Ratinginstitut ser negativt på SEB i Litauen

Det framgår enligt ett pressmeddelande från Fitch.

Klicka här för att få Realtid.se:s nyhetsbrev Finans och försäkring varje fredag.

Realtid.se får tag på ratinginstitutets analytiker Artur Szeski i Warszawa.

Enligt honom är inte A något dåligt kreditbetyg.

– Ärligt talat är det inte många banker nuförtiden som har ett högre kreditbetyg.

– I SEB:s fall så beror A-betyget på att dotterbanken får stöd av SEB i Sverige.

Men trots allt så sätter Fitch stämpeln ”negativa utsikter” för SEB:s litauiska dotterbank.

– För den svenska moderbanken SEB ser vi stabila utsikter.

– Men för det litauiska dotterbolaget är kreditbetyget A samma nivå som ”betygstaket” i Litauen.

– Ingen bank i landet kan ha ett kreditbetyg över den nivå.

– Så även om den svenska moderbanken SEB skulle ha kreditbetyget AAA, skulle det litauiska dotterbolaget ändå inte kunna ha mer än A.

– Och att vi har negativa framtidsutsikter för dotterbolaget beror på att vi har negativa framtidsutsikter för litauiska statens kreditbetyg.

Om det blir ett sänkt kreditbetyg för litauiska staten, så kommer också kreditbetygs-taket för Litauen att sänkas.

Överväger ni att sänka kreditbetyget för litauiska staten?

– Vi har negativa framtidsutsikter för betyget.

– Det innebär inte att vi överväger att sänka betyget, men det indikerar att ett sänkt kreditbetyg är troligare än ett höjt kreditbetyg.

– Så det finns en risk för ett sänkt kreditbetyg för den litauiska staten.

Hur är läget just nu för Litauens ekonomi?

– Situationen ser inte lovande ut.

– Man kan se några första tecken på en återhämtning.

Exempelvis visade Litauens ekonomi en tillväxt på 6 procent under tredje kvartalet jämfört med andra kvartalet.

– Det var en överraskande hög tillväxt.

– Men det var dock bara ett kvartal.

– Så det är svårt att säga att det råder en stark återhämtning.

– Landets ekonomi är fortfarande i djup recession.

Jämför man tredje kvartalet 2009 med tredje kvartalet 2008, så krympte ekonomin mycket.

Fitch bedömer att SEB har lånat ut motsvarande 62-63 miljarder svenska kronor via sitt litauiska dotterbolag, och totalt 67-68 miljarder kronor om man bortser från vissa avdrag.

Det kan jämföras med att hela SEB-koncernen hade ett eget kapital kring 100 miljarder kronor enligt senaste officiella information per utgången av det tredje kvartalet.

Enligt Fitchs bedömning har SEB minskat sin utlåning i Litauen med 15 procent sedan årsskiftet 2008/2009.

Det har varit tal om att exempelvis Swedbank har stora parkeringsplatser i Baltikum med dyra bilar som övertagits som panter för obetalda lån.

Men enligt Szeski är det snarare upplagt så att bankerna i Baltikum bedriver leasingverksamhet snarare än att låna ut pengar för köp av flyttbara tillgångar (i motsats till fastigheter).

– Leasing är populärt i Baltikum.

Det gäller leasing som både privatpersoner och företag gör.

– Det är så marknaden fungerar i Baltikum.

– Om någon vill ha en ny bil, så leasar man den i de flesta fall snarare än att man tar banklån och köper bilen.

De flesta bankerna i Baltikum har enligt Szeski därför särskilda leasingbolag för att hantera det.

En del av SEB:s utlåning på 62-63 miljarder kronor i Litauen, avser därför leasing som i praktiken kan betraktas som lån.

Om en kund inte kan betala enligt leasingkontraktet, så tar banken i de flesta fallen över tillgången som leasas.

Sådana ”icke-betalande” leasingkontrakt ligger enligt Szeski på en relativt hög nivå i Litauen.

Obetalda lån ligger därför kring 15 procent i Litauen, som andel av den totala utlåningen.

Det gäller både SEB i Litauen och bankutlåningen som helhet i landet.

Det är alltså lån där låntagaren (eller leasetagaren) är mer än 60 dagar försenad med betalningar på lånet.

Sådana icke-betalande lån har enligt Szeski ökat dramatiskt sedan slutet av år 2008.

– Det är vad man kan föreställa sig händer när ett lands ekonomi krymper med 15 procent.

– Då kommer det normalt inte gå särskilt bra för banklånen i landet.

