"Orimligt höga lönekrav"

LO vill ha löneökningar med minst 825 kronor per månad och heltidsanställd dock med ett lägsta utrymme om 3,9 procent räknat på avtalsområdets genomsnittsförtjänst. Dessutom ska en särskild jämställdhetspott på minst 200 kronor per heltidsanställd, månad och år tillfalla avtalsområden i proportion till andelen kvinnor inom avtalsområdet som har en lön lägre än 20.000 kronor per månad.

IF Metalls ordförande Stefan Löfven reserverade sig mot beslutet erfar TT.

LO vill med sina krav ”förhindra lönekonkurrens och säkra mer till dem som har minst”. Därtill vill man stärka kollektivavtalets ställning på arbetsmarknaden och minska risken för lönekonkurrens och även säkerställa en mer rättvis fördelning.

”Det ska ske genom att i tillämpliga fall avtalets lägstalöner höjs med minst 910 kronor”, skriver LO.

”Det är viktigt att LO:s styrelse nu enats om både en satsning på alla lågt avlönade områden och ett första steg mot att utjämna osakliga löneskillnader mellan kvinno- och mansdominerade branscher”, skriver LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin i en kommentar.

Facken i industrin, bland andra Metall och tjänstemannaföretaget Sif, har också enats om gemensamma avtalskrav. Facken i industrin kommer att kräva 3,9 procent. Alla anställda ska få minst 400 kronor mer i månaden.

Höjningen av lägstalönerna, inklusive lägsta semesterlön, ska uppgå till minst 1.400 kronor.

Totalt beräknar Facken i industrin kostnaden för avtalskraven till cirka 4 procent.

Inom arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen ser man med oro på de krav som LO nu presenterat. Enligt organisationens förhandlingschef och vice vd Karl-Olof Stenqvist är nivåerna för höga och profilen med den kraftiga låglönesatsningen fel om man vill öka sysselsättningen.

– Det är väldigt höga krav man kommer med. Med låglönesatsningen ligger nivån runt 4,5 procent. Det ska jämföras med förra avtalsrörelsen då vi låg på 3,4 procent, säger Stenqvist.

– Med det arbetsmarknadsläge vi har vore det djupt olyckligt om det hamnar på de här nivåerna. Det ökar ju inte sysselsättningen i landet eftersom det slår ut ännu större grupper. Ungdomsarbetslöshet och andra problem kommer att accentueras.

Påslagen på lägstalönerna är också för höga, menar Stenqvist:

– Om man tar 910 kronor och lägger på en lägstalön som ligger någonstans runt 14.000 kronor så hamnar man på 6,5 till 7 procent. Det är väsentligt högre än förra gången och det är med oro vi konstaterar det.

Stenqvist konstaterar också ett en ledamot i LO:s styrelse reserverat sig mot beslutet.

– Det visar i viss mån orealismen i förslaget om man vill öka sysselsättningsgraden i landet, säger han.

TT