Rekordgammal byrå jubilerar

Det säger Mats Lundberg som är ansvarig för juridik och varumärken på byrån.

– Just det patentet lär utgöra hälften av grundplåten till Nobelpriset i dag, fortsätter han.

Det var vid flytten till Spårvagnshallarna i Stockholm som Groth & Co upptäckte gamla loggar från slutet av 1800-talet.

En uppmärksam vaktmästare sa att detta säkert handlade om en kulturskatt med patentansökningar från en rad kända uppfinnare bland annat Thomas Edison, som bland annat låg bakom glödlampan.

På Groth & Co har de nu ett minimuseum i konferensrummet som internt kallas för Nobelrummet.

Här finns ett skrivbord och en stor lampkrona som hämtats från Alfred Nobels kontor i Sankt Petersburg, en rad instrument och verktyg som använts i Nobels laboratorium, tillsammans med kopior av ansökningar, registreringsbevis, och registerböcker för uppfinningar från Krupp, Siemens, Edison.

Anmäl dig till Realtid.ses nyhetsbrev Juridik som skickas ut varje torsdag.

Mats Lundberg har arbetat på Groth & Co i 20 år och har varit med då byrån köpt en rad mindre konkurrenter.

Kunderna utgörs av alltifrån små företag, enskilda uppfinnaren till stora internationella företag både i Sverige och internationellt.

Nyare uppdrag är bland annat att se till att Cloetta fick sitt varumärke Kexchoklad registrerat i Sverige gör ett år sedan.

– Som flera byråer jobbar vi med ett Europa-perspektiv, med hantering av EG-varumärken, ett designskydd inom hela EU och europapatent där vi också finns på plats vid myndigheterna i både München och Alicante.

För att få informera och utbilda inom området startade Groth & Co branschdagar såsom Varumärkesdagen och Patentdagen för drygt 15 år sedan.

– Vi vill bygga broar mellan marknadsföraren och jurister, uppfinnare och patentingenjörer. Generellt har insikten ökat kring betydelsen av att skydda patent och varumärken, säger Lundberg.

– Men man förvånas ofta över att kunskapen inte alltid finns där. Ansvaret för varumärken läggs ofta på marknadsavdelning och de har inte alltid tillgång till den juridiska kompetensen.

Trenden är att marknadsförare och kreatörer kontaktar jurister för sent i processen.

– Då uppfattas jurister ofta som en tråkiga nejsägare. När de kommer till oss har de redan hunnit långt på resan och det blir svårt att backa mentalt.

Det beror även på att reklambyråer och företag länge inte visste vilken typ av tjänster som en patentbyrå kan förmedla.

– Det verkar som om man måste gå på ett antal minor för att bli uppmärksamma på problematiken. Och inom vårt skrå har vi varit lågmälda, vi fick inte marknadsföra oss under lång tid och är traditionellt diskreta.

– Vi vill komma in och råda tidigt för att hjälpa kunden att ta sig förbi eventuella problem. Men också för att kunna vara den juridiskt kreativa konsulten, vilket numera krävs av rådgivaren.

– Lägger ni till den här bokstaven, eller tar det här typsnittet så kan ni använda och eller registrera varumärket.

Nu har ni funnits i 140 år – om du blickar 140 år framåt…

– Ja, det är en bra fråga. Generellt har man blivit mer uppmärksam på att skydda sina varumärken, skydda patent och design och förstått att de immateriella värdena också har ett stort finansiellt värde, säger Lundberg.

Han exemplifierar med Vin & Sprit som såldes för 55 miljarder kronor till franska Pernod Ricard. Värdet låg i stort sett i varumärket Absolut.

Vodkan i sig är ett så kallat premiumvarumärke som ska utstråla stil, mod, innovation och svenskhet.

Vid försäljningen sade Tomas Conradi från varumärkesbyrån Differ till Svenska Dagbladet att Absolut Vodka dock förlorat lite av sin ”premiumkänsla” där attraktionskraften tappat i takt med att det har blivit mer folkligt.

Nya strömningar med Piratpartiet i spetsen ifrågasätter immaterialrätten och dess eventuellt hämmande effekt på utvecklingen.

– Men om vi ser till läkemedel till exempel skulle vi aldrig ha befunnit oss i den utvecklingsfas som vi är i dag utan patent eftersom det helt enkelt inte hade funnits pengar att investera i fortsatt forskning och utveckling av nya läkemedel, anser Lundberg.

– Däremot har vi ett medielandskap som ser annorlunda ut. Man måste anpassa immaterialrätt till nutid och framtid och acceptera att mellanhänder och t.ex. skivbolag kan få det tuffare framöver. Upphovsmannens rätt måste vi dock alltid värna om.