Piratattacker klipp för försäkringsjättar

Det brittiska säkerhetsföretaget BGN Risk har i dagarna gjort en rundringning till försäkringsbolag och mäklare. Det kan nu bli tal om att redan hårt pressade redare nu lägger på ytterligare kostnader om har ett fartyg som ska passera Adenbukten.

Undersökningen visar på att snittkostnaden för det extra försäkringsskyddet blir 20.000 dollar per fartyg. Med runt 20.000 passerande fartyg per år orsakar det en ökad försäkringskostnad på totalt 400 miljoner dollar, eller drygt tre miljarder kronor på årsbasis.

Samtidigt vet sjöpiraterna hur slipstenen ska dras.

– Piraterna är väldigt smarta. De stjäl i princip inte utan begär pengar i utbyte mot att rederiet får tillbaka sin besätning och last. Hittills har de också hållit attackerna på en nivå som inte avskräckt försäkringsbolagen, säger Karl Sörenson, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

Det beräknas att mellan 16.000 och 20.000 fartyg passerar genom Adenbukten utanför Somalia varje år. I fjol kapades 17 av dessa fartyg. Det betyder att runt 0,1 procent fallit offer för pirater.

Enligt Karl Sörenson finns det inga exakta uppgifter på hur mycket rederierna har betalat i lösensummor via sina försäkringsbolag. Summor som har nämnts varierar mellan 700.000 och 1,5 miljoner dollar eller ännu högre per fartyg.

Alltså i runda slängar 20 miljoner dollar för 2007.

I år har piratattackerna ökat ännu mer och den totala lösensumman väntas uppgå till 30 miljoner dollar.

Merparten av handelsfartygen som seglar i de här vattnen är försäkrade. När de passerar Adenbukten, som betraktas som en högriskszon av försäkringsbolagen, skjuter premierna i höjden.

De flesta försäkringsföretagen är återförsäkrade i andra försäkringsföretag, i syfte att sprida riskerna.

30 miljoner dollar (ungefär 233 miljoner kronor) är en jättesumma i Somalia, men med tanke på vad den extra premien betingar är det ändå en liten kostnad, uppger Karl Sörenson.

– Det behövs en rejäl ökning av piratattacker för att premiekostnaderna skulle bli så höga att det skulle motivera rederierna att ta en annan rutt runt Afrikas kontinent, men man ska inte underskatta de psykologiska konsekvenserna, säger Karl Sörenson.

Det finns exempel på att rederier i nuvarande situation väljer den omvägen av rädsla för att bli attackerade. Senast i förra veckan meddelade ett norskt rederi att man kommer att lägga om sina rutter för att inte ta några piratrisker

EN KNÄCKFRÅGA ÄR HUR MAN SKA LYCKAS FÅ STOPP PÅ PIRATERNA

En marin flotta för att skydda handelsfartygen är extremt kostsam. Kostnader för bland annat bränsle, ammunition och besättning, och som måste bestå av minst 20 krigsfartyg, skulle vida överstiga kostnader för lösensummor.

– De här kostnaderna måste naturligtvis ta hänsyn till att kostnaderna för försäkringspremierna skulle gå ner om piratattackerna minskar i antal, uppger Karl Sörenson.

Nackdelen med en marin flotta som ska bekämpa piraterna är att den har liten chans att uppnå en långsiktig effekt. Så fort trycket minskar från marinen, kommer också piratattackerna öka igen.

Det Karl Sörenson tror krävs är en blandning av flera olika tillvägagångssätt. En marin insats tillsammans med incitament i land som gör att piraterna just nu väljer att vara pirater, press på övergångsregeringen och på Puntlands regering är några exempel.

Samtidigt måste man på något sätt skapa en situation som gör att folk inte vill jobba med sjöröveri, anser han.