Realtid.se:s nya chefekonom

Svensson Rothmaier började nyligen som det senaste tillskottet på Realtid.se:s redaktion.

Välkommen till Realtid.se!

– Tackar! säger han.

Med en ålder på blott 24 år måste du vara Sveriges yngsta chefekonom just nu?

– Det stämmer nog.

– Men samtidigt gör jag än så länge inga prognoser på BNP, arbetslöshet och liknande varför den titeln kanske är lite missvisande…

Berätta lite om dig själv?

– En nyexad nationalekonom från Uppsala/Trinity College Dublin som tidigare arbetat på Affärsvärlden och Nyhetsbyrån Direkt.

– På fritiden gillar jag att sporta och se på fotboll samt läsa på om ekonomi och konjunkturutveckling.

Hur hamnade du på Realtid.se?

– För att göra en lång historia lite kortare så tvingades jag lämna Affärsvärlden inför förra sommaren, på grund av finanskrisen.

– Jag fick beskedet i april, och befann mig då i Dublin, varför det var svårt att söka nytt sommarjobb.

– Jag hörde i alla fall av mig till flertalet ekonomijournalistiska redaktioner och på det sättet kom jag i kontakt med Jonas Wiwen-Nilsson.

– Nu fanns det inget jobb på Realtid.se förra sommaren, utan jag fick jobb på Nyhetsbyrån Direkts makroredaktion i stället.

– Men jag och Jonas höll kontakten och så vikarierade jag lite för Per Agerman i våras.

– Sedan passade det bra för båda parter att jag började på heltid vid månadsskiftet.

Hur vill du beskriva Realtid.se?

– En nytänkande, lite tuffare och rappare, sajt med stort nyhetsdriv.

– En sajt som vågar lite mer och sticker ut hakan.

– Det brukar sägas att finansmän gärna säger att de läser The Economist och går med den tidningen under armen på stan medan det är The Sun de läser i smyg.

– I svensk kontext kan väl dessa namn bytas ut mot Affärsvärlden och Realtid.se.

Vad är det du ska göra på Realtid.se?

– Jag ska bygga upp en undersida om makro, något som inte finns hos någon av våra konkurrenter i dag.

Klicka här för att börja prenumerera på Realtid.se:s veckovisa nyhetsbrev Makro.

– Tanken är också att jag ska angripa ämnet på ett lite rappare, vassare och tuffare sätt.

– Det kommer att bli en utmaning att hålla en så pass initierad nivå att det inte blir skåpmat för våra mer pålästa besökare, utan att avskärma sig från övriga läsare.

– Att skriva djupt, och samtidigt lättbegripligt, däri ligger en stor del av utmaningen.

– Men det känns bara inspirerande.

Är du med din stora expertis öppen för att sitta i tv-sofforna och prata om ekonomi?

– Expertis och expertis… Men jag debatterade pensioner mot Expressen-veteranen Ulf Nilsson i TV4:s morgonprogram i slutet av augusti och jag skulle inte tacka nej till nya erbjudanden.

Vad tror du om konjunkturen?

– Tiotusenkronorsfrågan.

– Vissa talar om deflation, andra om hyperinflation.

– Några bävar för dubbeldipp, medan andra tror på mer eller mindre bärkraftig konjunkturutveckling.

– Sverige har kommit tillbaka väldigt starkt under de senaste kvartalen och det har verkligen börjat ta fart bland företagen och i sin tur på arbetsmarknaden.

– Risken är tyvärr stor att det kommer någon form av bakslag eftersom Sverige är ett litet öppet land som reagerar starkt på hur omvärlden utvecklas.

– För närvarande ser det bekymmersamt ut flertalet länder i västvärlden, med hög skuldsättning både hos stater och hushåll.

– Än så länge har enbart länder som Grekland, Irland och Spanien fått problem att låna på marknaden.

