Regelverket för börsintroduktioner bör ses över

Specialpappersbolaget Nordic papers IPO har inte varit lyckad för vare sig bolaget, rådgivarna eller i synnerhet de nya ägarna som tillkommit. Att bara dagar efter noteringsdagen lämna en delårsrapport som uppenbarligen var svagare än förväntningarna väcker, vilket Realtid rapporterat om tidigare, frågor om hela noteringsprocessen. 
 
Är det lämpligt att notera ett bolag strax innan rapporteringstidpunkten? Om det rådde osäkerhet, vilket inte är så konstigt i denna bransch som har mycket starka cykliska inslag i affärsmodellen, varför väntade inte rådgivarna och företagsledningen in rapporten? 

Den ansvariga investmentbanken ABG var dessutom förhållandevis aggressiv i sina stabiliserande stödköp i Nordic Paper i samband med börsnoteringen och dagarna efter. Det har blivit mer regel än undantag i samband med börsnoteringar i Stockholm och internationellt att IPO-bolaget ger sina finansiella rådgivare mandat att vårda kursen. 

Detta sker via ett så kallat ”greenshoe”-arrangemang. Det handlar om ett avtal mellan IPO-bolaget och rådgivarna. När priset, eller prisintervallet, satts via en företagsvärdering av investmentbanken finns det alltid en osäkerhet om vad värdet egentligen är. Den företagsvärdering som sker är bara en uppskattning av värdet. “Greenshoe”-arrangemanget är till för att se till att aktien inte faller i samband med noteringen genom att ge investmentbanken stödköpsmandat (eller möjligheten att sälja mer aktier om aktiekursen i IPO-bolaget rusar i samband med noteringen). 

I det första fallet, det vill säga stödköp, handlar det om att en initial kursnedgång inte ser bra ut för varken IPO-bolaget eller rådgivarna. I det andra fallet har investmentbanken och företagsledningen normalt sett underskattat efterfrågan. För att se till att täcka in båda alternativen sluts alltså ett ”greenshoe”-avtal som ofta uppgår till omkring 15 procent av antalet aktier som erbjuds i IPO:n. 

Avtalet ger rådgivarna rätten att gå kort (blanka) med dessa aktier. Om priset krackelerar i förhållande till IPO-priset när aktien börjar handlas på börsen kliver den rådgivande investmentbanken in på köpsidan för att stabilisera priset runt IPO-kursen. När det gäller noteringen av Nordic Paper finns det risk för att de kursstabiliserande åtgärderna efter noteringen, i varje fall för mindre och oinitierade investerare oavsett om det deltagit eller inte i IPO:n, uppfattas som en köpsignal i aktien. Det är förstås olyckligt då pappersbolagets delårsrapport pressade aktien rejält. 

Att noteringen lämnar en sur eftersmak bottnar dels i att bolagsvärderingen inför börsnoteringen varit väl uppskruvad, dels i att pappersbolaget marknadsnoterades strax före en delårsrapport. Hade delårsrapporten istället fått aktien att klättra hade allt kanske varit frid och fröjd, men av principiella skäl bör Stockholmsbörsen och de aktiemarknadsvårdande institutionerna se till att bolagen tidigarelägger delårsrapporter som kan vara kurspåverkande när ett bolag vill in på aktiemarknaden. Detta för att stärka förtroendet för aktiemarknaden. 

Överhuvudtaget bör regelverket för börsintroduktioner ses över. Till exempel är prissättningen och tidsfördröjningar från teckning till noteringen ofta problematiska. Det finns fortfarande exempel på att bolag noteras till ett fast pris. Naturligtvis blir alla glada om introduktionskursen är för låg, vilket är ganska vanligt. Vid det omvända förhållandet innebär detta en risk för framför allt småinvesterare. En företagsvärdering av enskilda corporate finance individer eller aktieanalytiker är inte synonymt med marknadspris. Alla börsnoteringar bör ske via ”bookbuilding” där alla i investerarkollektivet kan lägga in bud för att uppnå ett jämviktspris; ett slags ”dark pool” för IPO:s. Det skulle vara en bra demokratiseringsreform för den höglönsamma noteringsindustrin. 

Tidsfördröjningar mellan fastställande av introduktionspriset och noteringen är också ett problem för investerarkollektivet. Det gäller oavsett hur priset fastställts. Ett färskt exempel är det norska luftmätningsbolaget Airthings, som bland annat ABG tog till norska aktiemarknaden för någon vecka sedan. Det gick en dryg vecka mellan ”bookbuilding”-processen och noteringen. Däremellan föll techsektorn (dit Airthings hör) och börsen i stort 6–7 procent. Priset fastställdes till 13,5 norska kronor. Aktien handlas omgående ner omkring 20 procent vid noteringen. Alla inblandade förlorar på den här modellen.