Sverige väntas ha haft den sämsta bnp-utvecklingen sedan 90-talskrisen, enligt statistik för fjärde kvartalet som SCB presenterar under fredagen.
"Rekorddåligt för svenska ekonomin"

Mest läst i kategorin
Det uppger Konjunkturinstitutets prognoschef Kristian Nilsson för Realtid.se.
Statistiska Centralbyrån (SCB) släpper siffran klockan 9.30 under fredagen.
Han vill egentligen inte ge någon prognos för morgondagens bnp-siffra.
– Det är så väldigt svårt den här gången, men det kommer att bli lågt – en mycket, mycket dålig siffra.
En rekorddålig siffra alltså?
– Det skulle jag tippa. Åtminstone den svagaste sedan den svenska 90-talskrisen kring åren 1993 och 1994.
Talar vi om bnp-utvecklingen mätt som SCB:s säsongsrensade siffra, befarar Nilsson att fredagens statistik kommer att visa att Sveriges bnp föll med åtminstone 1 procent i kvartalstakt under fjärde kvartalet.
– Jag skulle tippa att siffran kommer att ligga någonstans där – kanske ännu svagare.
Det kan jämföras med tredje kvartalets motsvarande siffra, som visade en betydligt lindrigare nedgång på -0,1 procent.
Därutöver väntas första kvartalet i år också bli svagt enligt Nilsson.
– Men kanske inte riktigt lika svagt som fjärde kvartalet i fjol.
När kommer konjunkturen att vända uppåt igen?
– Talar vi om när den svenska ekonomin mätt som bnp upphör att falla och börjar växa igen, tror vi att det blir under andra halvåret i år. Då kan bnp börja växa igen.
– Det kommer att stå och väga där – kring halvårsskiftet eller andra halvåret.
Hur kommer ni fram till det?
– Det väntas bli en väldigt svag statistik över den svenska ekonomin under fjärde kvartalet som SCB presenterar i morgon.
– Och ser vi på vår egen konjunkturbarometer med de undersökningar vi gör, tyder det på att det blir ett ganska svagt första kvartal också.
– Sedan räknar vi med att tillväxten förbättras och att vi kan se positiva tillväxttal igen under andra halvåret i år.
Nilsson varnar dock för att det inte väntas bli ”normal” tillväxttakt i den svenska ekonomin förrän tidigast under år slutet av 2010.
– Den tidpunkten är enligt Nilsson också att betrakta som en definition på när konjunkturen vänder upp.
– Det vill säga mot slutet av år 2010.
Vad innebär en ”normaliserad” tillväxttakt, en bnp-ökning med 3 procent per år?
– Nej, nej. Det är för högt.
Ytterligare ett sätt att definiera när konjunkturen vänder, är arbetslöshetensutveckling.
– Vi räknar med att arbetslösheten toppar någon gång i slutet av år 2010, så arbetslösheten kan alltså väntas öka under hela år 2009 och år 2010.
– Det är alltså ett sätt att uttala sig om när konjunkturen vänder uppåt, och utifrån det kan det alltså väntas bli att ekonomin bottnar i slutet av år 2010.
När bnp-utvecklingen får en tillväxt över noll väntas alltså enligt Nilsson bli någon gång under andra halvåret i år, eller tidigast till sommaren.
Men ”normal tillväxttakt” är inte att vänta förrän slutet av år 2010.
Och arbetslösheten toppar inte förrän någon gång i slutet av år 2010 eller kanske i början av år 2011.
På vilken nivå?
– Arbetslösheten kan väntas toppa någonstans uppemot 9-10 procent då. Det tycker jag egentligen är en vettig definition – när konjunkturen på arbetsmarknaden vänder. Det är en tydlig indikation.
Nilsson avser här arbetslösheten enligt ILO-definitionen, som även Eurostat använder.