– Men även länder som USA och Storbritannien uppvisar stora budgetunderskott, dessa länder har dock inte mötts av kalla handen från marknaden ännu, men är sårbara för ökade upplåningskostnader.

– I Europa har det beslutats om mindre stimulansåtgärder medan USA fortsätter spendera i syfte att stötta ekonomin.

– Varifrån efterfrågan ska komma framgent är det som gäckar, särskilt då det synts tecken på avmattning i vissa tillväxtländer.

– Inte minst Kina där det synts klara tecken på överhettning på bostadsmarknaden.

– Så även om Sverige har starka statsfinanser och att ekonomin går starkt för närvarande, riskerar vi att få en inbromsning på grund av ovan nämnda faktorer.

Ryktet på stan säger att du är en skicklig investerare. Vilken är den bästa investering du gjort någonsin?

– Det florerar många falska rykten därute.

– Men jag gjorde mig en hacka på min bostad i Uppsala, varför studietiden finansierades på den.

– Jag sålde dessutom av aktier på toppen under sommaren 2007 och använde dessa medel för att finansiera lägenheten.

– Dessutom investerade jag en del i guldcertifikat under hösten 2008 då priset stod i 750 dollar per uns.

– På guldfronten har jag dessutom varit med i Nordic Mines sedan introduktionen, samt köpt på mig ytterligare i nyemissioner och när kursen letat sig ned runt 20-kronorsstrecket.

– Primärt anser jag dock att man ska vara långsiktig i sina investeringar och sitter därför med stabila innehav i storbolag som Handelsbanken och H&M.

– Osexigt, men tryggt oavsett konjunkturläge och utdelningen tickar alltid in.

– Här även varit med på Ratos resa under hela 2000-talet och viktade ner det innehavet först under sommaren 2007.

Har du några investeringstips?

– Exempelvis ser Nordic Mines fortsatt intressant ut.

Jag äger själv aktier i Nordic Mines. Du också?

– Yes, jag har aktier i NoMi och har haft så sedan bolaget introducerades, samt har ökat innehavet successivt under nyemissioner och vid tillfällen när kursen letat sig ner mot 20 kronor.

– På bostadsmarknaden känner jag mig komfortabel med att ha köpt lägenhet nära Solna Station och den nya nationalarenan med intilliggande ”arenastad”.

– Däremot är jag lite tveksam till bostadsmarknaden generellt.

Vad oroar du dig för angående bostadsmarknaden?

– Priserna kan inte fortsätta stiga runt tio procent per år, utan att inkomsterna utvecklas i samma takt.

– En rad faktorer har ökat aggregerad efterfrågan på bostäder sedan millenieskiftet, inte minst allt lägre krav på kapitalinsats.

– Som jag ser det ligger risken på nedsidan, gällande bostadspriser.

Varför då?

– Prisstegringen vi har sett.

– Visst kan detta ha skett som ett led i en konvergeringsfas när vi gått från höginflationsmiljö till låginflationsdito.

– Detta har fört med sig ett lägre ränteläge, varför räntekostnaden som andel av disponibel inkomst sjunkit.

– Dessutom har den allt mindre reglerade kreditmarknaden ökat möjligheten för intressenter att få lån samt minskat kraven på kapitalinsats, med mera.

– Risken är dock att vi är inne i en bubbla, till följd av orealistiska förväntningar på prisstegring samt att de låga räntorna gjort att folk överbelånat sig utan att tänka på de långsiktiga konsekvenserna.

– Hög belåning utan amortering är en farlig kombination om priserna inte stiger, eftersom lägenhet även är konsumtion då golv, färg och badrum slits, exempelvis.

– Det känns inte rationellt att räkna med fortsatta prisstegringar på 10 procent årligen, särskilt inte som Finansinspektionen och Riksbanken allt mer bevakar bostadsmarknaden.

– Köper man en lägenhet i dag med tron att vi varit inne i en konvergeringsfas kan man räkna med svagt stigande priser, särskilt i storstäder där det sker en inflyttning.

