Regeringen ändrar prognos

Regeringen spår att BNP stiger med 4,8 procent i år och med 3,7 nästa år. Det framgår av finansplanen i budgetpropositionen, som blev offentlig nu på morgonen.

De offentliga finanserna väntas bli starkare än bedömningarna i 2010 års vårproposition. Det beror på ljusare läge på arbetsmarknaden och den förbättrade orderingången för exportindustrin.

Arbetslösheten räknat som andel av arbetskraften mellan 15 och 74 år blir 8,4 procent i år och faller till 8,0 procent nästa år. Arbetslösheten faller sedan successivt ned till 6,0 procent 2014.

— Vi tar ett antal ytterligare steg för att säkra utvecklingen på arbetsmarknaden, fortsatte Borg och räknade upp ett antal satsningar inom utbildningsområdet.

— Vi har också ambitioner på lång sikt för att säkra jobben. Men vi måste vara noggranna, vi har alltjämt underskott i de offentliga finanserna nästa år. Vi måste ha en ekonomi som tillåter ytterligare åtgärder.

Men sammantaget är bilden ljus, enligt finansministern.

— Vi har reviderat sysselsättningsprognosen. Det handlar om att vi tidigare trodde på ett fall i sysselsättningen men nu tror på en stark ökningstakt.

För att förklara den goda utvecklingen lyfte Borg fram de starka offentliga finanserna

— Ska vi klara nästa lågkonjunktur måste vi vara tillbaka till de överskott vi hade tidigare.

Bortåt 2013 och 2014 tror Borg på ett betydande överskott i de offentliga finanserna.

Mats Dillén, generaldirektör på statliga Konjunkturinstitutet (KI), anser att regeringens finanspolitik skulle vara ”bättre tajmad” med större utgifter under början av mandatperioden.

— I vår septemberprognos lade vi in ofinansierad finanspolitik motsvarande 25 miljarder. Här ligger det väl ungefär på 12—13 miljarder. Det är ingen jättestor skillnad, men på marginalen är det bättre att stimulera ekonomin nu än senare, säger Dillén.

— Längre fram i tiden, då krymper de här lediga resurserna, och då är det lite vanskligare att bedriva en expansiv politik, för då kan du i värsta fall spä på efterfrågan för mycket. Och i värsta fall neutraliseras sådana åtgärder då av penningpolitiken som blir mer åtstramande.

SEB:s ekonomer räknar med att Sveriges tillväxt 2011 blir lite lägre än de 3,7 procent som regeringen räknar med.

— Regeringen är kanske lite åt det optimistiska hållet, men inom felmarginalen, säger Olle Holmgren, ekonom på SEB.

— De är kanske lite för optimistiska längre fram, med tanke på den oro för internationell tillväxt som finns, tillägger han.

Nordeas ekonomer noterar att regeringen har skrivit upp BNP-prognosen för 2010, vilket ligger i linje med tillgänglig statistik. Samtidigt varnar Nordea för att regeringens prognos för 2011—2012 kan vara lite för positiv.

Regeringen spår i dagens budgetproposition en högre BNP-tillväxt i år jämfört med prognosen från augusti då regeringen trodde på en tillväxt på 4,5 procent. Däremot har man reviderat ned prognosen för nästa år från tidigare 4,0 procent till 3,7 procent.

Konsumentprisindex växer med 1,2 procent i år och med 1,5 procent nästa år.