"Regeringen chansar med jobben"

– Det regeringen gjort hittills är inte tillräckligt, och det verkar som att de själva inser det. De räknar ju med att det blir 200 000 nya jobb under mandatperioden, men av dessa är det ju ungefär hälften som kommer på grund av den starka konjunkturen.

Stefan Fölster, som varit chefekonom på Svenskt Näringsliv sedan 2001, tycker visserligen att mycket av det regeringen gjort hittills för att främja tillkomsten av nya jobb är bra. Men han tror alltså inte att det är nog.

– Med rätt åtgärder borde det vara möjligt med en halv miljon nya jobb i Sverige, säger Fölster, som pekar på andra länder som lyckats bättre än Sverige. Irland och England är ett par exempel.

– Men då behövs bredare och mer omfattande reformer än de som regeringen hittills vidtagit, säger han.

– Jag ser den nuvarande politiken, som ju mest går ut på att skapa ett ökat utbud av arbetskraft, alltså att få fler att söka jobb, som en chansning. Den sortens åtgärder fungerar så länge konjunkturen är stark, men skulle konjunkturen stanna av, och de lediga jobben bli färre så fungerar det inte, säger Fölster.

Han också skulle vilja se mer åtgärder i syfte att höja efterfrågan på arbete, alltså att få företagen att anställa. När det gäller att stimulera efterfrågan så anser Fölster att det är nödvändigt med en uppluckring av anställningstryggheten enligt dansk modell. I Danmark finns i princip ingen arbetslagstiftning, utan allt bestäms via förhandlingar mellan arbetsgivare och arbetstagare.

– Den nuvarande lagstiftningen i Sverige gör att många företag helt enkelt inte vågar anställa, säger Fölster.

Fölster tror också att anställningstryggheten både ökar sjukfrånvaron och minskar rörligheten på arbetsmarknaden

– De som har fast anställning klamras sig fast vid den, och drar sig för att söka nya jobb. Får de en ny fast tjänst så är de till exempel sist in, vilket gör att de med dagens lagstiftning sitter ganska löst. Och långvarig sjukskrivning blir ett alternativ när någon inte klarar jobbet.

Det vore bättre om den personen istället slutade och sökte ett annat jobb.

Men enligt Fölster så dröjer effekterna av den här typen av efterfrågehöjande stimulanser. Även om de genomför reformer på detta område senare under mandatperioden så hinner de inte få effekt om det skulle komma en nedgång i konjunkturen inom en snar framtid.

Men han tror regeringen i dag inte vill ta itu med arbetsrätten av politiska skäl.

– De har fått så mycket kritik för reformeringen av a-kassan att de förmodligen inte kan se sig själva reformera också lagen om anställningsskyddet. Inte minst som de inte talade om detta under valrörelsen, vilket de ju faktiskt gjorde när det gäller a-kassan, säger Fölster.

Varför tror du att regeringen valde att i förta hand satsa på utbudshöjande åtgärder vad gäller jobben, alltså att få fler att söka jobb?

– Dels för att de kanske tror att det kostar mindre rent politiskt, men naturligtvis också för att de tror att åtgärderna är effektiva när det gäller att öka sysselsättningen, säger Fölster, som egentligen inte heller ser något konstigt med det.

– Anders Borg och Sven Otto Littorin kollar ju mycket på forskningen, och den pekar på att sådana här åtgärder ger fler jobb.

Det talas ofta att unga och inte minst de med utländsk bakgrund har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Vad kan man göra där?

– Här tror jag att mycket beror på de förhållandevis höga minimilönerna. För många företag är det dyrt att anställa en person vars förmåga är okänd. Det borde vara möjligt med längre provanställningar än två år.

– Då invandrare oftare är egna företagare så skulle faktiskt mycket vara vunnet om reglerna för företagande förenklades, säger Fölster, som därmed automatiskt kommer in på nästa område.

För Fölster är naturligtvis också intresserad av att värna om näringslivets och företagens generella och långsiktiga villkor. Att dessa är goda är en grundförutsättning för att dels företag överhuvudtaget startas, och dels att de ska kunna växa och därmed anställa. Det finns mycket som borde göras, anser Fölster.

En åtgärd är just förenklade regler för att minska administrativa kostnader. Att det verkligen behövs mer fördelaktiga regler för företag, menar Fölster, illustreras av det faktum att för några år sedan (2003) så redovisades den lägsta andelen egna företagare i Sverige någonsin.

– Samtidigt är många, inte minst unga, positiva till idén att vara egen företagare, vilket tyder på att något är fel.

– Företagsbeskattningen bör också lindras, säger Fölster, som menar att även om bolagsskatten inte är speciellt hög i en internationell jämförelse så blir den sammanlagda beskattningen på företagande hög.

– Reavinstkatten är högre än i de flesta länder, påpekar Fölster, som också är kritisk till att förmögenhetsskatten inte slopas i ett enda steg.

– Dessutom missgynnas företagare av att en så pass stor del av företagsinkomsten måste tas upp som inkomst av tjänst, och därmed beskattas hårdare, säger han.

Allra mest kritisk är kanske Fölster till att privat verksamhet i många fall överhuvudtaget inte är tillåten.

– I omkring hälften av alla kommuner och landsting finns offentliga monopol inom flera branscher, främst när det gäller service. I de fall där privata alternativ är tillåtna så är det vanligt att myndigheter konkurrerar på ett osunt sätt. Ofta är det tveksamt om de offentliga verksamheterna verkligen täcker sina egna kostnader.

Här kunde regeringen vara tydligare, och ställa högre krav på offentliga myndigheter, säger Fölster, som ändå medger att några positiva åtgärder vidtagits.

– Det är naturligtvis bra om apoteksmonopolet nu avskaffas.

Fölster tycker också att det är bra att regeringen aviserat försäljningar av statliga företag. Men han är inte främmande för att det kunde göras på et ganska radikalt annorlunda sätt.

– Det finns förslag som går ut på att företagen helt enkelt delas ut till medborgarna. Det tycker jag är ett intressant alternativ.

Oavsett hur det görs så är det bra att företagen privatiseras, då det statliga ägandet i dessa bolag förmodligen hämmat deras utveckling, tror Fölster.

Tror du det finns risk för överhettning av ekonomin, inklusive arbetsmarknaden?

– Vi ser redan i dag att det råder brist inom vissa yrkeskategorier, bland annat erfarna yrkesarbetare inom industri och bygg, säger Fölster, som alltså ser en viss risk för en annalkande överhettning.

– Detta kan driva upp lönerna inom viss branscher, vilket i sin tur gör att Riksbanken höjer räntan. Det kan då strypa högkonjunkturen, fortsätter han.

Men enligt Fölster så kan även detta vara ett tecken på att det är den rådande lagstiftningen på arbetsmarknaden som brister.

– Arbetsgivare säger att de inte kan hitta erfarna arbetare. Det innebär att de helt enkelt inte vågar anställa oerfarna, eftersom det innebär en stor risk på grund av anställningstryggheten.

Arbetsmarknadsminister Littorin har sagt att han inte vill ha något arbetslöshetsmål. Vad anser du om det?

– I princip tycker jag att det är bra med mål. Men de ska inte gå att manipulera, så ett arbetslöshetsmål är därför inte bra. Bättre vore i så fall ett mål om antalet människor i arbete. Det är viktigt att man exkluderar de som faktiskt inte arbetar, alltså sjukskrivna.