– Däremot finns risken att vi är inne i en bubbla, varför det förväntade värdet av en investering blir negativ, på kort sikt.

Vad tycker du om Stefan Ingves som Riksbankschef?

– Det är väl inga större fel på Ingves, utan jag tycker på det stora hela att han har gjort ett bra jobb.

– Visst var direktionen lite fel ute under hösten 2008, men hittills har de klarat av att hålla den finansiella stabiliteten.

Vad tycker du om Anders Borg som finansminister?

– Enligt mig är han Sveriges bästa minister.

– Har fört en mycket bra politik, sett ur nationalekonomiskt perspektiv.

– Jag tänker då på åtgärderna för att få fler i arbete genom att göra det mer ”lönsamt” att arbeta.

– Genom att göra skillnaden större på ersättning från förvärvsarbete och bidrag kan fler tänkas vilja arbeta.

– Inte minst kan de tänkas vilja ta ett jobb med lägre lön vilket sänker reservationslönen och därmed gör det billigare för företag att anställa.

– Fler personer blir då produktiva, varför jämviktsarbetslösheten kan tänkas bli lägre.

Vem tror du vinner valet?

– Det beror på vad man menar med att ”vinna” valet.

– Moderaterna ser ut att bli Sveriges största parti, och det enda parti som når över 30 procent.

– Alliansen ser ut att få fler röster än de rödgröna, men sen hänger allt på Sverigedemokraterna.

– Kommer de in i Riksdagen?

– Får Alliansen i så fall tillräckligt med mandat för att SD inte ska få en vågmästarroll?

– Jag räknar med att KD och Centern klarar sig kvar, likaså Vänsterpartiet.

– De senaste opinionsundersökningarna tyder på att Alliansen får ganska precis 50 procent av rösterna och att Sverigedemokraterna når över 4 procent.

– Men man bör ha i åtanke att opinionsundersökningar ofta underskattar stödet för främlingsfientliga partier med upp till 20-25 procent.

– Det är svårare att säga SD till en gullig röst i telefonen än att, bakom ett skynke, lägga en valsedel i ett kuvert.

– SD-opinionen ligger också högre i webbaserade mätningar.

Hur kommer valresultatet att påverka räntor, valutor och aktier?

– Det kan bli större osäkerhet om det blir en minoritetsregering.

– Detta kan komma att försvaga kronan och höja svenska räntor, men i så fall på marginalen eftersom Sverige har stabila statsfinanser.

– Gällande aktier är det främst delstatliga bolag som SAS, Nordea och Telia som påverkar, eftersom de två blocken har olika syn på statligt ägda bolag.

– Även sektorer som riskerar ökad reglering om rödgröna kommer till makten, Vänsterpartiet vill exempelvis se skärpt kontroll av finanssektorn samt förbjuda privata vinster inom utbildningsväsendet.

– De rödgröna planerar vidare att subventionera byggande av billiga bostäder framgent, vilket kan vara positivt för byggbolagen.

– Men ta bort rut-avdraget, negativt för företag som erbjuder hushållsnära tjänster.

Vilket parti kommer du att rösta på? varför? Eller kommer du att rösta på flera om du röstar olika i kommun/landsting/riksdag?

– Jag är makroredaktör och vill inte anklagas för att jag har någon dold agenda i mina texter.

– Som nationalekonom ligger naturligtvis Alliansen nära till hands och jag tror att Sverige behöver en högerregering, åtminstone fyra år till.

– Särskilt som alternativet minst sagt inte känns så hett…

– Jag är övertygad om att de rödgröna vunnit detta val om Magrot Wallström och Gudrun Schyrman lett (S) respektive (V), istället för Sahlin och Ohly.

– Sedan känns Östros slätstruken jämfört med Borg och säga vad man vill om Carl Bildt, men han möts i alla fall med respekt utomlands.

