"Regeringen sviker äganderätten"

I ny lagrådsremiss föreslår regeringen nya regler som inverkar på ersättning vid expropriation, alltså när en markägare avstår delar av sin mark för att till exempel en telekom-mast ska byggas.

I förslaget tas undantagsregler bort så att markägare får ersättning upp till marknadsvärdet, vilket inte alltid sker i nuläget samt ett 25-procentigt påslag vid expropriation; markägaren får 25 procent mer, än om han eller hon frivilligt skulle sålt fastigheten.

Det som är positivt i lagförslaget är att en markägare får högre ersättning vid expropriation, då förslaget är att en markägare ska få 25 procent av marknadsvärdet, menar Fredrik Bonde.

Men från LRF:s sida har de lobbat för ett 50-procentigt påslag.

– Det finns en stor värderingsosäkerhet och då blir 25 procent lätt för lite, även om det är bättre än ingenting.

Anmäl dig till Realtid.ses Nyhetsbrev Juridik.

Ytterligare en positiv del i lagförslaget är att markägare i framtiden ska få ersättning för förväntat ökat värde av marken.

Men LRF är i huvudsak mycket besvikna på lagförslaget; det ena är frågan rör vinstfördelning och den andra rör rättssäkerheten för markägare vid eventuell tvist.

Sedan vi fick expropriationslag har det skett avregleringar och privatiseringar inom el- och telekomsektorn. I dag uppträder enskilda aktörer som exproprierar för både ett allmänt intresse och för eget vinstintresse.

När ett telekomföretag etablerar sig på någons mark, anser Fredrik Bonde, att det vore rimligt att bolaget betalar markägaren för mer för expropriation.

– En tidigare utredning kom med tydligt lagförslag som var för vinstfördelning. Men nu vill regeringen vänta och utreda frågan på nytt. Det är ett starkt bakslag, man sviker äganderätten, säger han.

För det är vinstfördelning som är den stora frågan, menar Bonde. Han tar upp ett fall då en markägare upplät en del av sin fastighet till ett telekomföretag för uppsättning av teknikmast och bodar, så kallad basstation. Parterna kom överens om ett årligt arrende på 12.000 kronor. När arrendetiden gick ut ville telekomföretaget inte betala det höga arrendet.

– Då tvingade man till sig marken via ledningsrättslagen via lantmäteriet och markägaren tvingades nu avstå marken till en total ersättning på 3.000 kronor. Om arrendet skulle ha fortsatt skulle det ha landat på 300.000 kronor för all framtid.

Fallet överklagades till Högsta domstolen som slog fast att 3.000 kronor var rätt och riktigt sett till nuvarande expropriationslagstiftning. Enligt det nu slopade vinstfördelningssystemet ansåg den förra utredningen, som lades fram i slutet på november 2008, att en kommersiell aktör skulle få betala mer vid expropriation än till exempel Banverket.

– I en sådan situation skulle ersättningen förmodligen ha hamnat på 200.000 – 300.000 kronor till markägaren, istället för 3.000 kronor.

Med nuvarande lagförslag får markägaren ytterligare 25 procent, vilket skulle ha gett ovanstående markägare 3.750 kronor. Om LRF skulle fått igenom sitt förslag på 50 procent, skulle markägaren få 4.500 kronor.

– Det är också lite pengar. Vad gäller den stora reformen – om vinstfördelning – där passar regeringen och därför är vi väldigt besvikna.

Ytterligare en fråga i förslaget som upprör Bonde är rättssäkerheten vid tvångsförfarande som sker vid lantmäteriförrättning. När man ska expropriera i dag för ledningar hanteras allt fler ärenden av lantmäterier, och då har inte alla råd med att anlita ett ombud, menar han. Det borde, enligt Bonde, vara som tidigare utredning föreslog att markägaren borde ha rätt att, på motpartens bekostnad, få ett ombud vid sin sidan.

– Den frågan har vi drivit länge men även här säger Beatrice Ask att vi måste utreda frågan vidare.

Kan du förstå det?

– Nej, Beatrice Ask har helt nonchalerat frågan om att den resursstarke aktören får ett övertag, så som det ser ut i dag.

Lagförslaget föreslås träda i kraft i augusti 2010.

Vem tror du är mest nöjd över det nya lagförslaget?

– Jag tror att kraftindustrin, Vattenfall och E.ON pustar ut. Men frågan är inte avskriven, vad gäller vinstfördelning ska det utredas vidare. Men vid regeringsskifte så dör frågan helt.

Det råder en konflikt mellan markägare och elkunder menar Johan Aspegren, som är informationschef på E.ON Elnät Sverige.

– När det gäller markersättningar för våra intrång är det i princip en fråga mellan elkunder och markägare. Får markägarna högre ersättningar blir det kunderna som får betala det. Vi vill inte att kunderna ska få högre kostnader, säger han.

– I dag ska säger reglerna att markägare varken ska förlora eller vinna på intrång.

Men om bönder och markägare ska tjäna på det så får kunderna betala och då blir elen dyrare eftersom nätkostnaden blir högre.

Måste det bli så? Kan inte ni som bolag ta på er den kostnaden?

– Nätverksamheten och vår prissättning är strikt reglerad enligt lag och vi har inga andra pengar än dem vi får från kunderna.

Bara E.ON har grävt ner drygt 15.000 kilometer mellanspänningsledning de senaste fyra åren och då är det ju fråga om nya intrång.

– Nu är det nästan alltid så att vi gör frivilliga överenskommelser med markägarna. Detta för att vi betalar mer än vad lagen säger. Det, i sin tur, gör att markägaren mycket sällan går till domstol, eftersom markägaren då vet att hon får mindre pengar, säger Johan Aspegren.

– Det vi ser framför oss är att vi kommer att gräva ner mindre, då väldigt mycket av mellanspänningsnätet redan är nedgrävt.

Å andra sidan kommer det förhoppningsvis att byggas mycket vindkraft framöver, som naturligtvis måste anslutas till nätet.

Centrum för rättvisa har i flera fall angripit själva expropriationsrätten.

– Det är bra att det uppmärksammas att expropriation allt oftare används för privata syften, säger Clarence Crafoord, chefsjurist på Centrum för rättvisa som menar att den stora frågan är vad som ska innefattas.

– I grundlagen står det att expropriation bara får användas för att tillgodose angelägna allmänna intressen. Frågan vi ställer oss är när man, över huvud taget, får ta en privat egendom med tvång.