Poolia-vd till Stenbeck-sfären

Realtid.se skrev under torsdagen om att Eriksson lämnar Poolia (länk 1).

Då sa han att han först under fredagen kunde berätta om var han ska börja jobba istället.

Tidigare under fredagen gav Poolias huvudägare Björn Öros sina kommentarer till att Eriksson lämnar Poolia (länk 2).

Och nu under fredagkvällen kunde Eriksson avslöja var det är han ska börja jobba någonstans.

– Jag ska börja på Transcom.

Affärsidén för Transcom är förenklat att sköta kundtjänst-funktionen åt andra företag.

Huvudägare är investmentbolaget Kinnevik som kontrolleras av familjen Stenbeck.

Har det gått ut något pressmeddelande idag fredag om att du ska börja på Transcom?

– Alltså jag ska inte bli vd för Transcom.

– Jag ska bli Nordenchef och vice vd.

Är det sagt något datum för när du formellt ska lämna Poolia och börja på Transcom?

– Nej, det är en diskussion som jag ska ha med min nuvarande arbetsgivare; Poolia.

Men har du själv några förhoppningar om när du kan börja på Transcom?

– Det är inget jag kan prata om.

– Det får jag prata om med min arbetsgivare, Poolia.

Var det rätt förstått att det var du som blev kontaktad och erbjuden att börja jobba på Transcom?

– Absolut, säger Eriksson.

Vem exakt var det som kontaktade dig?

– Det vill jag inte kommentera.

Vad har du för intryck av Transcom?

– Självklart eftersom jag har accepterat ett erbjudande om att börja jobba där, så anser jag att det är ett oerhört spännande företag i en spännande bransch.

Vad kommer du att fokusera på i ditt nya jobb på Transcom?

– Det är inget jag kan prata om nu.

– Än så länge är jag fortfarande vd för Poolia.

Transcom är ett internationellt bolag som finns i många delar av världen.

Men Norden – som Eriksson ska bli chef för – visar sig vara den geografiska region som går bäst för Transcom.

Särskilt andra kvartalet hade en positiv utveckling och Transcoms vd, spanjoren Pablo Sanchez-Lozano, räknar med att den utvecklingen kommer att fortsätta under tredje kvartalet.

Så Norden är en av de bättre geografiska delarna för Transcom.

Orsaken till att Transcom nu byter Nordenchef är att nuvarande Nordenchefen Torsten Edebäck är 63 år och ska gå i pension.

Transcom har därför planerat inför successionen på hans post sedan ett år tillbaka.

Och nu har alltså Transcom valt Johan Eriksson som är 45 år.

Förhoppningen är
att Eriksson kommer att tillträda som Transcoms Nordenchef under de kommande sex månaderna.

Det beror på vad han kommer överens om med Poolia.

Geografiskt finns Transcom i följande regioner:

• Norden: 24 procent av intäkterna

• Nordamerika och Asien: 24 procent

• Väst- och Centraleuropa: 22 procent

• Iberia (Spanien, Portugal och Chile): 17 procent

• Sydeuropa (Frankrike och Italien): 13 procent.

Att Nordamerika och Asien hör ihop, beror på att Transcom har verksamhet på Filippinerna där personal sköter kundtjänst-funktionen åt nordamerikanska företag.

För Iberia-regionen är det på samma sätt med Chile där personal sköter kundtjänst-funktionen åt spansktalande företag.

Totalt sett har alltså Transcom en ganska jämn geografisk spridning med Nordamerika/Asien respektive Norden som de två största regionerna.

Egentligen är Transcoms affärsidé bredare än att sköta kundtjänst-funktioner åt företag.

Generellt kan Transcom kallas en ”outsourcing-serviceleverantör” (outsource service provider).

Grovt sett är Transcom indelat i två huvudverksamheter.

Det ena är att erbjuda ”kundlösningar”.

Transcom har exempelvis uppdrag åt Tele2 varigenom Transcom sköter en stor del av Tele2:s kundtjänst-funktioner.

