Rakel: "Tvinga låter hårt"

”Det finns ett tydligt behov av att kunna samverka och samordna olika verksamheter och samhällsinsatser vid brott, olyckor, kriser och katastrofer. I detta arbete är Rakel en hörnsten i byggandet av vår krishanteringsförmåga.”

Anmäl dig till Teknik, Media och Telekom-nyhetsbrevet som kommer ut på tisdagar.

Det skrev regeringen den 16 april och la upp ytterligare 250 miljoner kronor till en digtal blåsljusradio som redan skulle ersätt den analoga radio som används av blåljusmyndigheterna.

Genombrottet för Rakel har dragit ut på tiden och nu konstaterar regeringen att det inte finns någon plan för vad som ska hända 2012 när ramavtalet löper ut för det konsortium mellan Saab, EADS och Eltel Networks som sköter systemet idag.

Regeringen vill också utreda om inte ännu mer kan upphandlas från privata företag. Säljare, kundtjänst och de delar av drift och förvaltning som inte redan sköts av konsortiet kan läggas ut på privata företag.

Den nya Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, bär ansvaret men ska vara inblandade så lite som möjligt.

Det här förslaget kommer från en arbetsgrupp som regeringen tillsatt för att komma tillrätta med de problem som Realtid.se skrivit om tidigare.

Arbetsgruppen konstaterade att utbyggnaden av Rakel gått enligt plan, men att alltför många myndigheter låtit bli att ansluta sig.

Framför allt är det kommuner och landsting som tyckt att systemet blivit för dyrt.

Därför måste staten nu betala för att uppräthålla också de gamla, analoga systemen. Det är inte okej.

Alla är överens om att fler myndigheter måste börja använda Rakel. Annars kommer systemet aldrig kunna ersätta analog polisradio.

Regeringen vill redan nu sluta ge pengar till SOS Alarm för att uppräthålla analoga nät. Det framgår av budgetpropositionen för 2010.

Det är inte okej att så få vill använda Rakel. ”Den låga anslutningstakten inverkar negativt på samhällets krisberedskap”, skriver regeringen.

Regeringen uppmanar Myndigheten för samhällsberedskap att skärpa sig och ta fram en ny strategi för hur de ska få rätsida på projektet redan till den 1 juni.

”Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) bör öka sina ansträngningar för att höja anslutningstakten”, skriver regeringen.

Om det inte hjälper väntar tvångsanslutning.

”Regeringen kommer att överväga om ytterligare styrmedel behövs för att statliga användare ska ansluta sig till och använda Rakel i den utsträckning som behövs”, heter det.

– Hur ska de göra det?

Frågan kommer från Michael Hagberg (S) i riksdagens försvarsutskott.

– De måste motivera och uppmuntra. Tvinga låter hårt.

Men det finns inget alternativ. Rakel måste fungera. Systemet ska vara fullt utbyggt i slutet av 2010, lagom till nästa ”extremvinter”.

– Då förfogar samhället över ett modernt system för radiokommunikation som ger förutsättning för en effektiv kommunikation och samverkan mellan olika organisationer, till exempel vid större elavbrott i glesbygden, sa näringsminister Maud Olofsson den 16 februari apropå strömavbrott, stängda kärnkraftverk och skenande elpriser.

MSB har också fått bassning i riksdagen. I en hearing i försvarsutskottet under våren fick mynigheten redovisa ”status för Rakelsystemet och bakgrunden till de problem som framkommit i medierna, bl.a. påstådd bristande täckning”.

– MSB var här och fick försvara sig, säger Anders Karlsson (S) som är utskottets orförande.

Därmed är han nöjd. Riksdagen har inga invändningar mot regeringens förslag

– Vi har inte gjort något mothugg från oppostitionen, säger Anders Karlsson.

Men räcker det med att regeringen övertygar riksdagen om att tvångsansluta kommuner och landsting för att Rakel ska räddas från fiasko?

Det tror inte Thord Eriksson som ledde regeringens arbetsgrupp. I dag jobbar han på Svenska Kraftnät. Ännu fler måste med.

– Traditionellt sett har det varit polisen, räddningstjänsten och försvarsmakten skulle stå för säkerheten i samhället, säger han.

– Med modernt säkerhetstänkande är Svenska Kraftnät, Livsmedelsverket, ja nästan vilken samhällsfunktion som helst lika viktig eller viktigare än försvarsmakten. Det finns nya samarbetskosntellationer som man behöver utveckla.

Thord Eriksson tycker att regeringen ska hänga ut de organisationer som inte tar sig an övergången till den nya tekniken och den nya sättet att se på krisberedskap.

– Arbetsgruppen föreslog en utvärderingsmetod för att mäta samverkan. Det låter knäppt först, men det är enkelt.

– Utbildning, övning, taktik, regelverk och kommunikation kan mätas.

Med en tydligare utvärdering blir det uppenbart vilka som släpar efter.

– Den som är sämst kommer att bättra sig.

Regeringen har bett om synpunkter på ytterligare fyra förslag från Thord Erikssons arbetsgrupp i en remissrunda som slutar den 1 juli.