Potentat från Eslöv

Håkansson äger exempelvis 38 procent av börsnoterade bolaget Biolin Scientific, som är värt 240 miljoner kronor på börsen.

Bolaget gör bland annat analysinstrument åt forskningslaboratorier.

Realtid.se får tag på Håkansson som svarar i telefon i Eslöv.

Hej, har du tid att prata lite?

– Ja, visst. Vad ska vi prata om? Vädret?

Varför är du engagerad i Biolin Scientific?

– Jag har varit det en tid, även om det är i lite mindre grad numera.

– Men jag är fortfarande storägare i Biolin.

– Totalt har jag väl varit ägare i Biolin i 5, 6 eller 7 år nu, kanske 6 år. Något sådant.

– Det är en remarkabel förvandling som bolaget har gått igenom.

– Och det är inte min förtjänst.

– Det är tack vare Fredrik Lindgren och Jan Wahlström.

Lindgren var tidigare vd i Biolin, och är numera vd för medicinska forskningsbolaget Karo Bio där Håkansson också är storägare.

Lindgren sitter fortfarande i Biolins styrelse, och är Biolins näst största aktieägare.

Wahlström är vd i Biolin sedan i april, och satt sedan tidigare i företagets ledning.

– De har gjort ett fantastiskt jobb, säger Håkansson.

Varför gick du in i Biolin från början?

– Det minns jag knappt.

– Biolin fanns på börsen och jag var då ägare i ett medicinskt forskningsbolag som heter Hansa Medical.

– Jag är väldigt vetenskapligt intresserad som du märker.

– Sedan köptes Hansa av Biolin som betalade mig med Biolin-aktier.

– Och Biolin fick även in nytt kapital från mig och övriga aktieägare genom att sälja nya aktier till oss.

– Därigenom stadgade vi upp Biolin som då var väldigt mycket ”på deken”.

Vad ser du som potentialen med Biolin? Och har du för avsikt att vara en långsiktig storägare där?

– Alltså jag…Vad menas egentligen med att man är långsiktig ägare?

– Jag är ju involverad i ett antal sådana här ”företagsbyggen”.

– Jag har en ambition i sådana här projekt; att få ett företag att bli lönsamt, att sjösätta det, och sedan gå vidare och bygga upp ett nytt företag.

– Biolin lär bli…Den firman känns…Det är spännande.

– Bolaget har bra produkter och bra medarbetare.

– Och vd Jan Wahlström som ”kör” Biolin, är en djäkla duktig kille.

– Honom har vi rekryterat internt.

– Sedan är jag inte längre varken styrelseordförande eller styrelseledamot ens i Biolin.

– Nu har jag andra huvudsakliga arbetsuppgifter.

Det är i medicinska forskningsbolaget Karo Bio där Håkansson blivit styrelseordförande.

Karo Bio är värt drygt 1 miljard kronor på börsen, och där har Håkansson en ägarandel på 3 procent.

– Om Karo Bio kan jag inte prata ett knäpp, säger han.

– Jag vill inte det.

– Jag vill inte uttala mig någonting om Karo Bio.

– Jag kan bara säga att det är en fantastiskt spännande firma.

– Potentialen med Karo Bio är stor.

– Det har jag även sagt på Karo Bios bolagsstämma.

– Man kan åta sig enklare arbetsuppgifter än att bli styrelseordförande i Karo Bio om man säger så.

– Men jag tror inte att det finns något uppdrag som är mer spännande än det.

– Jag är så intresserad av det som Karo Bio gör, och tycker det är spännande att bygga något av det här.

– Det finns risker med Karo Bio, men belöningen om man lyckas är dramatisk.

Karo Bios huvudprodukt är läkemedlet Eprotirome som sänker kolesterolhalten i blodet.

Den är inte lanserad ännu, utan forskningsarbete om produkten pågår fortfarande.

Karo Bios aktieägare har slitits mellan hopp och förtvivlan, eftersom något samarbetsavtal med ett stort läkemedelsbolag om Eprotirome inte har kommit till stånd.

Forskningsbolag och läkemedelsbolag brukar ingå sådana samarbetsavtal, som innebär att läkemedelsbolaget åtar sig att sälja produkten medan forskningsbolaget får en andel av intäkterna i royalty.

En del har börjat undra om det är något fel på Eprotirome såsom biverkningar, som gör att läkemedelsbolagen avstår från att ingå avtal om produkten.

I läkemedelsbranschen är USA den enskilt viktigaste marknaden i världen, och där är det läkemedelsmyndigheten FDA som avgör om ett nytt läkemedel ska få godkännas för att få börja säljas i USA.