Transcom är ett av de företag som Tele2 outsourcar verksamhet till.

Det gäller alltifrån att ta hand om kunder som hör av sig och har frågor om sina teleräkningar från Tele2, till att ta hand om kunder som har tekniska problem med sina tjänster från Tele2.

Sedan har Transcom även inkassoverksamhet i stil med Intrum Justitia.

Så på det sättet kan man säga att Transcom sköter kundstödet genom en kunds hela ”livscykel” hos ett företag.

Transcom har även säljare som utomstående företag kan anlita för att sälja till det utomstående företagets kunder.

Där kan man säga att Transcoms uppdragsgivares kunders ”livscykel” inleds.

Därefter kan Transcom genom sin kundtjänst-funktion alltså även hjälpa kunderna i nästa steg då kunderna exempelvis får olika problem.

Och som sista steg i livscykeln kan Transcom via sin inkassofunktion även ta hand om att följa upp de kunder som inte har betalat sina räkningar, och på så vis hjälpa uppdragsgivar-företaget med sina kundfordringar.

Så alla uppdragsgivar-företag som är Transcoms uppdragsgivare, anlitar Transcom för att sköta någon del av kundkontakten.

Vissa uppdragsgivare låter Transcom som en helhetslösning sköta alla delar av kundernas livscykel, medan andra uppdragsgivare låter Transcom ta hand om någon enskild del.

Transcom erbjuder på det sättet en ”holistisk” lösning för att sköta kundinteraktionerna.

Och hur har det utifrån det gått för Transcoms egen ekonomiska utveckling?

I ett längre perspektiv kan man säga att utvecklingen har varit bra.

Transcom har blivit ett stort företag med verksamhet i flera geografiska regioner.

I ett kortare perspektiv varierar det alltid från kvartal till kvartal hur de olika regionerna går, så det är inte helt lätt att summera totalt hur utvecklingen har varit.

Generellt har även Transcom drabbats av den försämrade konjunkturen, vilket har lett till att Transcoms uppdragsgivare inte har behövt lika mycket hjälp med kundinteraktionerna.

Därför har Transcoms intäkter inte ökat särskilt mycket det senaste året.

Men Transcom har försökt att öka sina vinstmarginaler, och ompositionera sina tjänster till områden och erbjudanden som ger bättre marginaler.

En del i den strategin är just att försöka erbjuda uppdragsgivarna helhetslösningar vilket ger bättre lönsamhet för Transcom, snarare än att ta uppdrag med enskilda standardtjänster där det ofta kan vara hård konkurrens och sämre lönsamhet för Transcom.

En skandal som Transcom drabbades av, framkom i början av 2010 då det visade sig att finanschefen för regionen Nordamerika/Asien hade myglat med siffrorna för att få utvecklingen att se bättre ut än den var.

Realtid.se skrev om det i mars.

Myglet avsåg fjärde kvartalet 2009 och även helåret 2009, och ledde till att Transcom fick offentliggöra allt som hänt och kalla till telefonkonferens för att förklara det för media och aktieanalytiker.

Finanschefen tjänade inte personligen på myglet, men han hade mörkat en del saker som innebar sämre vinstmarginaler för regionen.

När det upptäcktes fick Transcom räkna om sifforna, och offentliggöra nya, korrigerade siffror för både fjärde kvartalet 2009 och helåret 2009.

Finanschefen kan antas ha agerat som han gjorde för att skydda sin egen position.

Men han tjänade inte direkt på det i form av exempelvis ökad bonus.

Det var snarare en del felaktigheter i bokföringen han gjort, och försökte senare dölja det.

Transcom tillsatte en ny finanschef för hela koncernen i början av 2010, och innan dess hade Transcom haft en tillfällig koncern-finanschef i cirka ett år.

Och det var när den nya finanschefen kom in som han granskade alla siffror, och upptäckte det som hänt och ställde frågor om det.

