Aktiemarknadsnämnden godkänner inte nydanande lösning på hur överblivna teckningsrätter ska hanteras vid nyemissioner.
Ratos får nobben
Mest läst i kategorin
Investmentbolaget Ratos ser mindre nyemissioner riktade till aktieägarna som ett nödvändigt finansieringsben de kommande åren.
Samtidigt visar erfarenheten att många mindre ägare varken utnyttjar eller säljer sina teckningsrätter vilket med tiden kan leda till både utspädning och värden som går upp i rök.
I samband med de senaste årens nyemissioner och återköpsprogram i några av börsen storbolag har frågan om de passiva småägarnas förluster varit upp på agendan flera gånger.
I samband med att Ratos i våras fick mandat från ägarna att genomföra en eller flera nyemissioner i samband med framtida förvärv så kopplade bolaget in experter för att hitta en lösning på problemet.
– Vi har identifierat en principiell fråga som kan uppstå för den här gruppen och så har vi försökt hitta en principiell lösning på det, säger Ratos vd Arne Karlsson.
I juni gick en ansökan in till Aktiemarknadsnämnden uppbackad av advokatbyrån Mannheimer Swartling och Handelsbanken.
I korthet går Ratos förslag ut på att Handelsbanken träder in i aktieägarnas ställe och lånar upp och säljer motsvarande antal aktier på marknaden som det finns outnyttjade teckningsrätter. Pengarna används sedan som betalning i nyemissionen och de erhållna aktierna används i nästa steg för att lösa aktielånet.
Målet är att det i processen, och efter ersättning till banken, ska finnas kvar ett överskott som kan fördelas ut till de aktieägare som inte agerat i nyemissionen.
Ratos-modellen sätter inga gränser för vem som banken i sin tur säljer aktierna vidare till.
”Eftersom samtliga aktieägare haft möjlighet att utnyttja sina teckningsrätter samt getts möjlighet att förvärva ytterligare teckningsrätter genom handel i marknaden, och därigenom öka sin procentuella ägarandel i bolaget, borde förfarandet inte vara problematiskt ur likabehandlingsperspektiv”, argumenterar Ratos enligt Aktiemarknadsnämdens beslut.
Nämnden delar dock inte denna uppfattning. I beslutet som blev offentligt på tisdagen blir det tvärt nej för Ratos förslag.
”Banken enligt framställningen kunna placera dessa aktier hos vilken investerare (inkl. aktieägare) som helst som anmäler intresse för aktien. Enligt nämndens mening inger förfarandet redan i nu nämnda hänseenden sådana betänkligheter att det från synpunkten av god sed på aktiemarknaden inte kan anses godtagbart”, heter det i beslutet.
Ratos vd Arne Karlsson, som själv är ledamot i Aktiemarknadsnämnden (men inte deltog i prövningen av frågan), hade hoppats på en annan tolkning:
– Vi trodde förstås att det skulle gå igenom men de tycker att agerandet strider mot god sed så vi respekterar det beslutet, säger han.
Avslaget innebär inte att Ratos kommer att överge planerna på att finansiera förvärv genom att göra flera mindre nyemissioner vid behov. Även om det just nu inte finns några planer på en nyemission kan situationen snabbt förändras då Ratos kontinuerligt utvärderar ett stort antal möjliga affärer.
Att göra en större nyemission som räcker under en längre period är däremot inte intressant, enligt Arne Karlsson:
– För oss är det ett extremt trubbigt och avkastningsmässigt riskabelt förfarande.
Aktiespararna ställer sig positiva till Ratos försök att underlätta för de mindre aktieägarna.
– Vi välkomnar alla typer av principer där man på olika sätt skyddar den vanliga aktiespararen, säger organisationens vd Günther Mårder.
Aktiespararna har de senaste åren diskuterat och utvärderat flera idéer där företagen bygger in skyddsnät som ska säkra värden för de ägare som av olika skäl väljer att inte utnyttja sina rättigheter. Just vid nyemissioner saknas det dock fortfarande en fungerande lösning.
Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra courtage.