De kraftiga skattereformerna i Baltikum har bidragit till en kraftigt ökad köpkraft i länderna, rapporterar Föreningssparbanken. Nu drar skattereformerna västerut. Och i förlängningen ökar trycket på Sverige att se över den nuvarande skattepolitiken.
Plattskatten brer ut sig


De baltiska länderna har sedan frigörelsen från Sovjet och medlemskapen i EU tvingats genomföra långtgående reformer för att möta den internationella konkurrensen. Bland annat har skattesystemet setts över. Införandet av en så kallad platt skatt, det vill säga en fast procentsats oavsett inkomst, har bidragit till att öka den inhemska konsumtionen kraftigt. Baltikum har i dag den kraftigaste tillväxten i hela EU.
Nu sneglar allt fler på Baltikums framgångsrecept. Både Polen och Tyskland går till val i september, och regimskiften är att vänta i båda fallen. De väntade segrarna i valen pratar nu om att införa platt skatt. I Tyskland har den påtänkte finansministern Paul Kirchhof talat sig varmt om ett platt skattenivå på 25 procent.
I Polen är valutgången något mer osäker än i Tyskland. Två partier, PiS och PO, spås bli valets stora segrare, enligt svenska Föreningssparbanken. Om de två partierna klarar egen majoritet eller ej återstår att se. Båda partierna förespråkar kraftiga skattereformer. PO vill införa en platt skatt på 15 procent.
Föreningssparbanken tror att stora skattereformer i så pass närliggande länder som Polen och Tyskland kommer att öka trycket på Sverige att se över den nuvarande skattepolitiken.
– Det kommer definitivt innebära ett ytterligare tryck på Sverige, säger Föreningssparbankens chefsekonom Hubert Fromlet.

Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra courtage.