Handelshögskolan i Stockholm fortsätter att falla på Financial Times ranking – men utbildningen utgör alltjämt en högintressant rekryteringsbas, enligt Realtids paneldeltagare från EQT, Carnegie och Women Executive Search.
"Påverkar inte alls"

Mest läst i kategorin

För tio år sedan räknades managementutbildningen på Handelshögskolan i Stockholm som en av de tio bästa i världen enligt Financial Times prestigefyllda rankning, men idag ser situationen annorlunda ut.
När tidningen nyligen publicerade årets lista återfanns Handels först på plats 44, detta efter att ha rasat elva placeringar på ett år och hela 21 placeringar sedan 2013. Realtid.se har frågat tre HR-experter hur de ser på utvecklingen.
Vad beror Handelshögskolans ras beror på?
Alexandra Edlund, HR manager, EQT:
– Någon annan har säkert analyserat det mer i detalj än vi har gjort, men så klart så spelar valet av faktorer som Financial Times analyserar in. Ryktet på stan är att Handels nu har allt fler studenter som går till startups, som i sin natur har lägre löner. Det är en trend som vi ser fantastiskt positivt på. Vi ser inget ras på kvaliteten på personer som vi anställer med bakgrund från Handels. Att de har tappat i Financial Times rankning påverkar inte alls hur vi ser på att rekrytera personer med bakgrund från Handels, det är fortfarande en väldigt bra skola och det har inte ändrats.
Anna Stenberg, vd och grundare, Women Executive Search:
– Till viss del beror det på att konkurrensen i världen hårdnar allt mer mellan de internationella handelshögskolorna och universiteten, men framförallt beror det på att 20 procent av viktningen i rankingen utgörs av vilken lön som studenterna får när de kliver ut i arbetslivet. Eftersom lönen är en så tung parameter i utvärderingen halkar Handelshögskolan efter på grund av den låga lönespridningen i Sverige. Många av Handels studenter väljer också att bli entreprenörer efter avslutade studier och av naturliga skäl blir lönenivån lägre för den gruppen eftersom man satsar på lönsamhet i bolagen snarare än på höga löneuttag. Det slår hårt på rankingen.
Annika Agri, head of group HR, Carnegie:
– Det är bäst vara försiktig med att tolka enskilda års rankingar av utbildningar. Handelshögskolan kommer att vara en fortsatt viktig rekryteringsbas för Carnegie. Vår uppfattning är att studenter från Handelshögskolan har kunskaper med hög kvalitet, relevans och som bidrar till affärsnytta.
Använder sig Financial Times av relevanta faktorer för sin ranking?
Alexandra Edlund, HR manager, EQT:
– Det är alltid svårt med rankningar. Världen är komplex och tabeller skapar förenklingar. Samtidigt uppskattar jag att de så aktivt mäter kvinnlig fakultet, styrelse och studenter och använder sin möjlighet till att påverka till att driva viktiga samhällsfrågor framåt. Vi vill ha fler kvinnor som väljer en karriär i vår bransch och då behöver vi också att skolorna arbetar aktivt med attrahera kvinnliga studenter.
Anna Stenberg, vd och grundare, Women Executive Search:
– Nej, de nuvarande faktorerna börjar definitivt bli förlegade och behöver uppdateras. Lön är enligt min mening inte den bästa indikatorn på hur bra en utbildning är. Det är inte särskilt mångfacetterat att låta lönenivån avgöra rankingen i så stor utsträckning.
Annika Agri, head of group HR, Carnegie:
– Det tror jag nog. Alla mäts som jag förstått det på samma kriterier. Eftersom lön efter utbildning väger tungt i deras modell, så kanske man missar entreprenörer och andra som går sin egen väg. Det kan vara svårt att mäta.
Vilka faktorer borde man använda sig av för att ranka utbildningar? Finns det några som idag utelämnas av Financial Times och andra aktörer?
Alexandra Edlund, HR manager, EQT:
– Det skulle vara intressant att ha med andel som startar egna firmor och kanske också en analys om hur karriären har utvecklats på tio års sikt.
Anna Stenberg, vd och grundare, Women Executive Search:
– Det finns absolut viktiga faktorer som utelämnas idag. Till exempel i vilken grad som studenterna startar egna företag efter avslutade studier eller hur bra det går för företagen som studenterna arbetar och verkar i. Jag skulle även vilja se faktorer och mätetal kring vilken social eller samhällelig impact man gör. Job satisfaction är en annan faktor som man bör titta på, alltså hur nöjda studenterna är med sin karriär och sin yrkesroll efter avslutade studier.
