"Rävspel på strategisk nivå"

Med teknik för fildelning kan mediebolagen utnyttja kundernas datorer för att mångdubbla kapaciteten för att sända webb-tv.

Om tv-bolag, operatörer och kunder samarbetar med varandra så kan kapaciteten i det egna och det gemensamma nätet utnyttjas bättre. Det går att se mer webb-tv snabbare utan att gräva ner mer fiber.

Det visar projektet P4P, ett samarbete mellan den amerikanska operatörerna Verizon och Comcast, hårdvarujätten Cisco och fildelningsföretaget Bittorrent. Flera amerikanska universitet deltar också. Projektet leds av företaget Pando Networks.

Tidigare utvecklades tekniken för fildelning av entreprenörer som Napsters Shawn Fanning, Bittorrents Bram Cohen och Kazaas Niklas Zennström. Zennströms Joost har just gett upp försöken med en applikation som använder fildelningsteknik för webb-tv, men det behöver inte betyda slutet.

– Nu flyttar fildelningen in i finrummen hos de stora tv-bolagen. Då påverkas operatörerna också att ta till sig tekniken. Det är en ny trend att operatörerna samarbetar med dem som utvecklar protokollen för fildelning.

Det säger Daniel Johansson som själv forskar på fildelningsteknik i projektet P2P-Next där bland andra BBC, Pioneer och KTH deltar. Själv jobbar han hos Musiclink i Hultsfred.

P2P-Next har fått 20 miljoner euro av EU för att utveckla teknik med öppen källkod som alla kan dra nytta av.

– Vi är det största forskningsprojektet inom peer-to-peer i världen – någonsin faktiskt, säger Daniel Johansson.

Tittandet på webb-tv i Norden har tredubblats på tre år enligt statistik från Mediavision.

Webb-tv suger åt sig mycket bandbredd. För hög kvalitet behövs fyra megabit per sekund. För ännu bättre kvalitet, hd, behövs det dubbla.

Det går inte längre att strunta i fildelningstekniken.

Målet med P2P-Next är att kunna sända webb-tv i hd med hjälp av fildelningsteknik år 2012.

Operatörerna måste ändra affärsmodell för att klara det målet. I dag bygger lönsamheten på att kunderna bara utnyttjar någon procent av den kapacitet de betalar för. Med fildelningstekniken blir bara någon procent av kapaciteten över – och det behövs lika mycket bandbredd för att ladda upp till andra som för att ladda ner till sig själv.

Därför har P2P-Next också ambitionen att föreslå nya affärsmodeller.

Inga svenska operatörer är med i projekten, men tekniken kan ändå snabbt komma att bli standard också i Sverige.

– Om P4P skulle lyckas ta fram en bra teknik så är det som när exempelvis Cisco tar fram en bra hårdvara. Är det kostnadseffektivt och säkert så kommer operatörerna i Sverige att implementera det, säger Daniel Johansson.

Flera miljoner svenskar såg Stefan Holm hoppa i OS den 19 augusti 2008. Omkring en halv miljon såg tv-klippen på nätet. Svt streamade till omkring 60.000 webbläsare samtidigt.

Inom några år kan proportionerna mellan webb-tv och vanlig tv vara omvända.

– Någonstans kommer de här siffrorna att mötas, säger Peder Matsgård, vd för Qbrick som hjälper Svt att sända webb-tv.

Det är här fildelningstekniken kommer in.

– Med dagens teknik blir det svårt. Vi kommer att behöva peer-to-peer och multicasting. Speciellt i hd krävs det mycket kapacitet. Det klarar inte dagens teknik av.

De svenska operatörerna kommer att bli tvungna att låta innehållsleverantörerna använda den nya tekniken för att utnyttja det befintliga nätet.

– Det kommer ju inte grävas ner mer fiber, säger Peder Matsgård.

Peer-to-peer innebär att en central server hjälper en ny användare att hitta delar till sitt filmklipp hos alla andra användare i hela nätet. Det kan bli napp var som helst – kanske på andra sidan jorden.

Med den nya fildelningstekniken P4P och P2P-Next kan servern istället välja att ansluta datorer som finns nära varandra. Avståndet kan minskas till en tiondel, enligt Verizon.

Nedladdningstiden, och därmed belastningen i nätet, kan halveras.

89 procent av all trafik kan hållas hos en och samma operatör, istället för 14 procent som vid vanlig peer-to-peer.

För att det ska vara möjligt behöver det företag som sänder webb-tv veta vilka användare som redan laddat ner filmklippet. De behöver hjälp av bredbandsleverantören – operatörer som Telia Sonera.

I dag använder mediebolagen inte ens etablerad teknik för peer-to-peer. Istället streamar de själva webb-tv från sin server till alla tittare – samtidigt.

Operatörerna försöker spara på bandbredd genom att dra ner på viss trafik under vissa tider på dygnet. Det handlar inte om att spärra utan om att fördröja dataöverföringen med så kallad traffic shaping, särskilt i det mobila bredbandet.

– I stort sett alla större svenska operatörer har funktioner för att begränsa viss trafik, säger Daniel Johansson försiktigt.

Det handlar inte om att stänga av all fildelning utan om att prioritera.

Mejl, trafik enligt protokollet Smtp, väger tungt. Det kostar ju pengar för operatören om mejlen inte fungerar.

Fildelning, trafik med protokollet Bittorrent, väger lätt, trots att det utgör merparten av all trafik på internet.

– Annars skulle nätet klegga igen, säger Daniel Johansson.

Men svenska operatörer redovisar inte hur de styr trafiken i sina nät.

– Traffic shaping är en jättekänslig fråga. Bredband är ju deras kärnprodukt, säger Daniel Johansson.

Ändå borde kunderna kunna kräva att få veta av operatörerna hur de ska kunna leverera vad de lovat.

– Bandbredden de marknadsför kommer man ju aldrig någonsin upp i.

Vad säger då de svenska operatörerna om hur de ska lösa bandbreddfrågan? Ingenting, faktiskt. När ska de ta till sig den nya tekniken? Det är hemligt.

Ipred-lagen som till våren låter mediejättarna jaga svenska fildelare utan att behöva sinkas av polis och åklagare gör frågan extra känslig.

Den utveckling som sker håller operatörerna för sig själva.

Genom att systematiskt överklaga Post- och telestyrelsens konkurrensfrämjande beslut har Telia Sonera hunnit skaffa sig hundratusentals kunder som ser all tv över internet med iptv.

Telia Soneras chefer, teknikexperter och pressansvariga är mycket försiktiga med att berätta något om hur de uppfattar den tekniska utveckling som sker i världen utanför och vad man gör själva.

Närliggande kapacitetsproblem är nära att lösas. När datorernas unika ip-adresser var på väg att ta slut kom branschen överens om att ta steget från standarden ipv4 till ipv6. På samma sätt behöver man nu komma överens om hur man ska kunna hjälpas åt att förbättra kapaciteten för webb-tv.

Men dragkampen om vem som ska betala sinkar utvecklingen.

Operatören Bahnhofs policy är att skapa så bra förutsättningar för peer-to-peer som möjligt, men företaget vill förstås ha pengar av innehållsleverantörerna för att vara med.

– Det är en balansgång, säger vd Jon Karlung.

– Det är mycket rävspel på strategisk nivå – vem som ger bort vad. Vem som är vinnare beror på jakten på fildelare som man nu ska driva igenom. Vi får se om det innebär att det i längden blir svårare att genomdriva gratistjänster.