Peter Nobel rasar mot ekonomipriset

Nobelfamiljen tar avstånd från ekonomipriset och hävdar att Alfred Nobel ”ogillade ekonomer”. Hade han levt i dag hade han kanske förordat pris till samhällsvetare, kontrar nationalekonomen Robert Östling.

I ett debattinlägg på SvT Forum skriver Peter Nobel, jur.dr, och ättling till Alfred Nobel, att Nobelfamiljen tar avstånd från ekonomipriset.

Alfreds brorsbarnbarn anser att ekonomipriset till Alfred Nobels minne bör kritiseras på två grunder.

”För det första är det ett vilseledande intrång i begreppet Nobelpris och vad det står för. För det andra har ekonomipriset ensidigt belönat västerländsk ekonomisk forskning och teoribildning”, skriver han i debattinlägget.

Han poängterar att Alfred Nobels testamente inte var ”något hugskott”, utan genomtänkt. ”Uttalanden i hans brev tyder på att han ogillade ekonomer”, skriver Peter Nobel.

För Nobelfamiljen var det omöjligt att motsätta sig ett ekonomipris men blev lovade att priset i alla officiella handlingar och uttalanden skulle hållas skilt från Nobelprisen genom att benämnas ”pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne”.

”Det som skett är ett enastående exempel på framgångsrikt varumärkesintrång. Det har dock haft det goda med sig att Nobelstiftelsen därefter har sagt kategoriskt nej till alla förslag om nya priser”, skriver Peter Nobel.

Gällande ekonomipristagare anser Alfred Nobels ättling att något ”ändå” måste vara fel. Samtliga ekonomipris utom två har nämligen tilldelats västerländska ekonomer vars forskning och slutsatser har inriktats på västvärldens skeenden.

”Jag kan tänka mig Alfred Nobels sarkasmer om han fått höra talas om sådana pristagare. Han ville ju att hans priser skulle tillfalla dem som gjort mänskligheten den största nytta, hela mänskligheten”, skriver han.

Den nationalekonomiske forskaren Robert Östling, verksam vid Stockholms universitet, skriver på ekonomistas att ”Det finns flera goda skäl att ifrågasätta ekonomipriset (t. ex. för att ämnet är för litet för ett så stort pris eller är alltför teoretiskt), men Peter Nobel anför två argument som vi inte bör fästa någon vikt vid”.

Även om Robert Östling inte ser något starkt moraliskt skäl att respektera döda människors vilja, tycker han att det är relevant att fråga sig i vilken utsträckning ekonomipriset är förenligt med Alfred Nobels ambitioner.

”I vilket fall som helst går det inte att veta vad Alfred Nobel hade tyckt om införandet av ett ekonomipris. Han förefaller ha varit en framsynt karl som borde kunna ha förstått att det är viktigt för mänsklighetens väl och ve att inte bara förstå hur naturen fungerar, utan även hur människor och samhällen fungerar”, skriver nationaleknomen.

Robert Östling funderar på om Alfred Nobel förordat pris till både psykologer, ekonomer och sociologer om han fått uppleva samhällsvetenskapernas utveckling under 1900-talet.

Han anser inte heller att ”vi har någon som helst moralisk skyldighet att fästa vikt vid vad Alfred Nobels ättlingar tycker om ekonomipriset”.

”Ättlingarnas åsikter skulle kunna vara relevanta utifall de har bättre kunskap om Alfred Nobels vilja än vi andra, men i det här fallet tror jag inte det är på det viset (bland annat för att Peter Nobel är född 35 år efter att Alfred Nobel dog)”, skriver Robert Östling.

Att fördelningen av priser är skev, till förmån för västerländska forskare, gäller alla Nobelprisen, påpekar Robert Östling.

”Detta är också ganska naturligt med tanke på att en stor andel av den vetenskapliga forskningen bedrivs i västvärlden. Kanske är andelen västerlänningar som fått ekonomipriset något större än bland de andra prisen”, skriver han och undrar om ”Alfreds ättlingar vill att vi ska sluta dela ut Nobelpris över huvudtaget?”.