– Så det är normalt att andelen icke-betalande lån ökar.

– Det är inte särskilt överraskande.

Szeski medger dock att en andel icke-betalande lån på 15 procent är en hög nivå även för ett ”utvecklingsland” som Litauen.

De första nio månaderna i år hade SEB kreditförluster på 3-4 miljarder kronor i Litauen.

– Det kommer att bli mer kreditförluster, men alla försöker fundera ut när vi når en tidpunkt då kreditförlusterna upphör.

Du tror också att det kan komma en sådan tidpunkt?

– Ja, då allt vänder.

– Det är vanligt över en ”kreditcykel”.

– När ett lands ekonomi är i recession ökar de icke-betalande lånen och kreditförlusterna.

Men då ekonomin börjar återhämta sig kan det till och med bli så att kunder som tidigare haft betalningsproblem, blir ”solventa” igen.

– Då kan en bank få tillbaks en del av sin exponering som man redan beslutat skriva av som kreditförluster.

Sådana återvunna kreditförluster kan alltså leda till att en banks post för kreditförluster ger en sammantagen positiv resultateffekt.

Men dit kan det vara ett tag kvar för SEB i Litauen.

Räknar du med att SEB:s svenska moderbank kommer att tvingas pumpa in mer pengar i sin litauiska dotterbank?

– Det är möjligt. Det är troligt, ja.

När då?

– De satte in en del pengar i oktober.

– Nu är situationen rätt ”dynamisk”.

– Det är svårt att säga om nästa kapitaltillskott blir i år eller i början av nästa år.

Enligt Szeski har litauiska myndigheter ett krav på att landets banker ska ha en ”kapitaltäckningsgrad” på minst 8 procent.

SEB har ett eget krav på att ligga över 10 procent, och enligt senast kända information var nivån 9,9 procent för SEB:s dotterbank i Litauen per sista september.

I och med SEB:s kapitaltillskott i oktober på 1 miljard kronor, lär nivån ha ökat till cirka 11 procent.

– Men så länge som SEB:s dotterbank i Litauen visar förluster, kommer SEB troligen att pumpa in ytterligare eget kapital dit.

Kommer SEB:s dotterbank i Litauen att gå med förlust under 2010?

– Det är en mycket svår fråga.

– Helt klart kommer det inte att bli ett lätt år för någon av de stora bankerna i Baltikum.

– Det gäller inte bara SEB eller Swedbank, utan även andra stora banker där.

– Men om förlusterna kommer att fortsätta in i 2010, det är en öppen fråga.

– Det beror på hur snabbt ekonomin vänder.

– Om det händer snart, kommer dotterbanken troligen kunna visa vinst.

– Om inte, kommer banken troligen inte göra det.

Finns det skäl att oroa sig över utvecklingen?

– Krisen är inte över.

Här i Sverige finns det aktieinvesterare som oroat sig över att Swedbank skulle förlora all sin utlåning på 200-250 miljarder kronor i Baltikum?

– Hahaha! Att de skulle förlora allt vore mycket pessimistiskt.

– Så kommer det definitivt inte att bli.

När krisen inleddes år 2008 skissade Fitch på ett troligt framtidsscenario.

– Och än så länge ligger utvecklingen inom de förväntningar vi hade då.

Szeski pekar på att även om de icke-betalande lånen fortsätter öka i Litauen, så har den ökningen upphört i Estland.

– I Estland har de icke-betalande lånen totalt i landet minskat i omfattning för andra månaden i rad.

Så är det varken i Lettland eller Litauen ännu.

Frågan är därför hur snabbt ekonomierna i de länderna kan anpassa sig och försämringen upphöra.

– Det är en svår fråga.

– Själv tror jag att 2010 kommer att bli ett svårt år, eftersom ytterligare kreditförluster är troliga.

– Det gäller alla banker i Litauen och Lettland.

– Ökningen av de icke-betalande lånen kanske inte kommer att fortsätta som i år, men ändå.

I Litauen fortsätter enligt Szeski andelen icke-betalande lån att öka från en andel på 13-15 procent av den totala utlåningen i landet.

Som jämförelse var motsvarande andel under 5 procent i slutet av 2008.

– En ökning från under 5 procent till 15 procent, är en väldigt stor ökning.

– Det är inte troligt med en så stor fortsatt ökning framöver.

– Men jag kan inte svara på hur det kommer bli, och om SEB i Litauen kommer att kunna gå med vinst 2010 eller ej.

– Det är en mycket svår, och för komplicerad fråga.