Redo att spendera tiotals miljarder

Realtid.se har skrivit nyligen om att Ratos har sålt av investeringar i bolagen Lindab och Camfil , och en utförsäljning av Bisnode sägs vara på gång .

Frågan är om Ratos laddar för ett rekordstort företagsköp, och hur mycket investmentbolaget i så fall skulle ha råd att spendera.

I Lindab-artikeln ovan sa Karlsson i förra veckan att Ratos dels har ett låneavtal som ger möjlighet att låna upp till 3,2 miljarder kronor, och dels möjlighet att få in 7-8 miljarder kronor genom att ge ut nya Ratos-aktier till aktieinvesterare genom nyemission.

Realtid.se får tag på Karlsson via telefon.

– Om man tar vår kassa så uppgår den till närmare 2 miljarder kronor i dagsläget.

– Sedan har vi en kreditlina som vi har haft i många år och som nämns i varje kvartalsrapport och så, som uppgår till 3,2 miljarder kronor som inte är utnyttjad idag.

– Och så har vi nyemissionsmandatet på 30 miljoner aktier, vilket ger möjlighet att få in drygt 7 miljarder kronor.

Syftet med nyemissionsmandatet är att använda kapitaltillskott därifrån för företagsköp.

– Utöver det har vi naturligtvis åtgärder som vi alltid jobbar med ; det kan komma andra exits , vi kan omfinansiera bolag , och så vidare.

Innebär det alltså att Ratos förenklat har ett investeringsutrymme på 12 miljarder kronor (kassan 2 miljarder kronor, lånefacilitet 3,2 miljarder kronor och nyemission 7-8 miljarder kronor)?

– Naaoo, alltså; vår kassa är 2 miljarder kronor så vi kan köpa företag för 2 miljarder kronor och fortfarande vara obelånade på moderbolagsnivå. Det är vår grundstrategi; att vi inte ska ha lån i moderbolaget Ratos.

– Tar vi upp en kreditlina så är det i grunden ”överbryggnings-finansiering”, alltså ett tillfälligt lån i sådana fall. Men det har vi bara gjort i två korta perioder under de tolv år som jag har varit vd för Ratos, för vi ska inte ha lån i moderbolaget Ratos eftersom vi har lån i de bolag vi äger istället.

– Under 2008 var det ju så när det ”brände till”; då behövs ju alla kassaflöden i våra ägda bolag till deras egna finansiering. Då kan inte vi räkna med att få några pengar upp till oss på moderbolaget. Har vi då lån på vår nivå kan vi råka väldigt illa ut.

– Totalt sett har vi en leverage-nivå vi är nöjda med, men alla de lånen ligger i våra ägda bolag. Så vår kreditlina finns där om vi behöver den, men vi ska inte vara långvariga låntagare där. Däremot nyemissionsmandatet kan vi utnyttja om vi tycker att förutsättningarna är rätt.

Då kan man säga att Ratos investeringsutrymme i dagsläget snarare är 9-10 miljarder kronor (2 miljarder kronor i kassan plus 7-8 miljarder kronor i nyemissions-mandat)?

– Ja, just det. Och sedan om vi lånar till hälften av ett företagsköp så blir vårt investeringsutrymme dubbelt så stort.

– Så det där kan man hålla på och laborera bäst man vill med.

– Vi har ganska gott investeringsutrymme. Det tror jag .

Om Ratos alltså köper ett skuldfritt bolag, så kan Ratos exempelvis låta det köpta bolaget ta upp lån på hälften av köpeskillingen.

9-10 miljarder kronor att spela med innebär alltså i så fall i praktiken ett investeringsutrymme på 18-20 miljarder kronor.

Och beroende på vilken typ av bolag som köps så kan belåningen blir både större eller mindre än själva egenkapitalinsatsen på 9-10 miljarder kronor.

– Köper man ett bolag som Anticimex som har förskottsbetalningar , försäkringsrörelse, negativt rörelsekapital och starkt cash flow; då kan man kanske belåna ett sådant bolag 2,5, 3 eller 4 gånger i den typen av bolag.

I så fall skulle Ratos kunna köpa sådana bolag (skuldfritt) för upp till 36-40 miljarder kronor, med en egenkapitalinsats på 9-10 miljarder kronor.

– Har du ett kapitaltungt bolag med stort investeringsbehov i exempelvis skogsindustrin, då kanske du inte ens ska belåna ett sådant bolag till 50 procent och så vidare.

– Så man måste avgöra det från bolag till bolag helt enkelt.

Ratos nyemissionutrymme på 7-8 miljarder kronor kan användas både till att betala säljare (av företag som Ratos köper) med Ratos-aktier , och/eller till att sälja ut Ratos-aktier till investerare och använda kapitaltillskottet från det till att betala säljare (av företag som Ratos köper) i cash.

– Vi har mandat att göra både och; antingen att köpa företag ”apport” , eller att i samband med ett företagsköp ta in exakt det beloppet via en nyemission.

– Alltså; vi har inte rätt – och inte heller någon önskan – att gå ut och ta in pengar sådär i största allmänhet, för det behöver vi ju inte.

– Men om vi skulle köpa ett bolag av dig för 1 miljard kronor och inte ha pengarna i kassan, och säljaren absolut vägrar ta emot Ratos-aktier – då har vi möjlighet att gå ut i marknaden och skaffa in den där miljarden och betala dig .

Det blir i så fall en riktad nyemission ?

– Ja, just det.

Man kan inte tänka sig som alternativ att istället göra en företrädesemission i sådana fall?

– Nej. Vi skulle aldrig kunna använda en företrädesemission.