Och när det gäller läkemedel för stora användningsområden såsom kolesterolsänkning, kräver FDA att läkemedelsbolagen gör stora studier av sådana läkemedel för att klargöra ”säkerhetsprofilen” så att man vet att det inte uppstår allvarliga biverkningar.

Men nu är uppfattningen bland läkemedelsbolagen att FDA blivit nästan lite för noggrann med de stora krav som ställs för att ett nytt läkemedel ska få lanseras.

– Till och med de amerikanska läkemedelsbolagen börjar inte längre med att försöka få nya läkemedel godkända av FDA i USA.

– De ansöker hellre om det i exempelvis Europa.

– Ungefär så ligger det till lite förenklat.

– Men visst är det samtidigt så att FDA försöker göra ett djäkla bra jobb.

Karo Bio för sin del har i rådande läge valt att tills vidare försöka få Eprotirome godkänt för ett mindre delområde till att börja med.

Det gäller behandling av en speciell typ av ärftlig sjukdom som leder till höga blodfetter som kolesterol.

– För att få Eprotirome godkänt för ett sådant nischområde, krävs det betydligt mindre resurser för att genomföra den forskningsstudie som behövs.

– Samtidigt är ett sådant nischområde fortfarande tillräckligt stort för att vara intressant ekonomiskt sett.

– När vi sedan har det på plats, kan det bana väg för större studier för att få Eprotirome godkänt för bredare användning.

– Och nischindikationen har ändå potential att generera en miljardförsäljning av Eprotirome.

Så du hyser inga tvivel om Karo Bios framtid?

– Det är hopplöst att tala med journalister.

– Hur man än säger riskerar det att tolkas på fel sätt.

– Det jag kan säga är att jag har engagerat mig i Karo Bio och investerat pengar i bolaget.

– Jag har åtagit mig att bli styrelseordförande.

– Jag blev tillfrågad om det, och är hemskt intresserad av den här typen av bolag som Karo Bio.

– Jag gör det här för att det är väldigt kul att hålla på med.

– Och det är rätt avancerade grejer som Karo Bio gör.

– Det är ingen enkel match.

– Och så är det behjärtansvärt också.

– Klarar vi av att lansera bra läkemedel, så gör ju det folk gott.

– Vi kan hjälpa folk på det sättet.

– Vissa sjukdomar leder till en viss dödlighet med för tidig död, men om vi då kan bidra till att folk lever längre så är väl det bra.

– Och så kan det innebära en stor ekonomisk belöning också.

– Då kan man använda pengarna till nya projekt.

– Tjänar vi pengar på Karo Bio, kan man investera det i något annat.

Hur mycket har du investerat i Karo Bio?

– Jag minns inte.

– Det är ett antal tiotals miljoner kronor.

– Och jag brinner verkligen för Karo Bio.

– Det är världens finaste firma.

– Jag tror mycket på det bolaget.

– Och det är mycket som händer.

– Det finns strukturaffärer också att göra.

Det kan innebära att Karo Bio kan komma att delta i företagsköp och samgåenden.

– Karo Bio är en fantastisk ”byggsten”.

Finns det fördelar med att slå samman Karo Bio och Biolin så att kassaflödena från Biolin kan finansiera Karo Bios forskning?

– Det är uteslutet.

– Det är ”out of the question” och finns inte ens på kartan.

Vad är nästa steg nu för Karo Bio?

– Nu ska vi jobba vidare.

– Jag har inga kommentarer till det.

Har du ändrat på din ägarandel i Karo Bio något?

– Jag har inte rört den.

– Det kan ju vara känsligt.

I Biolin äger du 38 procent, men i Karo Bio bara 3 procent. Varför?

– Det är en bra fråga.

– Varför tror du själv att det är så?

Att du inte vågar investera mer i Karo Bio?

– Så skulle det kunna vara, men det är inte orsaken.

Att du inte har råd att investera mer?

– Det skulle också kunna vara det, men det är det inte heller.

Vad kan det annars bero på?

– Det kan vara för att jag är ”insider”.

Det innebär alltså att Håkansson kanske vet saker om Karo Bio som inte är officiella.

Och det kan vara sådana saker som Karo Bio inte kan offentliggöra i nuläget.

I så fall innebär det att Håkansson med kännedom om denna insiderinformation, inte får köpa fler Karo Bio-aktier enligt lagen.

Aktieinvesterare gav tummen upp åt den senaste resultatrapporten från Göteborgsbaserade medicinteknikbolaget Biolin Scientific där Håkansson alltså är storägare.

