Ola Lauritzson

Måndagen den 6 mars, fem år efter att it-bubblan sprack, hade alla affärstidningar med tillstymmelse till självaktning ett uppslag om de då mest omskrivna ”omslagspojkarna”; Jonas Birgersson, Johan Stael Von Holstein, Ernst Malmsten och kompani.

Ola Lauritzson, med sin skapelse EPO.com, hade definitivt platsat i sammanhanget. Men om honom skrevs det relativt lite i svensk press. I brittiska Financial News däremot, figurerade hans namn på mittuppslaget.

– Vi var nog mer kända i England än i Sverige. Det var ju där vi hade huvudkontoret och intresset för våra tjänster var som störst, säger Ola Lauritzson.

Finansportalen EPO.com grundades 1998. Affärsidén var att publicera information om börsintroduktioner och emissioner samt att genomföra transaktioner via nätet. Totalt investerades 120 miljoner i bolaget.

– Det gick otroligt snabbt. Efter bara något år hade vi 80 anställda och verksamhet i fem länder. Det viktigaste var att komma ut snabbt, det handlade om ”land-grab” och ”speed-to-market”. Det var en hysterisk tillvaro som vi alla färgades av.

Ola Lauritzson var bara 25 år när han hamnade på BusinessWeek Internationals förstasida.

– Klart att vi alla blev ”höga” av uppmärksamheten. Vi var ju så unga. Jag fick illustrera en hel bransch i uppgång. Och sedan i fall förstås.

Men upplevde du inget personligt trauma när allting plötsligt kraschade?

– Vi hade tur och fick möjlighet att sälja bolaget till en brittisk konkurrent i slutet av år 2000. Fick betalt i aktier förstås, det var så det gick till på den tiden. Och de aktierna rasade visserligen, men det var ändå ett verkligt lyckokast. Jag blev inte deprimerad eller något liknande, men jag hade levt väldigt stressigt och det hade blivit mycket mat, öl och vin under alla resor. Jag hade helt enkelt gått upp mycket i vikt under den här tiden.

Totalt 12 kilo i övervikt hade det blivit.

– Jag hade inte ens fyllt 30! Så här kan jag bara inte se ut tänkte jag och bestämde mig för att banta, men misslyckades gång på gång. Till slut fick jag höra talas om Atkinsdieten, som handlar om att man får äta protein och fett men måste vara försiktig med kolhydrater. Den fungerade, och jag blev så fascinerad att jag bestämde mig för att skriva en bok i ämnet.

Och boken blev en bästsäljare. Förra månaden toppade den listan av mest sålda fackböcker. Förlaget har nyss tryckt en åttonde upplaga och den lanseras i Tyskland, Österrike, Polen och Norge under våren.

Hade du några litterära ambitioner innan du bestämde dig för att skriva den här boken?

– Sanningen att säga så var svenska mitt sämsta ämne i grundskolan. Nej, några litterära ambitioner har jag aldrig haft, skrattar Ola Lauritzson.

Och som den entreprenör han är, har han inte varit sen att exploatera den försäljningssuccé som boken haft.

– Jag och en god vän åkte över till USA och lyckades med tålamod och mycket övertalning få agenturen på Dr Atkins produkter i Sverige. I somras startade vi Crustum och nu siktar vi på en omsättning om 70 till 80 miljoner årligen.

Crustums högkvarter är beläget på Kungsgatan, i en kontorsvåning som delas med andra företag. Längs ned i korridoren till höger sitter Ola Lauritzson tillsammans med vd Carl Hall och Sandra Karlquist, marknadsassistent. Atkins produkter pryder väggarna och Ola Lauritzson ber mig ”ursäkta röran”. Det här är långt ifrån de glassiga kontorslokalerna i London på EPO.coms tid.

– När det gäller EPO.com drog vi på oss en omotiverat stor kostnadsmassa som aldrig var i relation till intäkterna. Med Crustum är det helt annorlunda, nu har jag lärt mig att hantera de fasta kostnaderna.

Enligt Ola Lauritzson finns det mycket positivt i arvet från it-boomens tid.

– Det har vuxit fram en generation av duktiga entreprenörer som vis av tidigare misstag har blivit en stor tillgång. Och det är ju faktiskt så att man måste våga gå vilse för att över huvud taget ha möjlighet att slutligen hitta rätt.

Sverige är ju relativt litet, känner ni varandra, alla ni som var med under it-boomen?

– Jag är inte nära vän med samtliga, men faktum är att vi startade ett ”sällskap” under it-boomens mest glödheta dagar; E-Commerce Round Table. Och vi träffas fortfarande, 10-15 gamla internetentreprenörer.

Fungerade sällskapet som gruppterapi under den första hälften av 2000-talet?

– Ha, ha, nej det skulle jag inte vilja säga. Men vi håller fortfarande ihop och använder träffarna som ett forum för att byta idéer.

Och nästa projekt?

– Det är att starta upp ett separat bolag, en ny hälsoportal på nätet, för att återknyta till mitt förflutna som it-entreprenör. Dessutom avslutar jag just en bok som släpps i augusti – om alkohol. Den ska handla om vad som händer i kroppen när vi dricker, varför vi blir onyktra och om det går att undvika att bli bakfull.

En fackbok?

– Ja, fast på ett ganska personligt sätt. Innan jag skrev boken gjorde jag ett experiment. Jag hade tre ”vita” månader samtidigt som jag deltog väldigt aktivt i Stockholms uteliv. Första månaden tyckte jag att alla människor som drack och blev fulla var urjobbiga. Men det gick över. I boken kommer jag att reflektera över hur en nykter människas tidsuppfattning skiljer sig från en full människas tidsuppfattning. Jag funderar också över det faktum att det är först när man är nykter som man inser att halva ens glas är utspillt efter att man passerat ett trångt dansgolv. Och varför träffas gamla polare från gymnasiet ute på krogen och låtsas vara jättegoda vänner trots att man egentligen inte har något gemensamt?

Så du varken äter kolhydrater eller dricker alkohol numera?

– Det faktum att jag vet hur kroppen reagerar på kolhydrater och alkohol hindrar mig inte från att stoppa i mig sådant. Jag är hälsomedveten men ingen hälsofreak. Fast jag är nog något försiktigare med alkoholen än vad jag var tidigare.