Det blir en plånbokseffekt för alla med regeringens höstbudget – men en viss hushållstyp får störst tillskott nästa år, enligt Svenska Dagbladets uträkning.
Plånbokseffekten – de får störst tillskott från budgeten
Rikard Jansson
Uppdaterad: 19 sep. 2024Publicerad: 19 sep. 2024
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
ANNONS
Jämför courtage 
På torsdagen lade regeringen fram höstbudgeten på mer än 60 miljarder kronor. Av dessa utgör skattesänkningar 26,7 miljarder kronor.
Den största summan går till ett nytt jobbskatteavdrag som ger en normalinkomsttagare omkring 250 kronor lägre skatt per månad, skriver Dagens Nyheter.
Samtidigt justeras brytpunkten för statlig skatt upp.
Missa inte: Näringslivets och fackets krav på höstbudgeten. Realtid
Försvarar sänkt marginalskatt
Men det är ändå de rikaste som har mest att vinna på skattesänkningarna, vilket finansminister Elisabeth Svantesson(M) försvarar med att produktiviteten måste öka.
”Att vi sänker marginalskatten är för att tillväxten ska öka om några år”, säger hon enligt Dagens Industri.
SPP:s sparekonom Shoka Åhrman välkomnar förslagen och säger att hushållen, tillsammans med lägre räntor, kan vänta sig en ”plånbokseffekt”.
ANNONS
Svenska Dagbladet har räknat på hur regeringens förslag slår mot tre olika hushåll. En barnfamilj med två vuxna och två barn får 13 972 kronor mer i plånboken nästa år. Ett pensionärspar får 4 780 kronor mer i plånboken och en ensamstående förälder från 3 750 kronor mer i plånboken.
ANNONS
Från inflationsbekämpning till tillväxt
Regeringen beskriver sin budget med att gå från inflationsbekämpning till en mer offensiv linje med målet att skapa tillväxt och långsiktig konkurrenskraft.
Regeringen vill stötta de hushåll som har drabbats av den höga inflationen och pris- och ränteökningar som kommit med den, skriver Dagens Nyheter.
Detta då ”man har tappat tio års realökningar”.
Resterande reformutrymmet
Arbetslösheten väntas ligga kvar på en hög nivå under hela mandatperioden, men bara en liten del av regeringens satsningar i höstbudgeten riktar sig till arbetsmarknaden.
När skattesänkningar är gjorda ligger det resterande reformutrymmet på 33,6 miljarder vilket läggs på främst vård, skola och omsorg, totalförsvaret och kostnader för läkemedel.
ANNONS
Stödet till Ukraina märks i budgeten. Kostnaderna för försvaret och krisberedskapen har ökat. Sedan 2020 har den utgiftspostens andel av statens totala budget ökat från 5 procent till drygt 9 procent av anslagen, noterar SvD.
Subventioner av läkemedel, tandvård och kostnader för personliga assistenter ökar kostnaderna för hälso-sjukvård och social omsorg. Vid millennieskiftet låg denna utgiftspost på mindre än 4 procent av budgeten, men är nu uppe i drygt 8 procent, enligt SvD.
Läs mer: Blandad respons på regeringens skattesänkningar. Realtid
Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Rikard Jansson
Rikard Jansson
ANNONS
Jämför courtage
Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra courtage.
Jämför här
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