Resultatrapporten visade att Biolin Scientific hade ett resultat efter skatt på 1,8 miljoner kronor under andra kvartalet, att jämföra med -0,3 miljoner för andra kvartalet 2009.

Ett tag var aktien den som steg mest av alla på Stockholmsbörsen i fredags (den 30 juli då rapporten offentliggjordes), samtidigt som börsen som helhet föll.

Realtid.se får tag på Biolin Scientifics vd Jan Wahlström.

Vad är det viktigaste i rapporten som du ser det?

– Att vi har en fortsatt försäljningstillväxt och ökad rörelsemarginal.

– Och så har vi genomfört köpet av bolaget Farfield.

Det bolaget har 11 anställda av Biolins totalt 87 anställda.

Vad har Farfield för verksamhet?

– De gör utrustning med en särskilt analysteknik för ”ytanalys”.

– De har en egen patenterad teknik för det som heter DPI.

Farfield ingår i Biolin från och med den 1 april, och har alltså varit med hela det andra kvartalet 2010.

Totalt sett är Biolins verksamhet indelad i två produktområden:

• utrustning för forskningsverksamheter

• utrustning för att undersöka inopererade, konstgjorda tänder.

All utrustning utvecklas och tillverkas av Biolin självt.

Grovt räknat svarar forskningsutrustningen för 75 procent av Biolins intäkter och tandutrustningen för 25 procent.

Forskningsutrustningen säljs både till universitet och bolag inom exempelvis läkemedelsindustrin.

Verksamheten med tandutrustningen ligger i Biolins bolag Osstell.

Totalt uppgick Biolins intäkter till 38 miljoner kronor under andra kvartalet, vilket innebär en ökning med 12 procent från andra kvartalet 2009.

Av intäkterna på 38 miljoner kronor under andra kvartalet, kommer 6 miljoner kronor från nyinköpta bolaget Farfield.

Rensar man bort Farfield, minskade Biolins intäkter med 4-5 procent under andra kvartalet 2010 jämfört med andra kvartalet 2009.

Samtidigt har Biolin ett mål som innebär att intäkterna ska öka med 20 procent i år.

Men vd Jan Wahlström är inte oroad över att tillväxttakten var lägre än målet under andra kvartalet.

– Mäter man vår tillväxttakt för intäkterna under första halvåret i år jämfört med första halvåret 2009, så ligger den på 15 procent.

– Och det är rätt stora variationer i våra intäkter från kvartal till kvartal.

– Det är ganska stora ordervärden på den utrustning vi säljer.

– Dessutom finns det en årlig säsongseffekt som innebär att intäkterna är störst under det fjärde kvartalet varje år.

– Som vi ser det kommer vi att kunna öka våra intäkter med 20 procent ändå under hela 2010 jämfört med hela 2009.

En drivkraft för tillväxten framöver är enligt Wahlström att Biolin har stärkt sin säljorganisation.

Utrustningen säljs över hela världen.

Totalt har Biolin knappt 90 anställda, varav cirka 20 jobbar med försäljning.

– Vi säljer själva på en del marknader, och via distributörer på de flesta marknader.

Wahlström betecknar marknaden för Biolins produkter som ”stabil”, men det är långa ”säljcykler” så att det kan dröja innan en kund bestämmer sig för att köpa ny utrustning.

– Det här är inga snabbrörliga produkter, säger Wahlström.

Enligt Wahlström har Biolin starka marknadspositioner inom sina nischer.

Vad gäller lönsamheten är Biolins mål att ha en ebitda-marginal på 15 procent i år.

Den låg på 9 procent under andra kvartalet, vilket alltså också var under målnivån.

– Men ser man på de senaste 12 månaderna till och med halvårsskiftet, låg ebitda-marginalen på 14 procent påpekar Wahlström.

Vad gäller den finansiella ställningen fick Biolin in ett kapitaltillskott på 24 miljoner kronor från aktieägarna i december.

– I dagsläget är vi nöjda med den finansiella ställning vi har, säger Wahlström.

Vid halvårsskiftet hade Biolin 24,5 miljoner kronor i kassan och 44 miljoner i räntebärande skulder, så ”nettoskulden” var cirka 20 miljoner.

Kan det bli aktuellt med fler företagsköp framöver?

– Det är en del av vår strategi.

Vad för typ av företag är det då ni letar efter?

– Kompletterande verksamheter.

Vilka är de viktigaste strategiska frågorna för Biolin just nu?