– I Solna kan min röst komma att läggas på Miljöpartiet.

– Flytten till Uppsala från Solna har gett mig åtskilliga hundralappar mer i månaden, enbart tack vare den lägre skattesatsen.

– Men det finns inga gratisluncher och går man längst Råstasjön märker man att parkförvaltningen inte får tillräckliga anslag.

– Och färgen på skolorna flagnar.

– Då betalar jag hellre lite mer i skatt istället för en sådan dumdristig skattesänkarpolitik.

– Sumpan har förvisso högre skatter, men det är samtidigt mycket mer välskött kring Lötsjön, jämfört med Råstasjön.

Vad tror du om ränteutvecklingen framöver? Bör man binda bolåneräntan?

– Generella svaret är att aldrig binda räntan.

– Men nu har långräntor tickat ner på oro för framtida konjunkturutveckling.

– Under den närmaste tiden kommer dessutom räntor i den kortare änden fortsätta ticka upp i takt med att Riksbanken höjer räntan.

– Sedan beror det på konjunkturutvecklingen under kommande år hur hög räntetopp det blir och när den kommer.

– Men att binda på två till tre års sikt ser ut att vara rätt billigt runt tre procent och enbart en knappa procentenhets premie.

– Frågan är dock vilken reporänta vi har om två eller tre år.

– Fortsätter konjunkturen att utvecklas väl finns det nog anledning att binda räntan till fyra procents ränta i fem år.

– Men det beror på om man litar på marknadens eller Riksbankens bedömning av framtida konjunktur och räntebana.

– Håller Riksbankens prognos finns det anledning att binda räntan på hela fyra/fem års sikt för att inte behöva refinansiera sig när räntan toppar och då tremånadersräntan ligger på runt sex procent.

Vad tycker du om HQ-härvan och Mats Qvibergs agerande?

– Oj, svår fråga.

– I slutändan handlar det om målkonflikten mellan säkerhet och stabilitet inom banksektorn.

– Ökade regleringar och minskad belåningsgrad minskar risken för att banker ska gå omkull, men fördyrar krediter för företag och hushåll.

– Finansinstitut är således samhällsnyttiga institut i och med att de hanterar in- och utlåning.

– För finansinstitut har dock de stora pengarna funnits, och finns, inom tradingverksamheten.

– Det går att ifrågasätta samhällsnyttan av den ökade handeln i egen bok.

– Risken är dock att institut tar för stora risker och att staten tvingas gå in och agera städgumma, då det finns en så kallad moral hazard-problematik inbyggd.

– Banker tenderar att ta stora risker i och med att staten kan antas komma till räddning om utfallet blir negativt.

– De stora förlorarna i HQ-affären ser ut att bli aktieägarna, medan personalen går helskinnade ur debaclet.

– Även styrelsen, inklusive Mats Qviberg, ser ut att vara förlorare.

– Dessa borde dock ha haft större inblick i bolagets handel i egen portfölj.

– Qviberg har således ingen annan än sig själv att skylla när han går på en stor ekonomisk smäll till följd av Finansinspektionens beslut.

– Samtidigt kan man fråga sig varför FI inte agerade mer resolut redan under 2009, om de nu varit på HQ sedan hösten 2008.

Du är bra på fotboll sa du. Vilket lag spelar du i? I vilken position? Hur går det? Och vilket lag hejar du på själv? Hur går det för dem tycker du?

– Jag är väl hyfsad, även om jag slutade seriöst när jag var 15.

– Då spelade jag i Café Operas P18.

– Nu spelar jag enbart med FC Talentum i reklamserien, men planerar att börja spela i ett lag till.

– Jag är en hårt arbetande, vänsterfotad, inner-/yttermittfältare.

– Jag håller på Djurgården och tycker det går hyfsat, utefter förutsättningarna.

– De verkar i alla fall klara sig kvar i Allsvenskan efter ett par segrar nu på slutet.