Räntefrossan tilltar

Lyftet kommer sedan en spansk sparbank tagits om hand av statliga myndigheter i helgen.

Innan skuldkrisen tog fart under våren låg samma räntegap på omkring 0,50 procentenheter.

– Det hänger ihop med den ökade oron kring banksystemen på marknaden. Då brukar swap-spreadar gå isär. Marknaden flyr till kvalitet och väljer då statsobligationer, främst i länder med sunda statsfinanser som Tyskland och Sverige, säger Charlotte Asgermyr, räntestrateg SEB.

Enligt Asgermyr kan man se den så kallade swap-spreaden som ett mått på bankrisk.

Dagens nivå kan jämföras med ränteskillnader på omkring 1,25 procentenheter under hösten 2008, då finanskrisen skakade om världen efter det att investmentbanken Lehman Brothers gått omkull.

Ser man på kortare löptider, som tre månader, befinner vi oss ännu längre från Lehman Brothers-scenariot, som innebär akuta problem för många banker och företag som plötsligt inte fick tillgång till finansiering på kreditmarknaden.

– Vi är inte i närheten av den stress som rådde 2008, om man tittar på den korta änden av kurvan, säger Elisabet Kopelman, analytiker på SEB.

Som exempel nämner hon att skillnaden på statsräntor och interbank-räntor i dollar på kreditmarknaden i London, med tre månaders löptid, förvisso har trefaldigats till 0,35 procentenheter under våren. Men när finanskrisen slog till 2008 var nivån 4,50 procentenheter.

– Det är långt från de nivåer vi hade efter Lehman-kraschen.

Förklaringen till att räntegapen ökar för bankerna är att det har uppstått en brist på dollarfinansiering för europeiska banker.

– Det är svårt för amerikanska banker att värdera riskerna i de europeiska bankerna just nu.