Schweiziska banken EFG ser ingen fog för kritiken att EFG lurat av svenska kommuner mångmiljonbelopp.
"Omöjligt att proffsförvaltarna kunnat missförstå"

Mest läst i kategorin
– Jag nyper mig själv i armen för att fatta att detta verkligen händer. Vi har aldrig varit med om en sådan här situation förut, säger Martin Nilsson som är vd för EFG:s svenska dotterbank.
– Vi känner inte att våra kunder har missförstått oss, säger han och understryker att EFG:s kunder över tiden har tjänat stora pengar på sina placeringar hos EFG.
Helsingborgs kommun har som exempel tjänat över 200 miljoner kronor på alla sina placeringar hos EFG till och med årsskiftet 07/08. Totalt sett har kommunen därmed tjänat in många gånger mer än förlusten i den aktuella investeringen i amerikanska obligationer som gick snett.
Dessutom har felaktiga uppgifter florerat om förlusternas nivåer. Helsingborgs kommun investerade 60 miljoner i förlustplaceringen, men av det har man och kommer man att få tillbaka ca 25 miljoner.
Nilssons huvudsakliga arbetsuppgift just nu är att träffa och tala med alla EFG:s kunder om det som hänt, och klara upp situationen.
EFG påstås även ha underlåtit att tala om risker i prospektet för investeringen.
– Sanningen är att gentemot professionella investerare brukar det inte finnas något vedertaget prospekt och ej heller finns det några regelkrav på det. Vi har däremot haft detaljerat säljmaterial, och har i presentationer och presentationsmaterial talat rigoröst om investeringen, säger Nilsson.
– Med tanke på den information vi givit är det omöjligt att professionella investerare kunnat missförstå vad det handlar om, säger Nilsson. Helsingborgs kommun har haft en särskilt person anställd för att sköta kapitalförvaltningen
Han pekar även på att EFG till och med skickade ut ett särskilt brev till kunderna med viktiga detaljer om investeringen. Där framgick exempelvis att fonden där kapitalet skulle placeras, var belånad, och att det fanns risk att man ej fick tillbaks hela sitt kapital.
–Skulle vi önska oss något i efterhand vore det att vi gärna vill se över och hjälpa till att sköta investerarnas totala placeringsstrategi, så att man inte placerar för mycket i sådana här investeringar som är intressanta alternativ men också innebär risk, säger Nilsson.
Han rekommenderar att investerare förvaltar kanske max 0,5 procent i en enskild investering med större risk, medan i det här fallet hade vissa placerare lagt 5-6 procent av sin portfölj i investeringen.
Att Finansinspektionen har inlett en utredning, tonar Nilsson ned.
– Jag har ingen anledning att tro att vi kommer att få kritik, säger han.
Däremot anser Martin Nilsson att EFG:s konkurrent, investeringsrådgivaren Agenta med vd Peter Agardh, ligger bakom.
– Vi utesluter inte rättsliga åtgärder mot Agardh med anledning av detta, säger Nilsson.
Många tidningsskriverier där Agardh har figurerat, fokuserar på att EFG underlåtit att informera investerare i förväg om alla detaljer kring en investering i amerikanska kommunobligationer som gick snett. Flera svenska kommuner, Östersjöstiftelsen och Hallandsposten med flera förlorade mångmiljonbelopp.
EFG i Sverige har vuxit med 30-40 procent per år sedan starten. I dagsläget har placerare ett kapital på 40 miljarder kronor av sina pengar i investeringar som EFG sköter.
– Vårt nästa mål är att nå 100 miljarder kronor inom max 5 år. Jag vägrar att tro att det som har hänt nu kommer att påverka detta, säger Nilsson.
I pressen har stått att Helsingborgs kommun och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) överväger att kräva skadestånd av EFG för det inträffade.
– Jag kan inte se vad det skulle grundas på, säger Nilsson och anger att Helsingborg talat om att ett skadeståndskrav ”inte kan uteslutas” på grund av att EFG inte informerat om att investeringen kunde gå förlorad.
– Det är inte vad de säger till oss, säger han och förklarar SKL:s vapenskrammel med en annan investering där SKL anser att konstruktionen inte var den som utlovats.
– Där kommer vi att hitta en lösning så att båda blir nöjda, säger han.
Fondens idé var följande:
1) Placera pengarna i obligationer från amerikanska kommuner. Sådana obligationer är skattebefriade för amerikanska placerare.
2) Belåna detta genom att ge ut korta skattebefriade obligationer
3) Hedga ränterisken med ränteswappar
4) Räntan på de obligationer vi äger är högre än de obligationer vi har sålt vilket ger ett positivt kassaflöde
Kommunobligationerna blev billiga jämfört med beskattade obligationer, så pass att räntan för kommunobligationerna blev högre än för beskattade obligationer även utan avdrag för skatten på de beskattade obligationerna.
– Detta var en situation som är totalt irrationell och inte långsiktigt hållbar. Bill Gross på Pimco är en av världens skickligaste obligationsförvaltare, och enligt honom var detta ”århundradets placeringstillfälle”, säger Fischerström.
Nackdelen var att eftersom fonden var belånad var fonden tvungen att gå ur alla positioner om värdet sjönk under en viss nivå, även om det nästan är säkert att den skulle bli bra på sikt eftersom amerikanska kommunernas kreditvärdighet är fortsatt god.
I och med att fonden avvecklades uppstod kommunernas förluster. Nu har dock EFG startat en ny fond där investerarna i princip fortsätter där den gamla fonden slutade.
EFG:s svenska dotterbank EFG Investment Bank, är helägt av EFG International, som ägs till knappt hälften av EFG Group, till 25 procent av personalen. 25 procent av aktierna i EFG International handlas på Zürichbörsen i Schweiz.
Aktien i EFG International står kring 35 schweizerfrancs på Zürichbörsen, vilket ger ett värde på 35-40 miljarder kronor för hela banken. Börsintroduktionen av banken ägde rum så sent som år 2005 för en introduktionskurs på 38 schweizerfrancs. Därefter steg aktien till 60 schweizerfrancs sommaren 2007, och har därefter dalat ganska mycket.
Nu värderas aktien till p/e-talet 14-15, vilket är högre än vad normala bankaktier värderas till.
– Vid börsintroduktionen låg fokus på våra stora tillväxtmöjligheter, och vi har också vuxit kraftigt varje år, säger Fischerström.
EFG Group är helägt av familjen Latsis, som via EFG Group även äger en grekisk bank.
År 2001 köptes svenska bolaget IBP Fondkommission av EFG, vilket blev grunden för EFG:s svenska verksamhet. Då hade IBP 15-20 anställda. Privatpersonerna Johan Boman och Tomas Björkman ägde IBP från början.
Idag har EFG:s svenska dotterbank drygt 100 anställda. Eget kapital uppgår till 240 miljoner kronor, vilket är dubbelt så mycket som Finansinspektionen kräver. Vinsten enligt senast kända information blev 87 miljoner kronor före skatt år 2006.
Ian Hammar