Det var inget som egentligen drabbade Transcom ekonomiskt, mer än att siffrorna var missvisande.

Därför så räknades siffrorna om till korrekta värden, och det var aldrig någon jätteskillnad.

Det var inga stora grejer, men den skyldige blev uppsagd.

En annan företeelse har handlat om uppgifter om att folk i Sverige har lockats börja jobba på Transcom på exotiska platser såsom Spanien, men sedan har de anställda av olika skäl blivit besvikna och ansett att det inte alls blivit som de utlovats.

Transcom har ett program som kallas för ”Transborders” som handlar om att Transcom kan anställa folk ”offshore” för att serva kunder i regioner som talar samma språk.

Det innebär lägre kostnader och högre marginaler för Transcom, samtidigt som man ändå kan hålla en hög kvalitet på kundtjänst-funktionen.

Exempel på det är Transcoms folk i Filippinerna som sköter kunder i Nordamerika, och Transcoms folk i Chile som sköter kunder i Spanien.

I Sverige går inte det riktigt på samma sätt för Transcom eftersom det inte finns några svensktalande lågprisländer på andra håll.

Men för exempelvis Spanien kan Transcom ha anställda i nästan hela Sydamerika för att sköta spanska kunder.

Transborders-programmet infördes därför för att exempelvis ta Transcom-anställda från ett högkostnadsland som Sverige, och låta dem jobba från ett land som Spanien vilket innebär lägre kostnader för Transcom.

I samband med det har Transcom erbjudit svenska anställda möjligheten till en livserfarenhet genom att jobba ett år i Spanien.

I och med att det även kostar mindre för Transcom, är tanken att det ska innebära en ”win/win-situation”.

Sedan vet man inte hur det blir för enskilda svenskar som provar på det, men generellt har Transcom inte märkt av att det skulle ha lett till stora mängder klagomål från svenskarna som jobbat från Spanien.

Långsiktigt är nu Transcom-vd:n Pablo Sanchez-Lozanos mål att få upp tillväxten i Transcoms intäkter till 10-15 procent per år.

Det är inget som kommer att uppnås inom kort, eftersom han håller på att införa en rad nya strategiska saker inom Transcom.

En huvudfråga är exempelvis att öka Transcoms förmåga och kapacitet att få nya uppdragsgivare.

Historiskt har Transcom haft stora uppdrag åt Tele2, och har därför vuxit i takt med Tele2:s tillväxt.

Alla nya länder där Tele2 inlett verksamhet, har Transcom då hjälpt till med kundtjänst-funktioner i.

Och eftersom Tele2:s tillväxt på det sättet var mycket kraftig, hade även Transcom en hög tillväxttakt.

Samtidigt har Transcom försökt få andra uppdragsgivare vid sidan om Tele2, för att som riskspridning minska beroendet av Tele2.

Men det har inte varit inte så lätt.

I fjol inledde
Transcom-vd:n en större satsning på att försöka få nya uppdragsgivare, vilket ledde till en del framgångar.

Det tar tid innan det märks av i större utsträckning.

För att det ska bli något måste relationerna med uppdragsgivarna utvecklas över längre perioder.

Men vd Pablo Sanchez-Lozano ser ändå förutsättningar att på medellång till lång sikt nå målet att öka Transcoms intäkter med 10-15 procent per år.

Och det tillväxtmålet avser som utgångspunkt Transcoms egen tillväxt exklusive eventuella företagsköp.

Det har inte preciserats på det sättet, men det är utgångspunkten.

Transcom har inte offentliggjort hur stor andel av intäkterna som i dagsläget kommer från Tele2.

Det är fortfarande en betydande andel även om den har minskat över tiden.

Sett över en längre tidsperiod har den andelen minskat mycket.

Transcom har exempelvis gjort ett stort företagsköp i Nordamerika.

Det var Kanada-baserade bolaget Nucom som offentliggjordes för ett tag sedan.

