Östros försämrar för innovatörer

I och med det nya riskkapitalbolaget ökar näringsminister Thomas Östros tillgången på såddkapital. Men den nya statliga satsningen på det riktigt tidiga riskkapitalet, kallat Kick-start Sweden (till skillnad från Innovationsbron AB som vänder sig till företag som kommit längre i sin utveckling), kan inte på långa vägar ersätta statliga Stiftelsen Innovationscentrum som lades ned vid årsskiftet. 600-miljonersfonden Kick-start saknar fortfarande 400 miljoner kronor. Fonden är i praktiken den enda statliga som har dörren öppen för enskilda innovatörer som söker såddkapital.

Claes de Neergaard utredde förutsättningarna för statligt såddkapital till företag och innovationer åt näringsdepartementet förra året.

– Neergaards utredning resulterade i att staten valde att inte satsa på den enskilda innovatörerna utan på större innovationsprojekt, säger Lars Mårdbrant, kommunikationsdirektör på Almi, och syftar på det större projektet Innovationsbron AB.

– Det frigjordes inget nytt kapital från statligt håll för att genomföra Neergaards modell. Det blir mindre pengar till såddfinansiering när Stiftelsen Innovationscentrum inte längre finns, säger säger Lars Mårdbrant.

Kick-startfonden på 600 miljoner kronor ersätter Stiftelsen Innovationscentrum som existerade från 1994 till och med 2004. Innovationscentrum bildades med en grundplåt på en halv miljard kronor från de gamla löntagarfonderna. Likaså har Nutek skrotat sitt engagemang i såddfinansiering.

Industrifonden meddelade att man var beredd att satsa 200 miljoner i den nya fonden förra året. Nu har Industrifonden tagit hand om fröpåsen till såddkapitalet. Och Claes de Neergaard efterträdde för två veckor sedan Lars Öjefors som vd i Stiftelsen Industrifonden.

– Kick start-fonden är inte färdig ännu, säger Maria Montgomerie, informationschef på Industrifonden.

Kommer Industrifonden att driva den?

– Nej, den kommer att drivas självständigt. Men vi hjälper till att sätta upp den. Industrifonden går in med 200 miljoner kronor. (UPPDATERING: Kick-startfonden är den fond Thomas Östros inte nämner vid namn på DN Debatt den 18/2, som den fond Industrifonden utvecklar.)

Vilka går in med de andra 400 miljonerna?

– Det är inte klart ännu. Vi jobbar på att det ska bli klart att presentera under första halvåret i år, säger Maria Montgomerie.

Det hon säger tyder på probelm.Tidigare har Industrifondens Claes de Neergaard haft som mål att presentera upplägget under första kvartalet i år.

Lennart Öjefors siktade på att få privata investerare i Sverige och Europeiska investeringsfonden i Luxemburg att gå in med de 400 miljonerna. Nu är det locket på – har planen spruckit? Enligt uppgift så pågår diskussionerna fortfarande men drar ut på tiden.

Vad som händer om Industrifonden inte hittar några medfinansiärer är oklart, men enligt Maria Montgomerie kommer inte Industrifonden att öka sin insats.

Industrifonden har brottats med problemet tidigare. På stämman i november förra året sa Lennart Öjefors att ”Vi som går in i tidiga skeden har svårt att hitta medfinansiärer”.

En av dem som inte går in i Kick-startfonden är Almi.

Lars Mårdbrant på Almi tecknar en kärv bild för innovatörer och uppfinnare, de som inte fått upp omsättningen i 2–3 miljoner om året.

– Innovatörerna inser nu att det blir mindre tillgång på kapital. Det blir tuffare klimat och Sverige kommer att tappa en hel del affärsidéer. Det tycker vi är synd.

– Almi har inte längre någon direkt såddfinansiering, men fortsätter att fungera som innovationsrådgivare. På Almi disponerar vi endast en liten summa, 40 miljoner kronor från regeringen, för hela landet, säger Lars Mårdbrant.

Samtidigt som Industrifonden baxar in Kick-startfonden i startblocken så genomförs det större projektet.

På näringsdepartementet filas det på de slutliga avtalen som gör att det nya statliga riskkapitalbolaget Innovationsbron AB, i vilket de gamla Teknikbrostiftelserna uppgår, kan presenteras.

– Bildandet av Innovationsbron är ett resultat av regeringsförslaget i budgetpropositionen i höstas som antogs av rikdagen i december. Innovationsbron AB blir ett aktiebolag med sju dotterbolag och alla avtal ska vara klart inom en till två veckor, säger Mattias Moberg, kansliråd på näringsdepartementet.

Innan dess kan han inte säga något om vilka som tillfrågats att bli vd och styrelseledamöter. Men det står klart att Innovationsbron under den kommande 10-årsperioden ska pumpa ut såddkapital på cirka 1,8 miljarder kronor till innovationsbolag som kommit en liten bit på vägen.

– Innovationsbron tillförs allt kapital som Teknikbrostiftelserna har, vilket motsvarar cirka 1 miljard kronor. Dessutom går Industrifonden in med 200 miljoner. Och Vinnova ska förmedla sina pengar till inkubatorer via Innovationsbron. Det innebär att Vinnova går in med 50 miljoner kronor om året.

– Staten blir också delägare i Innovationsbron men tillför inga nya medel, säger Mattias Moberg.

Innovationsbrons sju dotterbolag tar över den sju Teknikbrostiftelsernas regionala struktur och får samma lokalisering som de hade.

– Alla investeringar från Innovationsbron kommer att ske i tidigt läge, sådd och uppstart, sen får andra parter ta hand om investeringarna efter kommersialisering.

Vilka former kommer insatserna att ha?

– Det kommer att diskuteras vidare inom ramen för bolaget. Men förmodligen blir det villkorslån. Det är lån med villkor att det kan avskrivas om projektet misslyckas, blir det framgångsrikt ska däremot lånet återbetalas. Det är en modell som ger entreprenörerna möjlighet att våga ta risken att gå vidare med utvecklingsprojekt.

– Det kommer också attt finnas stöd till inkubatorer, med bidrag till lokaler med mera. Det har också diskuterats att Innovationsbron ska kunna gå in som delägare i vissa projekt, tanken är att det kan ske på samma sätt som Teknikbrostiftelserna tidigare i vissa fall blivit delägare.

Mattias Moberg betonar att stöden kommer att skilja sig åt beroende på vilken utvecklingsfas entreprenörerna befinner sig i.

Hur mycket såddkapital kan det bli per år?

– Tanken är att öka aktiviteterna ordentligt. Uppåt en 170–200 miljoner om året ska kunna gå ut från Innovationsbron från och med 2006.

– Det är en ökning av takten jämfört med vad Teknikbrostiftelserna, Vinnova och Nutek gick in med. Och under en period har det varit en nedgång av såddkapitalet.

Under 2003 lånade Nutek ut 23 miljoner kronor och Teknikbrostiftelserna cirka 50 miljoner kronor. Sammanlagt 73 miljoner kronor.

– Det här är ett svar som ökar tillgången på såddkapital, hävdar Mattias Moberg.