Regeringen: Goda år väntar Sverige

Överskottsmålet infördes år 2000 och innebär att överskottet i de offentliga finanserna ska vara 2 procent av BNP, räknat som ett snitt över en konjunkturcykel. Eftersom regeringen aldrig preciserat hur konjunkturcyklerna ska definieras i sammanhanget har det varit svårt att se om målet nåtts eller inte.

Men om regeringens prognos slår in hamnar det genomsnittliga överskottet precis på målet 2 procent för perioden 2000-2008.

Regeringen sätter några år i förväg ett specifikt överskottsmål för varje år. Målet för förra året var minst 0,5 procent av BNP. Det överträffades med råge eftersom det faktiska överskottet för 2005 nu beräknas till 2,7 procent av BNP.

Främsta förklaringarna till den starka förbättringen är enligt regeringen högre skatteinkomster, lägre statsutgifter och ett högre finansiellt sparande i kommunsektorn än beräknat. För i år räknar regeringen med ett överskott på 2,0 procent. Överskottet väntas sedan stiga till 2,2 procent nästa år och till 2,8 procent 2008.

Som ett resultat av de stora överskotten väntas den offentliga sektorns så kallade konsoliderade bruttoskuld (Maastrichtskulden) falla till under 40 procent av BNP 2008. 1998 låg skulden på närmare 70 procent av BNP.

Sjunkande statsutgifter har gjort att svängrummet i de statliga finanserna ökat. För nästa år beräknas buffertutrymmet mellan de totala utgifterna och utgiftstaket, den så kallade budgeteringsmarginalen, uppgå till 10 miljarder kronor.

Frågan om att införa en särskild sysselsättningsmarginal, som bland andra LO har krävt, skjuter regeringen fortfarande framför sig. Liksom tidigare konstaterar den att man först måste utreda nuvarande möjligheter att med en aktiv finanspolitik klara sysselsättning och arbetslöshet innan en särskild sysselsättningsmarginal kan föreslås.

Ekonomisk-politiska beslut kräver dock underlag i form av statistik och där är regeringen inte nöjd med dagens situation. I vårpropositionen föreslås därför en satsning på att förbättra den ekonomiska statistiken.

TT