Paolo Bettini inför Giro d'Italia

TARQUINA, ITALIEN – Det var fantastiskt att vinna i Salzburg, men en vecka senare betydde det ingenting. Det jag eftertraktat mest av allt hade tappat sin mening, säger Paolo Bettini en solig vårdag drygt ett halvår efter händelserna. Det var mycket nära att han avslutade sin framgångsrika cykelkarriär. Efter ett samtal med sin familj bestämde han sig trots allt för att fortsätta.

– Det handlade om respekten för Sauro, som en gång fick mig att börja cykla, och om världsmästartröjan. När det svåra beslutet väl fattats dröjde det inte länge innan Bettini åter satt på cykeln, otränad men med bibehållen storform kunde han vinna den italienska höstklassikern Lombardiet runt. När mållinjen passerades strömmade tårarna.

– Det var kanske inte den bäst genomförda tävlingen jag gjort, men segern är ändå oantastlig med allt vad den representerar för mig, säger Bettini som under loppet kände att han fattat ett riktigt beslut.

Denna säsong har de riktigt stora framgångarna uteblivit, om man bortser från debuten i februari då han lyckades vinna Tour of California i USA. Bjudit på stor cykelåkning har han dock gjort, senast i Liège-Bastogne-Liège, där Bettini slutade på en fjärdeplats, endast några futtiga cykellängder efter segraren Danilo Di Luca. Landsmannen som är en av huvudfavoriterna till totalsegern i Giro d`Italia som drar igång lördagen den 12 maj på ön Sardinien. Andra som nämns i förhandssnacket är Damiano Cunego, som lär ha ett starkt manskap bakom sig, och 2005 års segrare Paolo Salvodelli.

– Jag räknar med att prestera under Girot, även om jag inte kör för totalsegern. För det har jag inte det rätta laget, och kanske heller inte de rätta benen, säger cyklisten som tidigare vunnit etapper, varit på podiet flera gånger och även tagit hem Girots poängtävling. Årets upplaga av den italienska klassikern sägs favorisera bergsspecialisterna, då hela tio bergsetapper ska avverkas. Taket nås den 12:e etappen då cyklisterna tar sig an Coll dell`Agnello med en höjd på 2.744 meter. Målgången sker i Milano den 3 juni, efter 340 mil cykelåkning.

Med sin kraft, enorm segervilja och ständiga attacker hävdar sig Bettini som bekant allra bäst i endagstävlingar och kortare etapplopp. Så har det varit alltsedan proffsdebuten 1997, då han som 22-åring värvades till MG Technogym. Bettini fick omgående fick ryktet om sig att vara en utpräglat osjälvisk lagåkare, med främsta uppgift att backa upp lagkaptenen Michele Bartoli.

– En del säger att jag offrade mig för mycket för Bartoli och laget, men det var en bra skola för mig, jag jobbade hårt och lärde av de bästa. Ett problem med sporten i dag är att det går allt för fort. Många yngre åkare får inte den tid de behöver för att utvecklas. De tror att de vet allt om cykling, som vore de världsmästare redan från början. För att lära sig ett jobb måste man också göra uppoffringar, och inte bara tänka på sig själv, säger han.

I cykelkretsar brukar man säga att det bara är Bettini som kan cykla på Bettini-vis, och det var just en sådan uppvisning italienaren bjöd på i Salzburg. En näst intill sagolik cykelåkning, särskilt den sista milen då il Grillo (Gräshoppan, som han kallas i Italien) klev fram och visade taktpinnen. Att han i slutskedet lyckades ta sig förbi både tyske spurtspecialisten Erik Zabel och spanjoren Alejandro Valverde är något han inte kan förstå.

– När det var fem kilometer kvar såg det mörkt ut, jag tänkte en bra placering kunde jag få, inte mer.

Bettini fick därefter hugg på belgaren Tom Boonens bakhjul innan det började röra sig på allvar längst fram i klungan.

– När upploppet återstod såg jag hur Valverde fick en signal av en landsman, varpå allt skedde med en automatik jag fortfarande inte kan minnas eller förstå, inte ens när jag ser repriserna på tv. Kraften jag fick kom direkt ur huvudet utan att passera några spärrar, bättre än så kan jag inte förklara det.

När Bettini i dagarna gör sig redo för den 90:e upplagan av Giro d`Italia befinner han sig på hemmaplan, iförd den regnbågsfärgade världsmästartröjan. Om det betyder fler magiska stunder återstår att se.

Niklas Instedt

frilansmedarbetare

[email protected]