Regeringen vill höja kraven på banksektorn

Finansmarknadsminister Peter Norman och finansutskottets ordförande Anna Kinberg Batra presenterar på måndagen ett nytt regeringsförslag med syfte att stärka den svenska ekonomins motståndskraft mot finansiella kriser.

Att Sverige har en av Europas största banksektorer i förhållande till BNP med en lång period av stigande skuldsättning i hushållen, bland annat uppges som en anledning förslaget om ett stramare regelverk.

Regeringen föreslår bland annat att finansiella verktyg av både strukturell och konjunkturell karaktär ska kunna användas. Ett sådant verktyg är de kontracykliska kapitalbuffertarna som införs nästa år.

Förstärkt finansiering av valutareserven och att stabilitetsfonden gör som till en riktig fond med egna finansiella tillgångar föreslås också.

Dessutom vill regeringen införa ett formaliserat stabilitetsråd där finansmarknadsministern och cheferna för Finansinspektionen, Riksbanken och Riksgälden ska ingå.

Norman och Kinberg Batra skriver också att det kan bli möjligt med högre kapitalkrav för bankerna framöver för att riskerna med den höga skuldsättningen hos hushållen ska motverkas.

Finansinspektionen är den myndighet som får ansvaret över dessa verktyg. ”Möjligheten att utkräva ansvar för den förda politiken” uppges som skäl till det.

Fi skriver i ett eget uttalande att myndigheten välkomnar förslaget.

”Det är bra att det inrättas ett finansiellt stabilitetsråd där företrädare för FI, Riksbanken, Riksgälden och regeringen regelbundet och öppet ska diskutera riskerna i det finansiella systemet och ge förslag på åtgärder. Det är en lösning som FI tidigare föreslagit och som ligger nära det frivilliga råd som FI och Riksbanken haft de senaste åren”, skriver Fi i pressmeddelandet.