Lombard Odier och ETF Securities pekar på utmaningar i traditionella ränteportföljer.
"Oförberedda på nästa kris"

Investerare har svårt att göra förändringar i sina ränteportföljer idag eftersom det ligger en så kallad bull market på 25 år bakom oss och investeringarna har varit lyckade. Men traditionella marknadsviktade portföljer gör att investerare riskerar att gå oförberedda in i nästa finanskris.
Det säger Lombard Odiers Kevin Corrigan, chef för fundamental fixed income, under sitt Stockholmsbesök.
Corrigan menar att marknadsviktade index i räntemarknaden kan vara farliga eftersom investerare får en mycket tyngre exponering mot länder eller bolag som lånar mest.
– Såvida de låntagarna inte har intäkter eller BNP-tillväxt som visar att de kan betala tillbaka kan man vara i trubbel. Om vi tar aktiemarknaden som exempel och tittar på Apple-aktier så går kursen upp förmodligen för att bolaget tjänar pengar. Då väntar man sig att ha en större vikt där. Men när priset på en obligation går upp betyder det inte större kreditvärde, utan förmodligen att en centralbank har inlett stödåtgärder och artificiellt pressat ner räntorna, säger han.
Den schweiziska privatbankens räntechef är här tillsammans med Mats Langensjö som sedan förra året arbetar i Londonkontoret men med sikte på nordiska institutioner, samt ETF Securities Peter Lidblom. LOIM och ETF Securities lanserade tillsammans fundamentalt viktade ränte-ETF:er i april.
Tanken med samarbetet är att erbjuda fonder där strategin baseras på att länders och bolags fundamentan istället för att investera mer i de största låntagarna. Någon större skillnad mot marknadsviktade index i sammansättningen är det dock inte utan handlar om att diversifiera mer och vikta om.
– För oss betyder det mindre exponering mot USA, mycket mindre i Japan men mer i länder som Korea. Vi har fortfarande en hel del investerat i USA eftersom det ändå bidrar mest till världens BNP, säger Corrigan.
I tillväxtmarknadsexponering betyder det att bolaget investerar betydligt mindre i exempelvis Brasilien men desto mer i Kina och Indien.
– Vår allokering baseras på att Kina och Indien bidrar mycket till tillväxten i tillväxtmarknaderna. Kina har visserligen saktat ner men deras BNP är ändå stor. Och nu snackar vi om statsobligationer, inte företagsobligationer. Många av problemen i tillväxtmarknader kommer just från företagssektorn, säger Corrigan.
Trots det så är det svårt att slå igenom hos investerare eftersom majoriteten inte är sugna på att göra större förändringar i något som tidigare fungerat bra. Det är en lång process som tar ett tag för många att förstå sig på, menar Lidblom.
Langensjö pekar just på det tidigare nämnda temat om en så kallad bull market i obligationsmarknanden som varat i 25 år.
– Om en bra marknad och en traditionell portfölj tjänat dig pengar är det svårt att rättfärdiga en förändring. Regleringar är en annan sak, eftersom de tvingat så många pensionsfonder och försäkringsbolag att hålla obligationer, säger han.
För hans del innebär arbetet på Lombard Odier att just prata med nordiska institutioner och då främst försäkringsbolag och erbjuda lösningar för problemet med ränteportföljerna. Allokeringen måste vara stor på grund av Solvens-reglerna men tillgångsklassen ur en traditionell synpunkt har låg avkastning. Det är en utmaning, särskilt då räntorna väntas vara väldigt låga i Sverige ett tag framöver, menar han.

Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra courtage.