Reavinstskatt på aktier på väg bort

Regeringen förbereder ett förslag för schablonbeskattning av aktier och andra värdepapper. Det skriver Dagens Nyheter.

Regeringen vill ge sparare en möjlighet att slippa reavinstskatt och istället få betala en schablonskatt. Syftet är att det ska underlätta flytt av sparande. Det ska också hjälpa till att undvika inlåsning till följd av skatteregler.

Ingemar Hansson, statssekreterare, uppger för Dagens Nyheter att ett förslag ska ut på remiss helst före nyår.

De nya reglerna kommer, skattemässigt, likna de som gäller för kapitalförsäkringar. De kommer dock innebära lägra kostnader för spararen. Att gå över till schablonskatt istället för reavinstskatt ska dock vara frivilligt.

Realtid.se får tag på Torsten Svenonius, presstalesman för intresseorganisationen Skattebetalarnas förening.

– Det här låter väl som ett spännande förslag, säger han.

– Sedan får vi väl avvakta och se hur det ser ut när de praktiska detaljerna är färdiga.

– Som så ofta så sitter ju djävulen i detaljerna.

– Men själva idén att regeringen ser över det här, är alldeles utmärkt.

Kommer det här att innebära en sänkt beskattning av aktieaffärer?

– Det är omöjligt att avgöra.

– Det beror på vilken skattesats man väljer och vilken utveckling det är på aktierna.

– Men det är bra eftersom det här skapar en större valfrihet för sparare – att man kan välja beskattningsform.

– Det gör ju också att det blir en större tydlighet, genom att vi nu kommer från ett läge där man kan gå bakvägen via kapitalförsäkringar och liknande.

– Med det här förslaget så blir det mer transparens i systemet vilket är bra.

Totalt uppgår skatteintäkterna för stat och kommuner i Sverige till 1400-1500 miljarder kronor per år.

Var skulle nivån ligga om ni fick välja?

– Det är svårt att säga någon exakt siffra.

– Men vi arbetar ju för ett successivt lägre skattetryck.

– Däremot så behöver nivån kanske inte sjuka i absoluta tal.

Föreningen arbetar alltså snarare för att det ska bli en lägre beskattning av den framtida tillväxten i den svenska ekonomin.

– Det kanske är så att vi kan ligga kvar på en beskattningsnivå på lika många kronor och ören som i dag, men att den summan kommer att utgöra en mindre del av den totala samhällsekonomin då den växer.

– Samtidigt är det såklart intressant att tänka i de termerna som regeringen gör med det här nya förslaget om beskattningen av aktier.

Det svenska skattetrycket i procent ligger enligt Svenonius över de flesta andra länderna i Europa.

– Det är bara att titta på vilket land som helst.

Svenonius bedömer att det är ett skattetryck i Sverige på 47 procent.

Det är en sänkning från tidigare, då det låg på 49 procent.

– Det har sjunkit till 47 procent de senaste åren.

Är det inte en risk att välfärden utarmas?

– Vi driver ett stort projekt som handlar om att prioritera och effektivisera bättre så att man får ut mycket mer av skattepengarna.

– Alla undersökningar visar att det är ett ganska svagt samband mellan hur mycket pengar man stoppar in och vad som kommer ut.

– Det är inget som säger att mer pengar nödvändigtvis ger en bättre offentlig verksamhet.

– Det beror snarare på hur effektivt man använder pengarna.

Om de totala skatteintäkterna i Sverige uppgår till 1400-1500 miljarder kronor per år, så utgör skatteintäkterna från aktieaffärer en relativt liten del av totalbeloppet enligt Svenonius.

Borde man inte då slopa aktiebeskattningen helt?

– Det finns ju flera aspekter på det.

– Dels måste det finnas en viss symmetri i skattesystemet, eftersom alla annars skulle kunna få ut sin lön i form av aktier i stället för kontanter.

– Och dessutom är det så att skattesystemet är uppbyggt av en mängd olika bitar.

Skatteintäkterna kommer till största delen från tre håll:

• direkta inkomstskatter

• indirekta inkomstskatter i form av exempelvis arbetsgivaravgifter

• moms

80 procent av skatteintäkterna kommer från de tre källorna.

Sedan finns det därutöver ett antal mindre källor för skatteintäkterna.

– Det kanske inte är frågan om exakt hur mycket pengar man får in, utan om symmetrin i skattesystemet.

–Visst finns det anledning att se över kapitalbeskattningen helt och hållet.

– Men så länge det är en hög beskattning av arbete är det väldigt svårt att ha en mycket låg beskattning av kapital, eftersom det annars finns incitament att flytta arbetsinkomster till kapitalinkomster.

– Det gör att det är viktigt att jobba för att få ner beskattningen av arbete.

– Med en mer rimlig beskattning av arbete finns det inte incitament att fly över.

– Då behöver man inte jaga för att täppa till kryphål i kapitalbeskattningen som i förlängningen drabbar ekonomin.

Men det är väl svårt att sänka inkomstskatten om man ska kunna ligga kvar på skatteinäkter på 1400-1500 miljarder kronor per år?

– Man kan göra det successivt steg för steg, och inte i ett svep.

– Fast regeringen har ju börjat nu med förvärvsavdraget och justering av de sociala avgifterna.

– Och det är väsentligt att man fortsätter med en sänkt beskattning av arbete.

Men om skattetrycket i dagsläget är 47 procent i Sverige, var vill ni att det ska ligga? På 20 procent?

– Det är svårt att sätta en nivå.

– Vi ligger fortfarande betydligt över de närmaste länderna i Europa som vi jämför oss med.

– Första steget är snarare att stegvis närma oss dem, än att sätta upp en målnivå.

Var ligger de jämförbara länderna?

– Det varierar lite, men ett Europasnitt är kanske 35-40 procent.

Blir det inte mycket sämre offentlig service då?

– Nej, jämför vi oss med andra länder så är den offentliga konsumtionen – vad staten och kommunerna gör – vård, skola och omsorg, ungefär jämförbar.

Det som skiljer Sverige är enligt Svenonius i stället att vi har ett så omfattande transfereringssystem.

– Vi har olika typer av kontantbidrag som skickas runt i en rundgång.

Vad är det för bidrag?

– I princip hela socialförsäkringssystemet.

– Där är en viktig del att komma till rätta med det att genomföra reformer så att vi får mer av riktiga försäkringar än idag då det mer handlar om att pengarna skickas runt.

Även sådana ”riktiga försäkringar” kan enligt Svenonius också vara solidariskt finansierade.

– Läs vår bok ”En hållbar socialförsäkring” som vi gav ut i somras, för mer om det.