Därigenom kom Transcom in i Nordamerika.

Innan Nucom-köpet svarade Tele2 för 70 procent av Transcoms intäkter, men i och med Nucom minskade Tele2:s andel till under 50 procent.

Så Tele2 är fortfarande en mycket viktig uppdragsgivare för Transcom, men Tele2 svarar inte längre för en lika dominerande andel av Transcoms intäkter.

I praktiken är alltså Nucom det som i dagsläget är Transcoms region Nordamerika/Asien som nu svarar för cirka en fjärdedel av Transcoms totala intäkter.

Nucom har vuxit extremt snabbt under de senaste åren då bolaget varit i Transcoms ägo.

Det finns sex, sju aktieanalytiker som bevakar Transcom-aktien, varav sex aktiva och en som inte kommer med analyser om aktien så ofta.

De flesta stora svenska bankerna som Carnegie, Enskilda och Handelsbanken har analytiker som bevakar Transcom aktivt.

I snitt anser analytikerna i dagsläget att Transcom-aktien är värd strax över 30 kronor, att jämföra med nuvarande aktiekursen som ligger kring 24 (fredagens slutkurs).

Minst optimistiska är franska aktiemäklarfirman Cheuvreux och analysföretaget Redeye som båda anser att Transcom-aktien är värd 24 kronor.

Mest optimistisk är SEB Enskilda som anser att aktien är värd 55 kronor.

Det man kan säga är att i nuläget är Transcom i ett läge där intäkterna inte växer.

Och det finns dessutom en del specifika problemfrågor (se nedan) för Transcom.

Förenklat kan man säga att analytikerna är uppdelade i två läger som ser på Transcom på två sätt.

Man kan tänka cyniskt och konstatera att Transcoms utveckling varierar mycket från kvartal till kvartal vilket är svårbedömt och innebär stor risk.

Men som nämnt ovan finns det planer för hur Transcom ska kunna skapa värde för aktieägarna.

Vd konstaterar att det just nu har varit en del turbulens från kvartal till kvartal.

Om man däremot blickar 1-2 år framåt i tiden, kan det se mycket bättre ut om vissa problemfrågor (se nedan) klaras upp, och Transcom kan börja visa bättre tillväxt för intäkterna.

Då kan Transcom-aktien se billig ut på nuvarande kursnivå.

Det finns alltså dessa två läger bland analytikerna, och vilket läger de tillhör beror på vad de tror om företagsledningens förmåga att uppnå sina planer.

Cynikerna bland analytikerna pekar för sin del på att Transcom gjort aktieinvesterare besvikna historiskt.

Sådant händer alla företag ibland, men cynikerna menar att det gör att Transcom-aktien därför inte kan värderas särskilt högt.

De specifika problemfrågorna för Transcom nämnda ovan avser två huvudpunkter.

Det ena gäller Frankrike med sin rigida anställningslagstiftning.

Det är inte som i USA där man på ett bräde kan säga upp en massa folk.

I Frankrike gör lagstiftningen att sådana åtgärder blir extremt dyra.

Transcom försöker därför istället hitta någon alternativ långsiktig lösning för sin franska verksamhet.

Men Transcom avser ändå att fortsätta ha verksamhet i Frankrike.

Den alternativa lösningen för Frankrike väntas vara på plats under 2010.

Exakt vad det kommer att bli är inte officiellt ännu.

Men det är ett faktum att Frankrike är ett mycket knepigt land vad gäller uppsägningar.

Och eftersom Transcom inte sagt så mycket om hur situationen kommer att lösas, kan en del betrakta det som en riskfaktor.

Den andra stora problemfrågan för Transcom har att göra med Nordamerika.

Där har tillväxten varit hög, men verksamheten där har inte klarat av den höga tillväxttakten så bra.

Det har lett till att vinstmarginalen har sjunkit för Transcom i Nordamerika.

Under andra kvartalet skedde det i och för sig en förbättring av marginalen där.