– Att jobba med försäljningstillväxt och produktutveckling.

Är ni bra på era produkter men sämre på att sälja dem, så att det finns en stor outtömd potential att förbättra försäljningen?

– Vi är både bra på våra produkter och försäljningen av dem.

Har ni några nya storsäljare på gång bland era produkter?

– Det vill jag inte kommentera.

Är du nöjd med Biolins utveckling som den är, eller finns det mycket mer att hämta?

– Som sagt har vi som mål för 2010 att öka intäkterna med 20 procent och att ha en ebitda-marginal på 15 procent.

Biolins resultat under andra kvartalet innebar att bolagets vinst per aktie uppgick till 0,07 kronor då, jämfört med -0,02 kronor för andra kvartalet 2009.

Men mätt under de senaste 12 månaderna till och med halvårsskiftet, blev Biolins vinst per aktie 1,36 kronor.

Utifrån det värderas Biolin-aktien till ett p/e-tal på 7 vid en aktiekurs kring 10 kronor i skrivande stund.

Men i resultatet för de 12 månaderna till och med halvårsskiftet ingick en engångspost på +23 miljoner kronor.

Det var en bokföringsmässig skattejustering, som uppstått för att Biolin har börjat beta av sitt uppsamlade skattemässiga underskottsavdrag på totalt 200 miljoner kronor.

De avdragen kan kvittas mot kommande vinster så att Biolin inte behöver betala skatt förrän avdragen är avbetade.

Rensar man bort engångsposten på 23 miljoner kronor, så skulle Biolins vinst per aktie blivit 70-80 öre vilket gör att aktien utifrån det värderas till ett p/e-tal på 12-14.

Det kan betraktas som en ganska normal värderingsnivå för liknande företag i samma bransch som Biolin.

Biolins aktiekurs har stigit kraftigt under 2009 och 2010 till nuvarande nivå, i linje med att aktieinvesterare har börjat inse att bolaget kan leverera i enlighet med sina prognoser.

Och bolagets mål har höjts över tiden.

I resultatrapporten för helåret 2008 stod det om att Biolins mål var att öka intäkterna med 10 procent per år och att ha en ebitda-marginal på 15 procent.

Och även om Biolin
har
målet för 2010 att öka intäkterna med 20 procent och att ha en ebitda-marginal på 15 procent, så har bolaget högre ambitioner.

Långsiktigt är nämligen planen att intäkterna ska öka med 25 procent per år, och att ebitda-marginalen ska ligga på 20 procent.

Målen för intäktstillväxten inkluderar eventuella företagsköp.

Tidigare har Biolin haft det tufft, och till och med haft en negativ ebitda-marginal.

Men ett omstruktureringsarbete har genomförts.

• Verksamheter har skiljts av såsom Hansa Medical som sedan 2007 är börsnoterat separat på First North-listan, och Osspol som såldes 2008.

– Vi har i ökad utsträckning blivit inriktade på analysinstrument jämfört med tidigare, säger Wahlström.

• Biolin har även samlat all sin tillverkning på ett ställe i Finland.

• Och säljorganisationen
har även sammanförts från de separata dotterbolagen så att Biolin nu säljer olika varumärken med samma centrala säljorganisation.

Som litet bolag är det få aktieanalytiker som bevakar bolag som Biolin.

Analysföretaget Redeyes analytiker Jan Glevén bevakar dock bolaget säger Wahlström.

Biolins huvudägare
Bo Håkansson var tidigare styrelseordförande i Biolin också, men sitter inte längre i styrelsen.

Utöver Biolin har Håkansson numera även blivit huvudägare i bolaget Karo Bio som utvecklar nya läkemedel och också är börsnoterat.

Han är styrelseordförande där nu.

Näst största aktieägare i Biolin är Fredrik Lindgren som tidigare var Biolins vd, men nyligen blivit vd i Karo Bio.

Och Lindgren sitter i Biolins styrelse.

Håkansson och Lindgren har jobbat tillsammans i många år.

Biolins vd Jan Wahlström för sin del har precis köpt 20.000 aktier i Biolin efter att bolaget i förra veckan offentliggjorde sin senaste kvartalsrapport.

– Jag tror på Biolin Scientific, säger han.

Wahlström blev vd för Biolin i slutet av april.

Innan dess var han vice vd, och innan dess var han chef för Biolins dotterbolag Q-sense.

Det var när Wahlström kom till Q-sense som han träffade Bo Håkansson för första gången.

I sin tidigare karriär har Wahlström jobbat på bolag som U-metrics som gör statistikprogramvara åt processindustrin och läkemedelsindustrin.