Annika Agri, head of group HR, Carnegie:
– En bra utbildning ska ha lärare med hög kvalitet, en hög kvalitet på pedagogiken så att studenter kan använda kunskapen och sätta kunskapen i ett större sammanhang samt ett bra internationellt nätverk.
Ernst & Young meddelade i dagarna att man tar bort det betygssnittskrav som man tidigare haft på kandidater vid rekryteringsprocesser. Detta eftersom det inte finns några bevis på att höga universitetsbetyg leder till framgång i arbetslivet. Tror ni att det här är något som kommer att bli vanligare i framtiden?
Alexandra Edlund, HR manager, EQT:
– Betygssnitt har aldrig varit ett krav hos oss. Sedan är det en pusselbit som kan hjälpa oss att förstå personens potential, men då i samband med hur hårt personen har jobbat för att uppnå betyget och vad personen har gjort istället för att satsa på bra betyg. Jag är övertygad om att i samband med att allt fler företag bättre förstår vad som är viktigt för att skapa framgång i just deras företag så kommer allt fler förändra sina rekryteringskriterier.
Anna Stenberg, vd och grundare, Women Executive Search:
– Ja, betyg och studieresultat kommer att kompletteras i större utsträckning med andra faktorer som personlighet, potential, drivkrafter, engagemang och prestation inom andra områden. Vi ser en tydlig trend på rekryteringssidan att man går mot att lägga större vikt vid djupintervjuer och assessments jämfört med betyg även när det handlar om att rekrytera juniora nyutexaminerade kandidater. Det handlar om att fokusera mer på person och potential snarare än att lägga så tung vikt på bara betyg.
Annika Agri, head of group HR, Carnegie:
– Vid Carnegies rekryteringar bedöms hela människan och förmågan att använda kunskapen. Sunda värderingar, social intelligens, teamwork, passion, kund- och affärsfokus är viktigt. Betyg är inte viktigt i sig själv om man inte förmår jobba i team och skapa relationer. Men bra betyg visar ofta på en hög ambitionsnivå.
Handelshögskolans rektor Lars Strannegård har, sedan han tillträdde i juni 2014, understrukit vikten av att utbildningen ges en bredare karaktär, vilket exempelvis skulle kunna innebära ett större fokus på humaniora och andra samhällsfrågor såsom miljö och jämställdhet. Är detta en bra väg att gå för en Handelshögskolan?
Alexandra Edlund, HR manager, EQT:
– Ja. Det är en komplex verklighet som man möter i arbetslivet och omvärlden är snabbföränderlig. Vi behöver personer som har lärt sig vissa grunder men som framför allt har en hög fortsatt inlärningsförmåga, en bred förståelse och en bra grund i många områden som gör att personen kan göra genomtänkta analyser och se helheten, samt fortsätta att utvecklas och lära sig. Sedan får inte utbildningarna sluta med spetsen och med höga krav på studenterna. Blir de enbart breda så kommer de ha för lite relevant kunskap med sig ut i arbetslivet att bygga vidare på.
Anna Stenberg, vd och grundare, Women Executive Search:
– Absolut! Lars Strannegård är helt rätt ute och hans modernisering och breddning av Handelshögskolan är precis vad som behövs för att kunna konkurrera med de bästa högskolorna i världen. Det finns ingen annan väg att gå. Med Strannegårds approach kommer Handels att bli en mycket mer relevant högskola som kan bidra till att göra världen bättre genom att utbilda studenterna utifrån ett mindre likriktat perspektiv. Det handlar självklart om ett ökat fokus på humaniora, entreprenörskap och samhällsfrågor men även om att få eleverna att förstå hur vårt samhälle, de geopolitiska processerna och världsekonomin fungerar ur ett bredare sammanhang.
Annika Agri, head of group HR, Carnegie:
– Det är bra med bredd samtidigt som en fortsatt stark finansiell profil är Handelshögskolans kärna. Det är viktigt att Handelshögskolan har en inriktning som lockar fler internationella talanger till Stockholm och Sverige.

Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra courtage.