Men frågan är när Transcom kommer att kunna nå ”normala” marginalnivåer i Nordamerika igen.

Transcom siktar därvidlag på att nå en bruttomarginalnivå kring 25 procent i Nordamerika.

Men det är inte sagt när det kommer att kunna nås.

Transcom kan komma med mer besked om det under kommande kvartal.

Under 2009 hade Transcom en bruttomarginal på 30 procent i Nordamerika.

Det sjönk till 17 procent under första kvartalet 2010, och ökade därifrån till 21 procent under andra kvartalet.

Med en hög tillväxttakt lär 30 procent vara en för marginalnivå att sikta på att nå.

25 procent däremot kan vara en realistisk nivå att sikta på.

Som företag har Transcom en udda uppbyggnad.

Bolaget är börsnoterat i Sverige men har i övrigt en ”virtuell” organisation.

Stommen är regionerna med varsin regionchef.

Det är någon från ett av länderna i varje region som är regionchef, och regionchefen har sin bas inom regionen.

Transcoms vd Pablo Sanchez-Lozano har för sin del sitt kontor i Spanien i Madrid, men han reser runt mycket till de olika regionerna.

Historiskt har det fungerat bra för Transcom att ha en sådan organisation.

Snarare skulle det vara ologiskt för Transcom att ha ett enda huvudkontor där alla sitter.

Transcoms verksamhet är i stor utsträckning lokal.

Därför är det viktigt att regioncheferna och landcheferna inom varje region, kommer därifrån och är baserade där.

Det är viktigt att de är ”närvarande” i verksamheten inom sin region och sina länder, och är starka och bra profiler där.

Och därutöver reser alltså vd runt bland regionerna och länderna.

Totalt sett kan man säga att den generella utvecklingen för Transcom ser bra ut.

Men som för alla företag finns det en del saker som måste fixas till.

Och det bidrar till att analytikerna har olika uppfattningar och värderar Transcom-aktien till olika nivåer.

Just vad gäller Transcoms region Norden så har utvecklingen gynnats av stark tillväxt från befintliga kunder.

Med en god utveckling för Transcoms existerande kunder här såsom hotellkedjan Scandic, så har Transcom klarat av att växa med dem.

Utmaningen nu för regionen och dess tillträdande chef Johan Eriksson, blir att generera nya uppdrag och nya uppdragsgivare i stor skala.

Och Eriksson väntas passa bra i den rollen.

Poolia som han nu lämnar som vd, har personaluthyrning som affärsidé.

Och det är i själva verket en liknande typ av verksamhet som Transcom.

Branscherna fungerar på liknande sätt med företagstjänster som erbjudande.

Och Eriksson är en mycket stark profil i Norden, vilket lär bli positivt nu för Transcom.

Eriksson är mycket välkänd i Norden bland företag som är (existerande och potentiella) uppdragsgivare.

Så han väntas bli ett bra tillskott för Transcom i ambitionen att generera ny försäljning.

För omvärldens intryck av Transcom lär Eriksson innebära något positivt.

Transcom behöver generera ny försäljning och nya uppdragsgivare, och Eriksson är en högprofilerad person.

En fråga är om Transcom kan tänka sig att bredda sina tjänster och även börja med personaluthyrning, och kanske till och med köpa Poolia.

Inget kan uteslutas, men det ligger inte i fokus för Transcom nu.

Fokus ligger på vissa utvalda saker som att få fart på intäkterna, samt att fixa problemen i Frankrike och Nordamerika.

Därutöver finns en särskild ”omvandlingsplan” för Transcom, som handlar om att Transcom som företag ska förändras – inte minst vad gäller marknadsstrategin.

Det har att göra med att Transcom ska erbjuda en portfölj av tjänster och marknadsföra sig på rätt sätt utifrån det.

Så som det ser ut ligger inte fokus nu på att bredda verksamheten till nya tjänster som Transcom inte erbjudit tidigare – åtminstone inte på kort sikt.