Han har även jobbat på bolaget Waters som liksom Biolin gör analysinstrument för laboratorier.

– Biolin och Waters är väldigt lika, även om Waters är något större än vi.

– Och Waters har även andra typer av analysinstrument än vi.

Waters är ett amerikanskt bolag baserat i Boston och är också börsnoterat.

Hur har perioden som Biolin-vd varit hittills?

– Rolig och utmanande.

Har du fokuserat på några särskilda frågor?

– Att integrera Biolins olika dotterbolag närmare, inte minst Farfield som vi köpte tidigare i år.

– Det har jag fokuserat mycket på.

Det är i Q-senses lokaler i Västra Frölunda utanför Göteborg, som nu även Biolin har sitt huvudkontor.

Tidigare var Biolin baserat i Malmö.

Wahlström själv är 42 år, och kommer från Sörmland.

Biolins dotterbolag Q-sense där han tidigare var chef, gör en särskild typ av vetenskaplig ”våg” som man kan använda för att mäta olika egenskaper hos molekyler.

Det används vid forskning inom fysik och kemi på universitet.

Cellavision är
ett bolag på börsen som kan tyckas likna Biolin.

Cellavision gör en utrustning för blodanalys.

– Men Cellavision är i själva verket inte likt oss, säger Wahlström.

– De ligger rätt långt ifrån, även om de också säljer sina produkter till laboratorier.

– Vi är inte alls samma typ av verksamhet.

I bred bemärkelse finns det globalt cirka 200.000 laboratorier som använder analysinstrument.

– Cellavision tillhör en helt annan del av den analysvärlden, säger Wahlström.

– Kunderna som köper våra instrument är aldrig den kategorin som skulle köpa Cellavisions instrument.

– Vi är helt olika.

– Våra analysinstrument är avsedda för fysiker, kemister och områden som nanoteknologi.

– Våra instrument mäter interaktion med en yta, ner till ytor tunna som atomlager som mäts i nanometer.

– På det sättet har vi med nanoteknologi att göra. Det klassas som det.

Tidigare fanns ett bolag på Stockholmsbörsen som hette Biacore som senare blev uppköpt av amerikanska jätten General Electric Health Care.

– Biacore har också en teknologi för ytinteraktion, säger Wahlström.

– Det finns ganska stora likheter mellan deras och vår teknologi.

– Men Biacore har läkemedelsindustrin som kundgrupp för sina analysinstrument.

– De mäter ”affinitet” i form av en ”on/off-ratio”; hur molekyler fastnar på antikroppar och sedan släpper.

– Det är inte vårt område.

– Så Biolin kompletterar Biacores produktsortiment, snarare än att vi konkurrerar med dem.

– Och vi har även produkter med helt andra teknologier än Biacore.

– Men Biolin är mer likt Biacore än Cellavision i alla fall.

Finns strukturaffärer såsom större uppköp och samgåenden på Biolins agenda?

– Det vill jag inte kommentera.

Här är Jan Wahlströms vd-kommentar i Biolins resultatrapport för andra kvartalet:

”Andra kvartalet 2010 gav en fortsatt försäljningsökning med 12 %.

Det var det nittonde kvartalet i följd
med förbättrad omsättning.

EBITDA marginalen är 13,9 % på rullande 12 månader.

Tillväxten var stark i Q-Sense som fortsatte utvecklas mycket positivt med en försäljningstillväxt på 38 %.

Den europeiska marknaden har utvecklats starkt under andra kvartalet för vetenskapliga instrument.

Integrationen av Farfield i Biolin Scientific går enligt plan där vi har tecknat avtal med de flesta större distributörspartners om gemensam försäljning av övriga produkter.

Farfield introducerades på det årliga distributörsmötet till merparten av alla distributörspartners.

Osstell hade en försäljningstillväxt på 26 % under första halvåret, jämfört mot föregående år.

Under andra kvartalet var försäljningen speciellt bra i flera nya marknader i Asien.

Under kvartalet tillträdde Jonas Olsson som VD på Osstell.

Utvecklingen för resten av 2010 bedöms vara fortsatt stabil.

Den amerikanska marknaden
förväntas vara fortsatt positiv både för vetenskapliga instrument och för Osstell.

Orderläget vid utgången av andra kvartalet är bättre än föregående år.

Målen för året 2010 är alltjämnt en ökning av nettoomsättningen med 20 % och att uppnå en EBITDA marginal om 15 %.

Jan Wahlström, VD för Biolin Scientific”