Rekonstruktioner av företag skjuter i höjden

I Stockholms tingsrätt ökar antalet rekonstruktioner kraftigt. Hittills i år har 35 stycken beviljats, att jämföra med åtta under samma period i fjol.

Även Göteborgs tingsrätt ser ett uppsving: 13 företagsrekonstruktioner i år kan jämföras med bara en för samma period 2008.

Men det är inte många bolag som klarar sig igenom stålbadet. I fjol slutade 68 av landets 103 rekonstruktioner med konkurs. Det visar färsk statistik från UC.

– Vi har ännu inte sett alla effekterna för 2008, men många företag söker hjälp alltför sent vilket innebär att få bolag överlever, säger Roland Sigbladh, marknadschef på UC.

Han tillägger att bara var tionde rekonstruktion har lett till fortsatt livskraftigt bolag.

– Om man ansöker om rekonstruktion är man nära stupet med två hjul utanför kanten. Ofta ansöker företaget om rekonstruktion när det är för sent att få ordning på lönsamhet och likviditet.

För att instrumentet ska fungera måste bolagen ansöka om hjälp tidigare men psykologin sätter stopp för det.

– Många företagare tror de grejar det ändå. Man är förhoppningsfull och kan tycka det är pinsamt att söka professionell hjälp.

Anmäl dig till Realtid.ses nyhetsbrev Juridik som skickas ut varje torsdag.

Rekonstruktion har många fördelar jämfört med konkurs. Man behåller arbetstillfällen, bevarar värden i företaget och man kan betala tillbaka en del pengar till fordringsägarna.

Oförmågan att se problemen i tid gör att flera bolag går omkull i onödan, anser Lars-Henrik Andersson, delägare på advokatfirman Lindahl.

– Vi ser att företagsrekonstruktioner slår igenom på ett annat sätt nu än tidigare, säger han.

Att rekonstruktioner inte tog fart under förra lågkonjunkturen antar Lindahl-advokaten Ulrika Wennerklint beror både på att det inte var lika känt som i dag samt på att värdena i bolagen till stora delar låg i de anställda.

– Om de anställda slutade skulle stora delar av ett bolags värde försvinna, och det skulle inte finnas mycket kvar att rekonstruera, säger hon.

Men det är inte bara psykologin på bolagen som sätter käppar i hjulen. Om det blir känt att ett företag ansökt om rekonstruktion leder det till negativ publicitet, vilket kan förvärra situationen.

Rolf Åbjörnsson, på Setterwalls ser inte ljust på företagsrekonstruktioners framtid.

– Det är en massa tekniska problem. Det är jättesvårt med nuvarande lagstiftning, säger han.

Men du har väl varit med att ta fram den?

– Jag har hållit på sedan 1989 att försöka få en rekonstruktionslag som fungerar. Men så länge bankerna är extremt negativa så får du räkna bort alla företag som har säkerhet hos bankerna, de flesta.

– Sen finns dåliga avtal och surdegar inom alla företag. Ska du göra en rekonstruktion måste du lösa detta. Vid konkurs löser man det sjuka omedelbart.

Även finansieringen under rekonstruktionen är svår. Kommersiellt sett är det knepigt när man har sagt att vi ställer in betalningarna. Då stannar verksamheten upp.

– I mångt och mycket är det känslomässigt – konkurs – det har jag full respekt för. Jag vill inte heller gå i konkurs. Konkurs är stigmatiserande. Fruktansvärt psykiskt belastande. Men om man bortser från det, så spelar det från samhällets synvinkel ingen roll om man ser kyligt på det här.

Kyligt – med en marknadsliberal hållning försvinner bolag som ska försvinna?

– Ja, det kan man säga. En del av den här finansiella krisen är oerhört frisk. Det är oerhört mycket sjukt i USA som spiller över på oss och det upplever jag som en oerhörd befrielse eftersom konkursen är ett reningsverk. Det är därför vi klarar oss igenom det här. Om du håller på att sega och greja för mycket så blir det inget bra.

Ändå har du verkat för att det ska finnas rekonstruktionslag – varför då?

– Det finns bolag med fina företagskulturer som försvinner i onödan. Men de är undantagsfall.

Varför tror flera inom advokatkåren att rekonstruktion får ett uppsving?

– Det sägs så till och från bland kollegor. Det är rörande. Det vore trevligt, men den hårda verkligheten är inte sådan.

– Framförallt inte när bankerna har den attityden och jag förstår dem. Rekonstruktionen blir en omväg till konkurs och leder ingen vart. Trackrecords i Sverige är ingen positiv läsning.

Vi kommer inte att få se fler lyckade rekonstruktioner i framtiden?

– Nej. Jan Erntsborns utredning ska läggas fram den 15 maj. Men de är osams om allting. Vi kommer inte se en vettig förändring inom rekonstruktionsreglerna inom överskådlig tid.

Hur lång tid är det?

– Det sker inte under min levnad. Inte på 20 år.

Advokat Pierre Pettersson på Lindahls värjer sig emot att bankerna skulle ha en samstämmig syn på rekonstruktion.

– Det finns inte en inställning som är legio bland banker. Dels varierar det från bank till bank och bolagens säkerhet bedöms från fall till fall. Det senaste året har bankerna fått se sin huvudsakliga säkerhet i form av företagsinteckningen förändrad, detta reformerades 2004 men återställdes igen den 1 januari i år.

På sätt och vis är bankerna mindre benägna att ingå i en rekonstruktion. Man får fullt betalt om man går med på en företagsrekonstruktion eller konkurs. Å andra sidan måste banken väga in eventuell fortsatt affärsförbindelse.

För att lyckas med rekonstruktion ska processen sättas igång tidigt, även internt, menar Pettersson och överlag anser han att bolagen har blivit bättre på att planera.

Att antalet ökar och att det blir mer publikt, såsom SAAB som når media kan bidra till ökad förståelse bland borgenärer och bolagen kan bli bättre på att hantera instrumentet.

Pierre Pettersson riktar kritik mot den egna kåren och menar att rekonstruktörer, som grupp, ska se längre än till arvodet och ta sig an rekonstruktioner som man verkligen tror på.

– Är vi mindre nogräknade blir det fler rekonstruktioner som inte lyckas.

Rolf Åbjörnsson ser inte ljust på rekonstruktioner?

– Vi är gamla kollegor och det kommer inte som någon överraskning. Han har en grundläggande negativ syn på det här. Han är en gammal stöt i branschen och svensk insolvensrätt har varit väldigt konkursstyrt. Det finns därför större skepsis hos de äldre rekonstruktörerna.

– Men vi är många som ser mer positivt på det här.