Obetald praktik – flopp eller merit?

Debatten om obetalt eller dåligt betalt arbete är livlig. Senast förra veckan skrev SvD:s ledarsida om fördelarna med att jobba gratis. På ena sidan står de som menar att man ska göra sina hundår för att sedan förtjäna ett riktigt jobb. På den andra står de som tycker att de unga blir utnyttjade av snåla arbetsgivare.

Statliga Exportrådet är en av de arbetsplatser som anställer oavlönade praktikanter. I första hand hamnar dessa på de eftertraktade utlandskontoren.

– Gör man ett bra jobb hos oss så har man chanser att få fortsätta. Vi är en attraktiv arbetsgivare och de som börjar hos oss söker sig ofta tillbaka, om inte direkt så efter ett par år i arbetslivet, säger Helen Borg, personalchef på Exportrådet.

Många av dem som gör sin praktik på Exportrådet är ekonomistuderande. På fackförbundet Civilekonomerna är man mycket kritisk till att arbetet är oavlönat.

– Det är märkligt om en statlig myndighet har det och parasiterar på folk på det sättet, säger förbundsdirektören Benny Johansson.

Civilekonomerna har tillsammans med andra Sacoförbund slutit ett ungakademikeravtal med arbetsgivarorganisationen Almega. I avtalet är praktiklönen fastställd på 18.000 kronor.

– En person som studerat har redan lagt ned ett antal hundratusen på sina studier. Visserligen är jobbet en värdefull merit, men det finns ingen garanti för att man får igen pengarna. Sen är Exportrådet ett dåligt föredöme för arbetsmarknaden som sådan, genom att utnyttja folk på det sättet, säger han.

Enligt Exportrådet vill man i första hand anställa de som genom sin utbildning får studiemedel för en utlandspraktik.

Realtid.se har talat med en av dessa studenter, som vi kallar för Lena eftersom hon planerar att söka en fast tjänst på Exportrådet och därför vill vara anonym.

– Det var väldigt kul och jag hade en jättebra chef som sagt att han kommer att rekommendera mig till kontor i andra länder om jag söker arbete där.

Vad tycker du om att fackets syn på att arbetet är obetalt?

– Jag kan hålla med om att man borde få något betalt. Själv fick jag CSN-stöd, men det blir ju lite så att om man har pengar så kan man göra det, annars inte. Samtidigt är praktiken ett bra sätt att komma in på en arbetsplats och har de inte råd att betala lön så, ja, då får man ta det ändå.

Peter är en annan före detta ekonomistudent, som också vill vara anonym, som gjort ett halvårs praktik på ett av Exportrådets utlandskontor. Han arbetade deltid en hel termin och sparade dessutom pengarna från sommarjobbet för att ha råd att betala flygbiljetten och merkostnaderna under sin tid som praktikant.

– Jag lärde mig mer där än på en termin i skolan. Det var konkret, jag fick verkligen använda mig av min utbildning. Vid jobbintervjuer har jag kunnat använda exempel från tiden på Exportrådet för att visa hur jag fungerar på en arbetsplats, säger han.

På Civilekonomerna spelar det dock en mindre roll hur praktikanterna upplevt sitt arbete.

– Ja, de ser det ju som en merit och det är därför det kan fungera. Det är säkert en merit för många också, men det är fel i alla fall. Men man ska aldrig fördöma individen utan systemet, säger Benny Johansson.