"Personangrepp mot Reepalu"

Söndagen den 28 februari gick förläggaren Svante Weyler till attack mot Malmös kommunalråd Ilmar Reepalu (S) i P1:s program ”Godmorgon Världen”.

Detta var efter Skånskans artiklar om tilltagande antisemitism i Malmö där de bland annat hade intervjuat Ilmar Reepalu vars uttalanden uppmärksammades i såväl svensk som internationell press.

Svante Weyler var en av hans hårdaste kritiker och krönikan i P1 drog på sig flera anmälningar till Granskningsnämnden för radio- och tv. Reepalu tog själv illa vid sig och ansåg att radiokrönikan var en attack mot honom, personligen. Han avstod dock från att anmäla den men de som anmälde krönikan till GRN menade att den var osaklig och att politiska budskap inte hör hemma i public service. Att Svante Weyler drog paralleller till förintelsen ansågs också vara upprörande.

I krönikan sade Weyler bland annat: ”En jude i Malmö kan alltså i Reepalus ögon vara ansvarig för vad den israeliska regeringen har för politik bara genom att vara jude. Det är precis samma tankefigur som ligger till grund för den traditionella antisemitismen”.

Men nu fälls alltså Svante Weylers krönika av Granskningsnämnden.

Dagens Media citerar delar av beslutet:

”Även med beaktande av den vidsträckta yttrandefriheten och krönikörens ställning som fristående krönikör ansåg nämnden att hans uttalanden närmast fick karaktären av ett personangrepp mot kommunalrådet och att de gick utöver vad som kunde accepteras med hänsyn till opartiskhetskravet”.

– Jag är förvånad, säger Svante Weyler till Realtid.se.

– Det står att krönikan närmar sig ett personangrepp men det sa jag i min krönika att det var. Därför är det lite löjeväckande.

Att krönikan passerar gränsen till ”vad som kunde accepteras med hänsyn till opartiskhetskravet” gör att Weyler undrar vart Granskningsnämndens gräns går egentligen.

– Jag har aldrig varit med om något liknande trots att jag har haft åsikter i radion i 25 år, ofta ännu mer kritiska åsikter om människor.

Varför tror du att det beslutet togs?

– Jag misstänker att det rör att jag tog upp begreppet antisemitism och det finns en väldigt stark motvilja i Sverige mot att diskutera utifrån begreppet antisemitism, om det inte rör personer som vi förväntar oss använder antisemitiska tankefigurer. Men man kan använda en antisemitisk tankefigur utan att vara antisemit – det har jag uppenbarligen inte lyckats klargöra för varken Ilmar Reepalu eller Granskningsnämnden.