det sista som syns. Men alla inkomster ska fortfarande deklareras – och det kan Skatteverket nu syna också i Luxemburg.

De ännu inte ångerfulla, däribland kanske den i insiderhärvan friade Luxemburgmannen, har enligt Skatteverkets bedömning fortfarande stoppat undan 50 miljarder kronor.

Många av dem ringer nu och frågar om hur de ska göra för att rätta sina deklarationer.

– Det går bra att skriva ett brev, säger en handläggare till Realtid.se.

– Man ska tänka på att rätta alla tidigare fel och lämna så mycket uppgifter att vi kan upprätta en riktig taxering. Annars löper man fortfarande risken att vi hittar resten.

Sedan 2009 har Sverige systematiskt skrivit skatteavtal med ett växande antal andra länder för att sätta banksekretessen ur spel.

Finansminister Anders Borg skrev på i samband med finansministermötet i Bryssel i tisdags kväll. Det nya avtalet ska gälla retroaktivt från den 1 januari 2010.

Det fanns 1050 svenska företag registrerade i Luxemburg 2009 enligt myndigheten ITPS. Det är fler än i Nederländerna, men färre än i Schweiz.