– Om du skulle sitta i den situationen att du är entreprenör på en liten ort som exempel, och vi skulle säga till dig att ”By the way; vi måste gå och göra en nyemission på vår bolagsstämma först. Och by the way; vi vet ju inte om bolagsstämman kommer att godkänna det här. Men däremot – att du håller på att sälja bolaget, priser, allt och dina anställda; alla kommer att veta, men det kanske går åt helvete – alltså det går inte. Man kanske kan göra det en gång, men inte i en kontinuerlig typ av verksamhet som vi bedriver på det här området.

Ratos har haft nyemissionsmandatet i 1,5 år, och har utnyttjat det hittills i två mindre sammanhang – inte i samband med något stort företagsköp ännu.

– Sammantaget har vi en oerhört mycket mer komplex likviditetsfinansiell strategi eller likviditetsplanerings-situation än de flesta företag har.

– Och i det så är det här nyemissionsmandatet nästan nödvändigt, delvis för att det har gått så bra för oss av olika skäl så är det nästan nödvändigt för att vi ska kunna bedriva vår verksamhet i dagsläget på det sättet vi gör.

Så det är ganska troligt kanske att ni kommer att behöva utnyttja nyemissionsmandatet i större skala här framöver?

– Alltså återigen; du vill ha ett definitivt svar på något som inte går att svara på.

– Vi tittar ju ständigt på både företagsköp och företagsförsäljningar, och jag vet ju faktiskt inte vilka som kommer att falla på plats.

– Och om försäljningarna faller på plats först, då kanske vi helt plötsligt – vilket vi gjort ibland – sitter med 3 miljarder kronor eller 5 miljarder kronor i kassan om ett tag. Och då behöver vi definitivt inte utnyttja nyemissionsmandatet.

– Men om företagsköpen kommer först och vi inte vet hur det blir med försäljningarna, ja – då kan det finnas stor anledning så att vi inte skuldsätter Ratos och att världen sedan viker sig helt plötsligt och vi sitter där med skägget i brevlådan.

– Så det går inte att svara på det. Man kan inte säga som du sa, nej. Utan vi måste ha beredskapen – ett ”smörgåsbord” att välja på. Och sedan får vi se hur världen utvecklar sig.

Kommer Ratos nu att återinvestera allt ert kapital i nya investeringar, eller är det ett alternativ att överföra eventuell överskottskapital till aktieägarna genom exempelvis extrautdelning eller aktieåterköp?

– Det är också en sådan där fråga naturligtvis som vi inte svarar på, och som det över huvud taget inte finns några beslut på för det diskuterar ju styrelsen i samband med boksluts-styrelsemötet i februari – dagen innan vi släpper bokslutet, eller kvällen innan.

– Men det finns ju ett generellt svar, och det är att vi ända sedan 1999 har sagt att det bästa vi kan göra – det är att återinvestera så länge vi klarar 20 procents avkastning.

– Misslyckas vi med det, då blir det inget bra naturligtvis. Men om vi lyckas med att nå det, så blir det väldigt bra. Då är det mycket bättre att vi återinvesterar till så hög avkastning, än att vi delar ut.

– Men om vi bedömer att vi har mer pengar än vi på ett vettigt sätt kan investera – och det har faktiskt hänt två gånger under de här tolv åren då vi har fått ”för stora” kassor; då har vi vid ett tillfälle haft en extra utdelning och vid ett tillfälle haft en sådan här tvångsmässig inlösen – obligatorisk inlösen – i samband med en split också som vi har skiftat ut.

– Så vi har skiftat ut – vad det nu kan bli; 1,5 miljard kronor extra eller 2 miljarder eller vad det blir, under de här åren vid två olika tillfällen. Långt över 1 miljard har vi i alla fall skiftat ut vid ett par tillfällen.

– Men, återigen; det förutsätter att vi har för stor kassa så att säga. Tycker vi inte det – tror vi att vi kan investera pengarna; då är det självklart att det är det vi ska göra.

Som jämförelse uppgick Ratos ordinarie utdelning för i år till 9,50 kronor per aktie, vilket totalt innebär 1,5 miljarder kronor ungefär. Hela Ratos är i dagsläget värt 38 miljarder kronor vid gällande börskurs kring 235 kronor.

Vad gäller den ordinarie utdelningen är Ratos princip att bolaget ska ha en ”offensiv utdelningsstrategi” som mål.

– Det beror helt enkelt på att vi ibland – som nu – säljer bolag med reavinster; som vi gjorde 2008 när vi sålde Hägglund Drives. 2009 hade vi inte en enda exitvinst, men i år har de börjat poppa upp igen.

– Alltså; vårt resultat kastar ju så mycket, så om vi skulle ha en procentsats av någonting , så skulle vår ordinarie utdelning hoppa jojo på ett sätt som vore fullständigt absurt.

– En offensiv utdelningsstrategi innebär ju ett mål att ha en stigande utdelning, och att det sedan på något sätt ska spegla hur bra det går för oss.

– Och vi har ju – som det nu är – höjt vår ordinarie utdelning med 16 procent per år i snitt sedan 1999. Då är inte de här extrautdelningarna medräknade.

Som restriktioner för Ratos investeringsutrymme finns bland annat att varje enskild investering (i ett företagsköp) får uppgå till max 5 miljarder kronor (i egenkapital-insats), och att den förväntade avkastningen på varje investering ska uppgå till minst 20 procent.

Även om Ratos har sålt en del investeringar på sistone, så har Ratos i år även gjort investeringar i bolag som RM Group, Stofa och HL Display. Men ovanstående beskriver Ratos investeringsutrymme i dagsläget.

Till ovannämnda siffror för Ratos investeringsutrymme tillkommer ytterligare miljarder om Ratos säljer ut Bisnode .

Dessutom tillkommer i januari 1,3 miljarder kronor från försäljningen av Ratos ägarandel i bolaget Camfil, när den affären slutförs då .