Revisionspaketet försvårar för mindre revisionsfirmor

Den 17 juni började EU:s gemensamma regelverk för företag av allmänt intresse och deras revisorer att gälla i Sverige. En EU-förordning träder i kraft i alla medlemsländer samtidigt som ett direktiv lyfts in i den svenska lagstiftningen, tillsammans det så kallade "revisionspaketet".

Revisionspaketet innebär stora förändringar i revisionsbranschen.

– Revisionspaketet har en genomgripande påverkan på företag av allmänt intresse, säger Anders Malmeby. Vi hoppas att revisionspaketet får en positiv effekt och stärker förtroendet för revisionen, men paketet ställer samtidigt stora krav på revisionsfirmorna.

Anders Malmeby förklarar att revisionsreformen är ytterligare ett regelverk som läggs på nationell lagstiftning och de internationella oberoendereglerna som IFAC via FAR ger ut. Därtill finns SEC:s regelverk för bolag med amerikansk koppling samt byråinterna regelverk som främst finns inom revisionsföretag som ingår i internationella nätverk. I och med  revisionsreformen blir regelkomplexiteten mycket större, vilket ökar den administrativa bördan för företag och revisorer. Reformen är dessutom förenad med en tolkningsproblematik och den stora omfattningen av detaljer gör den rätt komplicerad.

– I ett första steg måste vi förstå reglerna. Det är många tolkningsfrågor som adresseras på lokal och nationell nivå. Det saknas förarbeten till reformen, så att tolka regelverket är inte helt enkelt. Revisionsfirmorna har lagt ner mycket arbete på att åstadkomma en plattform för att ge likartad tolkning av regelverket. Visst har det varit en utmaning att förstå innebörden av alla begrepp, men vi har stor nytta av resurser inom vårt internationella nätverk, säger Anders Malmeby.

Även om reformen är ny för oss i Sverige har KPMG ändå erfarenheter inom nätverket av motsvarigheter till de nya reglerna.

– Genom att KPMG är en global firma har vi exponerats för liknande regler som följer av reformen, fast på andra marknader. På 60-talet införde man liknande regler i Italien, för tjugo år sedan tillämpades liknande regler i Brasilien och för tio år sedan fanns liknande regler i Turkiet, säger Susanne Larsson.

En annan utmaning är att olika EU-länder kommer att tillämpa revisionspaketet på olika sätt, eftersom det finns nationella val kring utformningen.

– När länder inom EU har olika strikta regler inom revisionsområdet kan det bli knepigt för våra internationella kunder, säger Susanne Larsson.

Anders Malmeby instämmer.

– Reformen ställer krav på globala system om vilka uppdrag vi utför, tidpunkten för våra uppdrag, mot vilka kunder vi utför uppdragen och vem som utför uppdragen. Har man inte möjlighet att föra ett sådant globalt system kan man inte heller säkerställa att man är oberoende.

Det här gör att både Susanne Larsson och Anders Malmeby förutspår att det kommer att bli svårare för mindre revisionsfirmor att ha företag av allmänt intresse som kunder.

– Många mindre revisionsfirmor kommer troligen att vara tvungna att tacka nej till vissa kunder, eftersom de inte har tillräckliga resurser för att hantera internationella ärenden och inte kan säkerställa ett oberoende. Utvecklingen innebär att det kommer bli ännu större skillnader mellan att driva en liten och en stor revisionsfirma, säger Anders Malmeby.  

En av de största förändringarna är byrårotationen menar både Susanne Larsson och Anders Malmeby.

– Antalet upphandlingar inom revision kommer att öka betydligt. Nu kan revisionsuppdrag inte ske spontant utan det gäller att ha god framförhållning, säger Anders Malmeby som dock inte tror att det kommer bli något problem för de fyra största revisionsbolagen att hantera upphandlingarna.

– Det finns vissa tjänster som revisionsföretaget inte får utföra under året före första revisionsåret. Det är besvärligt för våra kunder att hålla reda på, säger Susanne Larsson.

– Vi har sett flera upphandlingar under hösten där revisionsbyråer faller bort i upphandlingen på grund av att de antingen levererat tjänster som inte får levereras året innan man blir revisor eller att man har pågående rådgivningstjänster som inte kan utföras av ett bolags revisor och som av olika skäl inte kan avslutas innan första revisionsåret börjar, tillägger Anders Malmeby. Det betyder att urvalet begränsas för det upphandlande bolaget eller att man exempelvis kan få problem med vissa förändringsprojekt.

Både Susanne Larsson och Anders Malmeby anser att en byrårotation efter tio år egentligen är sund, eftersom det förmodligen leder till ett större oberoende.

– Byrårotationen ändrar  visserligen spelplanen, men kanske även i positiv bemärkelse. När en ny revisor kommer in och betraktar verksamheten med pigga ögon kan det tillföra ett större värde för kunden, säger Susanne Larsson.

Anders Malmeby hoppas även att kravet på en öppnare rapportering i revisionsberättelsen ska leda till att utfallet av revisorernas arbete blir intressantare på marknaden.

– Tidigare har revisionsberättelsen varit som en svart låda. Till följd av att de för revisorn mest intressanta områdena ska kommenteras kommer transparensen att öka och ägare och andra intressenter får större inblick i vad som är fokusområden för revisorn och därmed viktiga för investerare att hålla ett öga på. Revisionsutskotten får också utökade uppgifter, bland annat måste man ta ställning till vilka icke-revisionstjänster man får köpa av revisorn och man ansvarar också för att upphandlingen av revision sker på rätt sätt. Bolag som är över en viss storlek måste säkerställa att vissa krav på upphandlingen uppfylls, säger Anders Malmeby.