Reinfeldt: Nu sprack bonusbubblan

Men det blir svårt att övertyga USA och de andra G20-länderna.

Anmäl dig till Finans och Försäkring-nyhetsbrevet som kommer ut på måndagar.

– Nu räcker det. Vi behöver komma ifrån den nuvarande ersättningskulturen som baseras på kortsiktiga bonusar. Som jag ser det, sprack bonusbubblan i kväll, sade statsminister Fredrik Reinfeldt efter att ha lett sitt första EU-toppmöte på torsdagen.

När han åker till G20-mötet i Pittsburgh nästa vecka för att föra EU:s talan har han med sig ett tydligt mandat från de andra EU-ledarna: Någon form av bindande, internationella regler måste till. Antingen genom att införa ett maxtak för vad en enskild person ska kunna få i bonus eller begränsa hur mycket av en banks vinst eller omsättning som ska kunna gå till bonusar. Dessutom ska det finnas sanktionsmöjligheter, till exempel att bonusar ska kunna krävas tillbaka från banker.

Men det blir ingen lätt sak att övertyga USA:s president Barack Obama om att bonustak behövs. När G20-ländernas finansministrar möttes i London för ett par veckor sedan var hans finansminister helt avvisande till tak på individnivå, eftersom han tror att bankerna bara kommer att kringgå reglerna.

Blir det inga beslut om konkreta, tuffa bonusregler i Pittsburgh har Frankrikes president Nicolas Sarkozy redan aviserat att han tänker lämna mötet.

Finansiering av klimatåtgärder i fattiga länder är en annan stor fråga i Pittsburgh. Något som blivit en bromskloss i de pågående förhandlingarna inför ett klimatavtal i Köpenhamn i december.

Reinfeldt uppmanade G20-länderna att anstränga sig mer både när det gäller utsläppsminskningar och att bidra med pengar.

Men EU-ledarna har ingen gemensam linje om hur mycket EU ska bidra med för att hjälpa fattiga länder och inte heller hur en rättvis fördelning av kostnaderna ska ske mellan länderna.

I kommunikén från mötet görs bara en hänvisning till EU-kommissionens finansieringsförslag, som uppskattar att klimatåtgärder i fattiga länder kommer att kosta drygt 1 000 miljarder kronor om året 2020. Enligt förslaget skulle EU bidra med 20-150 miljarder kronor av detta. Dessutom behöver de rika länderna skjuta till mellan 50 och 70 miljarder kronor om året för akuta åtgärder.